Himalayasiska
| Himalayasiska Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Spinus |
| Art | Himalayasiska S. thibetanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Spinus thibetanus | |
| Auktor | (Hume, 1872) |
| Synonymer | |
| Serinus thibetanus | |
Himalayasiska[2] (Spinus thibetanus) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Himalayasiskan är en relativt liten fink med en kroppslängd på tolv centimeter. Jämfört med liknande grönsiskan saknar den gula fläckar på vingarna. Hanen är huvudsakligen olivgrön med gulakigt ögonbrynsstreck och gulaktig undersidan. Honan är kraftigt streckad med otydligt gulaktigt vingband.[4]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Från himalayasiskan hörs en rad olika läten, som hesa toner, kvitter och drillar. Sången består vanligen av en mix av hesa och drillande toner.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Himalayasiska förekommer i barrskogar från norra Indien till Nepal, östra Tibet och sydvästra Kina.[5] Tidigare placerades den i Serinus, men förs numera till Spinus efter genetiska studier.[6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Arten häckar i bergsskogar av gran, hemlock och björk med tät undervegetation av rhododendron. Den påträffas också i blandskog med lärk, al och björk samt buskmarker mellan 2.800 och 4.000 meter över havet, i Myanmar ovan 1.500 meter. Vintertid påträffas den i liknande miljöer men på lägre nivåer, mellan 1.000 och 3.500 meters höjd i Himalaya och ner till 610 meter i Myanmar. Häckningssäsongen pågår troligen i maj-juni när de flesta individer ses i par.[7]
Himalayasiskan lever huvudsakligen av frön, framför allt från al och björk. Den födosöker aktivt och rastlöst antingen på marken under buskar eller i trädtoppar. Fågeln ses oftast parvist eller i smågrupper, men vintertid kan gupper på upp till 200 individer formas.[7]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig eller fåtalig.[8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Spinus thibetanus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
- ^ [a b] Clement, P. (2018). Tibetan Siskin (Spinus thibetanus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61339 15 april 2018).
- ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör himalayasiska.
Wikispecies har information om Spinus thibetanus.- Läten på xeno-canto.org
|