Jacob Caro
| Jacob Caro | |
| Född | 2 februari 1835 Gniezno[1], Polen |
|---|---|
| Död | 12 december 1904 (69 år) Wrocław[2] |
| Begravd | Wrocław New Jewish Cemetery |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin Leipzigs universitet  |
| Sysselsättning | Historiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław Jenas universitet |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Caro, född 2 februari 1836 i Gnesen i provinsen Posen, död 12 december 1904 i Breslau, var en tysk historiker.
Caro, som var av judisk börd, slog sig 1863 ned som privatdocent i Jena samt blev 1864 extra ordinarie professor i historia där och 1868 professor i samma ämne i Breslau.
Caro författade åtskilliga smärre politiska uppsatser och essäer samt Das Interregnum Polens im Jahr 1586 oder die häuser Zborovski und Zamojski (1861) och Katharina II von Russland (1876). För Arnold Hermann Ludwig Heerens och Friedrich August Ukerts samlingsverk fortsatte han Richard Roepells där påbörjade Geschichte Polens (delarna 2–5, 1865-88).
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sejm-Wielki.pl profil-ID: psb.2598.1.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Caro, Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
|
Kategorier:
- Tyska professorer i historia
- Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin
- Alumner från Leipzigs universitet
- Personer verksamma vid Jena universitet
- Personer verksamma vid universitetet i Wrocław
- Historiker under 1800-talet
- Tyska forskare under 1800-talet
- Personer från provinsen Posen
- Födda 1836
- Avlidna 1904
- Män