Jacques-Louis Soret
Utseende
Jacques-Louis Soret | |
Född | 30 juni 1827 Genève |
---|---|
Död | 13 maj 1890 (62 år) Genève[1] |
Medborgare i | Schweiz |
Utbildad vid | Genèves universitet[1] Collège de France, [1] École polytechnique, [1] |
Sysselsättning | Kemist, fysiker, universitetslärare |
Arbetsgivare | Genèves universitet (1866–)[1] |
Barn | Charles Soret (f. 1854)[2] |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Universität Basel (1874)[1] Riddare av Hederslegionen (1887)[1] | |
Redigera Wikidata |
Jacques-Louis Soret, född den 30 juni 1827 i Genève, död den 13 maj 1890 på samma plats, var en schweizisk kemist.
Soret upptäckte Holmium spektroskopiskt tillsammans med Marc Delafontaine 1878 (oberoende av Per Teodor Cleves upptäckt samma år).[3][4]
Han upptäckte även att en ozonmolekyl består av tre syreatomer.[5]
Beteckningen "soretband" för absobtionsmaximum (kring 410-450 nm) hos porfyriner[6] har fått namn efter honom.
Soret var ordförande för Schweiziska vetenskapsakademin (1880-1886), ledamot av Franska vetenskapsakademin (1890), hedersdoktor vid Universität Basel (1874) och riddare av Hederslegionen (1887).
Hans son, Charles Soret (1854-1904), blev även han en känd kemist.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Jacques-Louis Soret i Dictionnaire Historique de la Suisse.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Historische Lexikon der Schweiz, 1998, läs online, läst: 15 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.unil.ch , läst: 15 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Brett F. Thornton och Shawn C. Burdette, 2015, Homely Holmium i Nature Chemistry 2015:7, sid. 532.
- ^ Jacques-Louis Soret, 1878, Sur les spectres d'absorption ultra-violets des terres de la gadolinite i Comptes rendus de l'Académie des sciences 87, sid. 1062-1064.
- ^ Jacques-Louis Soret, 1867, Untersuchungen über die Dichtigkeit des Ozons i Annalen der Physik und Chemie 208:9, sid. 165–174.
- ^ Mikael Tarstedt och Ann-Marie Wennberg, 2007, Fotodynamisk terapi ger nya behandlingsmöjligheter vid ytlig hudtumör, Läkartidningen 6/2007.
|