Hoppa till innehållet

Hugo Ribbert

Från Wikipedia
Hugo Ribbert
Född1 mars 1855[1]
Hohenlimburg, Tyskland
Död6 november 1920[2] (65 år)
Bonn
Medborgare iTyskland
Utbildad vidBonns universitet
SysselsättningPatolog, universitetslärare, läkare[3]
ArbetsgivareBonns universitet
Zürichs universitet
Göttingens universitet
Philipps-Universität Marburg
Redigera Wikidata

Hugo Ribbert, född 1 mars 1855 i Hohenlimburg, död 6 november 1920 i Bonn, var en tysk patolog.

Ribbert studerade i Bonn, tog medicinsk examen 1878 och anställdes kort därefter som assistent vid det patologiska institutet; han tog doktorsgraden 1880 och blev extra ordinarie professor 1883. Han kallades till Zürich 1892, förflyttades till Marburg 1900 och 1905 åter till Bonn.

Ribbert bedrev en omfattande verksamhet som lärare och författare. Hans bortåt 300 skrifter behandlar de mest olikartade allmänt patologiska och patologisk-anatomiska ämnen. Inom bakteriologin arbetade han med bakteriernas tillstånd efter deras inträngande i kroppen, och han påvisade den bacill, som framkallar tarmdifteri hos kaninen. Andra arbeten behandlar regenerationen av större organ (som lever och njurar), inflammationer och emboli. Tillsammans med Naegeli påvisade han tuberkulosens enorma utbredning och betonade, att lungorna kunde angripas genom blodet när bronkialkörtlarna är infekterade.

Ribbert var den förste, som lokaliserade de degenerativa processerna i njuren. Han studerade svulster och framställde en teori (Ribbert-Cohnheims teori) om deras genes, beskrev sällan förekommande svulsters natur och utveckling. Han kom i flera hänseenden i opposition till Rudolf Virchow. Att svulster växte ansågs bero på bortfall av vissa hämningsmekanismer hos cellerna, och han påvisade, att det vid tillväxten aldrig var tal om någon kontaktinfektion. Ribberts arbete på detta, och på flera andra områden, blev av grundläggande betydelse.

Bibliografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Lehrbuch der allgemeinen Pathologie und der allgemeinen pathologischen Anatomie (1901; sjunde upplagan 1920)
  • Geschwulstlehre (1904, andra upplagan 1914)
  • Beiträge zur Entstehung der Geschwülste (1906-08)
  • Das Wesen der Krankheit (1909)
  • Das Karcinom des Menschen (1912)
  • Die Bedeutung der Krankheiten für die Entwicklung der Menschheit (1912)
  1. ^ Deutsche Medizinische Wochenschrift, läs online, läst: 16 juli 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 24 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20221163572, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]