Hoppa till innehållet

Ingalill Söderman

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Ingalill Söderman
Ingalill Söderman som Lilla Helgonet på Stora Teatern, Göteborg 1927
Ingalill Söderman som Lilla Helgonet på Stora Teatern, Göteborg 1927
FöddIngalill Söderman
13 april 1902
Stockholm, Sverige
Död8 augusti 1988 (86 år)
Göteborg, Sverige
Utbildad vidDramatens elevskola
MakeFelix Grönfelt (1927-?)
Bertil Mannheimer (1932-?)
IMDb SFDb

Ingalill Söderman, även Ingalill Söderman-Mannheimer,[1] född 13 april 1902 i Stockholm, död 8 augusti 1988 i Göteborg, var en svensk operettsångerska och skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Söderman studerade vid Dramatens elevskola 1921-1923, därefter engagerades hon vid Svenska Teatern.[förtydliga]

Hon startade karriären som operettsångerska på Oscarsteatern 1925. Hon engagerades en kortare period vid Hippodromteatern i Malmö varefter hon 1927 knöts till Stora Teatern, Göteborg, där hon blev kvar i 20 år. Hon fick därefter ett tioårskontrakt med Folkteatern i Göteborg, där hon var verksam som komediskådespelare.

År 1944 spelade hon den kvinnliga huvudrollen i den romantiska operetten Djävulsryttaren av Emmerich Kálmán. Den sändes i Sveriges Radio och repriserades på juldagen 1980.[2]

Hon turnerade i folkparkerna under 28 år och hade egna turnéer från 1948 och var då även verksam som turnéledare och regissör.

Hon var dotter till operasångarna Carl August Söderman och Erica Bergenson samt syster till operettsångerskan Greta Söderman. Hon var sedan 1927 gift med skådespelaren och operettsångaren Felix Grönfeld, från 1932 med musikhandlaren Bertil Mannheimer.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1923 En herre i frack
André Picard		 Nils Johannisson Svenska teatern[3]
Brobyprästens flicka Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[4]
1924 Charites porträtt
Einar Christiansen		 Pauline Brunius Svenska teatern, Stockholm[5]
1925 Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt		 Rune Carlsten Djurgårdsteatern[6]
1933 Madame Favart
Jacques Offenbach		 Karl Kinch Stora Teatern[7]
1934 Denise de Flavigny Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		 Nils Johannisson Oscarsteatern[8]
Hannerl Tschöll Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		 Nils Johannisson Oscarsteatern[9][10]
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		 Leif Amble-Naess Stora Teatern[11]
Mazurka
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald		 Karl Kinch Skansens friluftsteater
Suson Ministeriet vacklar
Bruno Engler, Fred Heller och Leonhard Märker		 Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
1944 Julie La Verne Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein		 Nils Johannisson Stora Teatern[12]
1945 O Mimosa San Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Oscar Winge Malmö stadsteater[13]
1947 Katerina Petrova Polundra
Vasilij Solovjov-Sedov		 Lars Egge Stora Teatern[14]
1948 Kiki Kiki
Hans Myller		 Hippodromen[15]
1950 Lady Jane Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[16]
1965 Judith Bliss Höfeber
Noël Coward		 Kurt-Olof Sundström Folkteatern, Göteborg[17]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=58472
  2. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/003113088. Läst 30 augusti 2012. 
  3. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-24/261/7. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 augusti 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-08-29/233/7. Läst 20 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 april 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-23/108/14. Läst 14 juli 2015. 
  8. ^ Åbergsson (1 september 1934). ”'Lilla helgonet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-01/236/28. Läst 9 mars 2019. 
  9. ^ Ord och Bild 1934 s. 119
  10. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 14 september 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-14/249/13. Läst 9 mars 2019. 
  11. ^ ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 januari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-02/1/11. Läst 30 januari 2016. 
  12. ^ ”Teater, Musik, Film: 'Teaterbåten' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 2 januari 1944. https://arkivet.dn.se/tidning/1944-01-02/1/15. Läst 9 januari 2021. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: Operettpremiär i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 april 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-04-01/87/14. Läst 2 november 2019. 
  14. ^ Å. Dbg (29 november 1947). ”Teater Musik Film: Rysk operett i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 9. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102134228/https://arkivet.dn.se/tidning/1947-11-29/324/9. Läst 2 november 2019. 
  15. ^ ”'Kiki' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 9. 1 april 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-04-01/87/9. Läst 27 augusti 2015. 
  16. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  17. ^ Bengt Jahnsson (24 april 1965). ”Förlustelseförströelse i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-04-24/110/14. Läst 29 maj 2018. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingalill_Söderman&oldid=54876757”