Hisako Koyama
| Hisako Koyama | |
 | |
| Född | 1916 Tokyo prefektur, Japan |
|---|---|
| Död | 6 april 1997 |
| Medborgare i | Japan och Kejsardömet Japan |
| Sysselsättning | Astronom |
| Arbetsgivare | National Museum of Nature and Science |
| Redigera Wikidata | |
Hisako Koyama (1916–1997)[1] var en japansk solobservatör, vars detaljerade decennievis ordnade solfläckskisser hade stor betydelse i rekonstruktionen av en kontinuerlig solfläckregistrering från 1610.[2][3] Koyama arbetade som anställd vid National Museum of Nature and Science i Tokyo i mer än 40 år och slutförde mer än 10 000 solskisser under sin livstid.[1][4] 1986 fick hon mottaga Oriental Astronomical Association (OAA) Prize of Encouragement of Academic Research.[5]
Barndom och ungdom
[redigera | redigera wikitext]Under sin uppväxttid utvecklade Koyama ett intresse för astronomi och gjorde rymdobservationer. Innan hon började sin karriär som observatör läste Koyama böcker om astronomi och gick på stjärnskådning med astronomiska diagram. Under andra världskriget kunde hon använda omfattande luftangrepp mot städer som en möjlighet att sätta upp en futon i sin trädgård och göra observationer av himlavalvet.[1][4][5] Inspirerad av ett besök i Tonichi Planetarium i Yuraku‐cho i Tokyo, satte Koyama ihop ett eget teleskop.[5]
Utbildning och karriär
[redigera | redigera wikitext]Koyama tog examen från en gymnasieskola i Tokyo på 1930-talet. "På detta sätt uppnådde hon vid den tiden en utbildningsnivå som många flickor bara kunde drömma om", stod det i en kommentar som publicerades i tidskriften Space Weather.[5]
Efter att ha fått en astronomisk kikare på 36 mm X 60 av sin far började Koyama observera solfläckar. 1944 lämnade hon in sin första solfläckskiss till Issei Yamamoto, professor i astronomi vid Kyoto universitet, som då tjänstgjorde som OAA-sektionspresident.[4] Guidad av Yamamoto började Koyama göra halvregelbundna solfläckskisser med en teknik som kallades ”försvagad direktvisning”. Denna metod innebar att projicera bilder på ett pappersark från ett monterat teleskop, varefter Koyama skulle skissa synliga solfunktioner och dokumentera annan anmärkningsvärd observationsinformation.[5]
År 1946 började Koyama arbeta som professionell observatör vid National Museum of Nature and Science, Tokyo, som då kallades Tokyo Science Museum. Hon pensionerade sig officiellt från museet 1981, men fortsatte att bidra som stipendiat vid museet i ytterligare 10 år. Från 1947 till 1984 dokumenterade Koyama mer än 8000 solfläckgrupper, som hon publicerade i en monografi 1985.[3][5] Hennes ursprungliga solfläckskisser har bevarats i National Museum of Nature and Science, Tokyo.[6]
Arv
[redigera | redigera wikitext]År 2014 använde en internationell forskargrupp Koyamas solfläckar för att rekonstruera en nästan 400-årig historia av solfläckaktivitet från 1610-talet och början av 2000-talet. Projektet förlitade sig också på skisser ritade av Galileo Galilei, Pierre Gassendi, Johann Caspar Staudacher, Heinrich Schwabe och Rudolf Wolf. Eftersom Koyamas skisser skapades med samma 20 cm astronomiska kikare och samma observationsmetod kunde forskarna använda sina observationer som bas för att kalibrera delar av solfläcken.[6]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 3383 Koyama är uppkallad efter henne.[7]
Publikationer i urval
[redigera | redigera wikitext]- Koyama, H. (1985). Observations of Sunspots 1947–1984. Tokyo: Kawade Shobo Shinsha Publishers.
- Koyama, H. (1981). 35 years with the 20 cm telescope [in Japanese]. Natural Science and Museums, 48(3), 111–116
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 22 juli 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Shivni, Rashmi. ”This Japanese ‘hidden figure’ enlightened the world with her sunspot sketches” (på engelska). PBS NewsHour. https://www.pbs.org/newshour/science/japanese-hidden-figure-enlightened-world-sunspot-sketches. Läst 22 juli 2021.
- ^ ”A Revised Collection of Sunspot Group Numbers” (på engelska). A Revised Collection of Sunspot Group Numbers. Solar Physics. https://link.springer.com/article/10.1007/s11207-016-0982-2. Läst 22 juli 2021.
- ^ [a b] ”New study highlights ‘hidden figure’ of sun-watchers” (på amerikansk engelska). AGU Newsroom. https://news.agu.org/press-release/new-study-highlights-hidden-figure-of-sun-watchers/. Läst 22 juli 2021.
- ^ [a b c] Laskow, Sarah (2017-11-08). ”A Woman Who Spent Her Life Observing the Sun Is Finally Getting Scientific Recognition” (på engelska). Atlas Obscura. http://www.atlasobscura.com/articles/sunspots-japanese-amateur-astronomer-sun-science. Läst 22 juli 2021.
- ^ [a b c d e f] ”Ms. Hisako Koyama: From Amateur Astronomer to Long‐Term Solar Observer” (på engelska). Ms. Hisako Koyama: From Amateur Astronomer to Long‐Term Solar Observer. Space Weather. https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2017SW001704. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210504171750/https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2017SW001704. Läst 22 juli 2021.
- ^ [a b] Hayakawa, Hisashi; Clette, Frédéric; Horaguchi, Toshihiro; Iju, Tomoya; Knipp, Delores J; Liu, Huixin; Nakajima, Takashi (2020-03-01). ”Sunspot observations by Hisako Koyama: 1945–1996” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 492 (3): sid. 4513–4527. doi:. ISSN 0035-8711. https://academic.oup.com/mnras/article/492/3/4513/5681395.
- ^ ”Minor Planet Center 3383 Koyama” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3383. Läst 5 november 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|