Andronikos I (bysantinsk kejsare)
| Andronikos I Komnenos | |
|---|---|
| Kejsare och autokrator över Rom | |
.png)
| |
| Miniatyr från Mutinensis gr. 122 innehållande en kopia av Historien i sammandrag av historikern Johannes Zonaras från 1400-talet | |
| Regeringstid | september 1183 – 12 september 1185 |
| Företrädare | Alexios II Komnenos |
| Efterträdare | Isaac II Angelos |
| Gemåler | Agnes av Frankrike (gift 1183) Eudokia Komnene (gift ???) Filippa av Antiokia (ej gift) Theodora Komnene (ej gift) |
| Barn | Manuel · Johannes · Maria · Alexios · Irene |
| Ätt | Komnenos-dynastin |
| Far | Isaak Komnenos |
| Mor | Kata av Georgien |
| Född | ca. 1117 Konstantinopel, Bysans |
| Död | 12 september 1185 (ca. 67 år) Konstantinopel, Bysans |
Andronikos I Komnenos (klassisk grekiska: Ἀνδρόνικος Α΄ Κομνηνός, latiniserat: Andronicus I Comnenus), född omkring 1117 i Konstantinopel i Bysans, död 12 september 1185 i Konstantinopel i Bysans, var en bysantinsk kejsare under åren 1183–1185.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Andronikos var son till prins Isaak Komnenos. Han hölls inspärrad av kejsar Manuel I i över tolv år, men lyckades slutligen fly och begav sig ut på vidsträckta resor.[1]
Efter Manuel I:s död i september 1180 återvände han till Konstantinopel och framträdde som ledare för reaktionen mot de av regentinnan Maria gynnade frankerna. År 1183 lät han mörda den unge kejsaren Alexios II och gifte sig med dennes änka Agnes, dotter till kung Ludvig VII, och blev själv kejsare.[1]
I samband med hans tronsbestigning provocerade han fram ett uppror mot latinare som hade etablerat sig i det Bysantinska riket. Resultatet blev en massaker där västeuropéerna fördrevs.
Andronikos regerade med kraft och skicklighet även om hans grymhet gav anledning till många uppror. När kung Vilhelm II år 1185 erövrade Thessaloniki och drog mot Konstantinopel, blev Andronikos avsatt och dödad.[1]
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]| Andronikos I:s anfäder till 3 generationer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Carlquist & Carlsson 1947–1955, band 1, spalt 1024.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red (1947–1955). Svensk uppslagsbok (2). Malmö: Förlagshuset Norden. Libris 11112. Läst 3 januari 2023.
|