Inkatärna
Inkatärna Status i världen: Nära hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Familj | Måsfåglar Laridae |
Släkte | Larosterna |
Art | Inkatärna L. inca |
Vetenskapligt namn | |
§ Larosterna inca | |
Auktor | (Lesson, 1827) |
Utbredning | |
![]() |
Inkatärna[2] (Larosterna inca) är en fåtalig och unik tärna som förekommer i västra Sydamerika.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Inkatärnan är en omisskännlig medelstor tärna, cirka 41 centimeter i längd. Kroppen är mörkgrå, näbb och fötter är orangeröda och utifrån mungiporna syns en praktfull vit mustasch. Ungfåglarna är bruna överlag och saknar mustaschen och kan därmed förväxlas med en noddy.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Larosterna_inca4.jpg/250px-Larosterna_inca4.jpg)
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln återfinns utmed Stillahavskusten från norra Peru (Lobos de Tierra) söderut till centrala Chile (åtminstone till Aconcaguafloden och Conconöarna).[4][5] Den ses även sällsynt norrut till Ecuador och har tillfälligt observerats i Colombia och Panama.[1]
Inkatärna placeras som enda art i släktet Larosterna. Trots sitt avvikande utseende är den relativt djupt inbäddad bland tärnorna, systerart till en grupp med tärnor i Sterna, Thalasseus och Chlidonias.[6]
Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Fågeln häckar på öar nära kusten och på kustnära klippor. Vanligtvis placeras boet i användningsbara sprickor, grottor och håligheter, ibland i ett oanvänt bo av humboldtpingvinen (Spheniscus humboldti). Den lägger ett till två ägg som ruvas i fyra veckor och ungarna lämnar boet efter sju veckor.[1]
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Larosterna_inca_-Lima%2C_Peru_-family-8.jpg/250px-Larosterna_inca_-Lima%2C_Peru_-family-8.jpg)
Inkatärnan dyker ofta i stora flockar efter ansjovisfisken anchoveta, simpor och fiskarten Odontesthes regia. Den kan också inta lämningar från sjölejon och fiskebåtar.[1]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Inkatärnan är en relativt fåtalig tärna som dessutom minskar i antal. Det gör att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till 150.000 individer.[1] Varför arten minskar är oklart. Före guanoindustrins utveckling ska de ha varit mycket vanligare[7], men de är samtidigt anpassningsbara och kan till och med häcka i övergivna byggnader. Möjligen kan utfiskning av anchoveta (Engraulis ringens) eller predation från katter och råttor på deras häckningsplatser påverka populationsstorleken respektive häckningsframgång.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Birdlife International 2012 Larosterna inca Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 5 januari 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
- ^ Gochfeld, M. & Burger, J. (2018). Inca Tern (Larosterna inca). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54055 9 november 2018).
- ^ Simeone, A., Luna-Jorquera, G., Bernal, M., Garthe, S., Sepúlveda, F., Villablanca, R., Ellenberg, U., Contreras, M., Muñoz, J. & Ponce, T. (2003) Breeding distribution and abundance of seabirds on islands off northcentral Chile. Rev. Chilena Hist. Nat. 76(2): 323–333.
- ^ Bridge, E.S., A.W. Jones, and A.J. Baker (2005), A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution, Mol. Phylogenet. Evol. 35, 459-469.
- ^ Coker, R. C. 1919. Habits and economic relations of the guano birds of Peru. Proceedings of the United States National Museum 56: 449-511.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör inkatärna.
[1] Wikispecies har information om Larosterna inca.
|
- ^ ”YouTube”. www.youtube.com. https://www.youtube.com/. Läst 17 februari 2020.