Hoppa till innehållet

International 100 1954

Från Wikipedia

International 100 1954 var ett stockcarlopp ingående i Nascar Grand National Series (nuvarande Nascar Cup Series) som kördes 13 juni 1954 på den 2,0 mile (3,219 km) långa temporära road course-banan Linden Airport i Linden i New Jersey. Banunderlaget var asfalt. Det var enda gången som Nascar gästade banan. Loppet vanns av Al Keller i en Jaguar på tiden 1:17.21 körande för Paul Whiteman[a]. Kellers snitthastighet var 77.569 mph. Prispotten uppgick till 4 730 dollar, varav 1 000 dollar gick till segraren.

I startfältet fanns utöver sedvanliga amerikanska bilmärken som Hudson, Oldsmobile och Plymouth, en Porsche samt brittiska bilmärken som Jaguar, MG, Austin-Healey, och Morgan. Detta i en tid då Nascar med Bill Francis i spetsen fortfarande ville att Nascar förutom racing skulle vara en marknadsföringskanal för standardbilar. De så kallade muskelbilarna gjorde inte entré i Nascar förrän i mitten av 1960-talet

Plc Nr Förare Team/
bilägare
Konstruktör Start Varv Ledda
varv
1 4 Al Keller Paul Whiteman Jaguar 7 50 28
2 82 Joe Eubanks Phil Oates Hudson i.u. 50 0
3 88 Buck Baker Ernest Woods Oldsmobile 1 49 11
4 2 Bill Claren i.u. Jaguar 6 49 0
5 32 Bob Grossman i.u. Jaguar 4 49 0
6 7-A Harry LaVois i.u. Jaguar 5 49 0
7 92 Herb Thomas Herb Thomas Racing Hudson 2 49 0
8 3 Dick Rathman John Ditz Hudson i.u. 49 0
9 21 Laird Bruner Carmen Amica Oldsmobile i.u. 48 0
10 42 Lee Petty Petty Enterprises Dodge i.u. 48 0
11 11 Eddie Riker i.u. Oldsmobile i.u. 48 0
12 121 Earl Beer i.u. Austin Healey i.u. 46 0
13 27 Phillips Bell i.u. Austin Healey i.u. 45 0
14 9 Tom Rivers i.u. MG i.u. 45 0
15 211 Jack Clarke i.u. Plymouth i.u. 45 0
16 201 J. Kilgore i.u. Porsche i.u. 45 0
17 13 Joel Million Ernest Woods Oldsmobile i.u. 44 0
18 1 George Clark i.u. Hudson i.u. 44 0
19 204 Fred Cole i.u. MG i.u. 44 0
20 17 Tex Brooks i.u. Hudson i.u. 43 0
21 83 Joe Bossard i.u. Plymouth i.u. 43 0
22 93 Ted Chamberlain Ted Chamberlain Plymouth i.u. 42 0
23 14 Jack Smith Jack Smith Plymouth i.u. 41 0
24 74 Peck Peckham i.u. Hudson i.u. 41 0
25 40 Arnold Ladd i.u. MG i.u. 41 0
26 12 Gene Laughlin i.u. Jaguar i.u. 40 0
27 126 Dave Terrell Dave Terrell Dodge i.u. 40 0
28 14 Jack Spearman i.u. Jaguar i.u. 39 0
29 20 Don Johnson i.u. Henry J i.u. 39 0
30 8 Hershel McGriff i.u. Jaguar i.u. 37 0
31 150 Dick Hallock i.u. Hudson i.u. 37 0
32 81 Bill Barker i.u. Ford i.u. 36 0
33 30 G. McBride i.u. MG i.u. 35 0
34 35 Vince Gray i.u. Jaguar i.u. 34 0
35 206 Bill Chevalier i.u. Ford i.u. 33 0
36 113 Wimpy Ervin i.u. Henry J i.u. 32 0
37 6 Dick Keene i.u. Jaguar i.u. 31 0
38 202 B. Fisher i.u. Jaguar i.u. 29 0
39 15 J. Christopher i.u. Jaguar i.u. 23 0
40 7 Jim Reed Jim Reed Ford i.u. 13 0
41 69 Jack Farnell i.u. Morgan i.u. 10 0
42 10 F. Ballantine i.u. MG i.u. 9 0
43 33 M.R. Peterson i.u. Jaguar 3 6 0
Källor:[1][2]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Orkesterledaren Paul Whiteman som var motorsportsentusiast och god vän till Bill Fracis ägde endast bilen på pappret, för att undvika en intressekonflikt. Den egentliga ägaren var Ed Otto, race-promotor och under en tid vice ordförande i Nascar.