Jan Evangelista Purkyně
| Jan Evangelista Purkyně | |
.jpg) Jan Evangelista Purkyně, 1856. | |
| Född | 17 december 1787[1][2][3] Libochovice[4][5][6], Tjeckien |
|---|---|
| Död | 28 juli 1869[1][2][3] (81 år) Prag[4][5][7] |
| Begravd | Vyšehrad-kyrkogården[8] |
| Medborgare i | Österrike-Ungern |
| Utbildad vid | Karlsuniversitetet  |
| Sysselsättning | Läkare, översättare[6], filosof[6], författare, naturvetare[6][9], politiker, poet[6], universitetslärare[10], neurolog, biolog[9], fysiolog[9], anatom, botaniker |
| Befattning | |
| Ledamot av Böhmens lantdag | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław Karlsuniversitetet |
| Maka | Julia Rudolphi (g. 1827–1835, makas/makes död) |
| Barn | 4 |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1850)[11] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jan Evangelista Purkyně , även Johannes Evangelista (von) Purkinje, född 18 december 1787 i Libochovice, död 28 juli 1869 i Prag, var en tjeckisk anatom och fysiolog.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Purkinje gick vid 18 års ålder in i piaristorden, men utträdde, innan han avlagt sina löften, samt ägnade sig åt medicinska studier. Han blev 1819 medicine doktor och blev 1823 professor i fysiologi i Breslau. Där inrättade han ett fysiologiskt laboratorium, som var det första i sitt slag i Tyskland. Därifrån återbördades han till sitt hemland 1849, då han utnämndes till professor i Prag.
Bland hans arbeten utmärks upptäckterna av groddblåsan i fågelägget (1825) och av flimmerrörelsen (1835). Purkyne skrev två böcker inom den fysiologiska optiken av epokgörande betydelse. Slutligen gjorde han en mängd viktiga upptäckter inom den mikroskopiska kroppsbyggnaden (bl. a. nervernas axelcylinder och nervcellerna i lilla hjärnans bark, även den cellformation, som bildar övergångsbunten mellan hjärtats kammare och förmak, han upptäckte även, och har givit namn åt de celler som är viktiga för den elektriska signalen som får hjärtkamrarna att slå-purkinjefiber).
Purkyně översatte även skönlitterär från tyska till tjeckiska bl. a. Friedrich Schillers lyriska dikter (1841).
Böcker
[redigera | redigera wikitext]- Beiträge zur Kenntnis des Sehens in subjektiver Hinsicht (1819-25)
- Beobachtungen und Versuche zur Psychologie der Sinne (1823-26)
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Purkinje, Johannes Evangelista, 1904–1926.
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jan-Evangelista-Purkinjetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6475qgb, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 39468990, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Пуркине Ян Эвангелиста”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01101764, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 26092, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Purkyně, Johann Evangelist Ritter von, vol. 24, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 94.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, tnk.krakow.pl , läst: 30 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 291, läs online.[källa från Wikidata]
|