Jättekindpåsråttor
| Jättekindpåsråttor | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Kindpåsråttor Geomyidae |
| Släkte | Jättekindpåsråttor Orthogeomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Orthogeomys | |
| Auktor | Merriam 1895 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Jättekindpåsråttor (Orthogeomys[1]) är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen kindpåsråttor.[1]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Arterna liknar andra kindpåsråttor i utseende men de är med en kroppslängd (huvud och bål) av 10 till 35 cm och en vikt av 150 till 900 g tydlig större. Svansen blir 5 till 14 cm lång.[2] Pälsen har på ovansidan en svartbrun färg, undersidan är oftast ljusare. Hos vissa arter förekommer vita strimmor eller fläckar på ryggen eller i ansiktet. Pälsen är mjukare och tätare hos arter som lever i kalla regioner. De övre framtänderna har en kännetecknande ränna i mitten.[2]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Jättekindpåsråttor förekommer från Mexiko över Centralamerika till Colombia. De vistas i tropiska regnskogar och andra skogar. I bergstrakter hittas de upp till 3000 meter över havet.[2]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Individerna bygger underjordiska tunnelsystem som ligger tät under markytan. Boet har en eller flera kamrar som fodras med växtdelar eller som tjänstgör som förvaringsrum. Jättekindpåsråttor stannar huvudsakligen i boet men på natten kommer de ibland ut. Födan utgörs av rötter, rotfrukter och andra växtdelar som de når från tunnlarna.[2]
Honor har vanligen två kullar per år och per kull föds en till fyra ungar. Ungarna blir påfallande fort könsmogna och honor kan redan efter tre månader ha egna ungar.[2]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arterna betraktas i största delen av utbredningsområdet som skadedjur. Att fånga jättekindpåsråttor är ett godkänt yrke (tucero) i Centralamerika som oftast går i arv inom en familj.[2] Arter som har begränsade utbredningsområden är därför hotade i beståndet. De flesta arter klassificeras däremot av IUCN som livskraftig (LC).[3]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Arter enligt Catalogue of Life[1]:
- Orthogeomys cavator
- Orthogeomys cherriei
- Orthogeomys cuniculus
- Orthogeomys dariensis
- Orthogeomys grandis
- Orthogeomys heterodus
- Orthogeomys hispidus
- Orthogeomys lanius
- Orthogeomys matagalpae
- Orthogeomys thaeleri
- Orthogeomys underwoodi
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) s.1314/15 Google books
- ^ Orthogeomys på IUCN:s rödlista, läst 28 april 2013.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0801857899
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Orthogeomys.
|