Orthogeomys grandis
Orthogeomys grandis Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Familj | Kindpåsråttor Geomyidae |
Släkte | Orthogeomys |
Art | Orthogeomys grandis |
Vetenskapligt namn | |
§ Orthogeomys grandis | |
Auktor | (Thomas, 1893) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Orthogeomys grandis[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1893. Orthogeomys grandis ingår i släktet Orthogeomys och familjen kindpåsråttor.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 16 underarter.[2]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Vuxna exemplar är med svans 33,5 till 40,5 cm långa, svanslängden är 9,5 till 14,0 cm och vikten varierar mellan 480 och 985 g. Arten har 4,4 till 5,5 cm långa bakfötter och 0,9 till 1,3 cm stora öron.[6] Orthogeomys grandis har i bergstrakter ganska tät päls på ovansidan som har en mörkbrun till svartbrun färg. Undersidans päls bildas hos populationer i bergstrakter av glest fördelade hår som har samma färg som på ovansidan. Denna jättekindpåsråtta har i låglandet och i torra områden även på ovansidan gles päls. På svansen saknas hår och fötternas ovansida är ofta vitaktig. På bakhuvudet kan vitaktiga fläckar förekomma. Liksom andra släktmedlemmar har arten en fåra i de övre framtänderna. Tandformeln är I 1/1, C 0/0, P 1/1, M 3/3, alltså 20 tänder i hela tanduppsättningen.[6]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten lever i Centralamerika från centrala Mexiko till Honduras. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 2700 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar och av jordbruksmark.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Denna gnagare skapar underjordiska bon där den stannar största delen av livet. Individerna kan vara dag- och nattaktiva. Födan utgörs främst av rötter av trädet Hymenaea courbaril eller av andra växter. I odlingsområden betraktas arten som skadedjur när den äter delar av kakaoträdet, av arter av banansläktet, av träd från släktet Hevea (inklusive kautschuk), av arter av majssläktet, av risplantor samt av växter från släktet Nephelium.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] 2008 Orthogeomys grandis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Orthogeomys grandis
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (30 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/orthogeomys+grandis/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Ceballos, Gerardo (2014). ”Orthogeomys grandis”. Mammals of Mexico. JHU Press. sid. 259-260. ISBN 978-1-4214-0843-9
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om Orthogeomys grandis.
|