Isaac II Angelos
| Isaac II Angelos | |
 | |
| Född | 1155[1][2][3] Konstantinopel |
|---|---|
| Död | 28 januari 1204 Konstantinopel |
| Medborgare i | Bysantinska riket |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Bysantinsk kejsare (1185–1195) Bysantinsk kejsare (1203–1204) | |
| Maka | Irene Palaiologos[4] Margareta av Ungern (g. 1185–)[4][5] |
| Barn | Irene Angelina (f. 1181 och 1180)[4] Alexios IV Angelos (f. 1182)[6] Anna-Euphrosyne Angelina (f. 1185) Manuel Angelos (f. 1193) Johannes Angelos av Syrmien (f. 1193)[7] |
| Föräldrar | Andronikos Doukas Angelos[4] Euphrosyne Kastamonitissa[4] |
| Släktingar | Alexios III Angelos (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Isaac II Angelos av Bysans, född 1156, död 1204, var monark i kejsardömet Bysans mellan år 1185 och 1195, och 1203 och 1204.
Isaac II Angelos utropades till kejsare efter Andronikos I:s fall 1185, och bidrog genom bristande regentgåvor till rikets fall. Så framkallade han genom utpressning ett uppror, som vållade bildandet av det nybulgariska riket. För att skydda sitt rike vid 3:e korståget slöt han förbund med sultanen Saladin, varigenom västerlandets fiendskap mot bysantinska riket ökade. 1195 avsattes han och bländades.
Under 4:e korståget framtogs Isaac II Angelos ur sitt fängelse och blev på nytt för en tid kejsare tillsammans med Alexios IV Angelos, men avled kort därpå.[8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11404.htm#i114031, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: isaak-isaak-ii-angelos.[källa från Wikidata]
- ^ opac.vatlib.it, VcBA-ID: 495/122434.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11404.htm#i114031, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 39
