Hoppa till innehållet

Herman Sätherberg

Från Wikipedia
Herman Sätherberg
Herman Sätherberg 1880
Herman Sätherberg 1880
FöddCarl Herman Sätherberg
19 maj 1812
Botkyrka socken, Södermanland
Död9 januari 1897 (84 år)
Stockholm
YrkeFörfattare, läkare, tecknare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
SläktingarJohan Fredrik Sätherberg (far)
Sida på WikisourceFörfattare:Herman Sätherberg

Carl Herman Sätherberg, född 19 maj 1812 i Botkyrka socken, Södermanland, död 9 januari 1897 i Stockholm, var en svensk lyriker, läkare med professors namn och tecknare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hermans far var förvaltaren och bankokamreraren vid Tumba pappersbruk Johan Fredrik Sätherberg och Inga Maria Bohman och från 1848 gift med Emma Sofia Ekman. Efter faderns död köpte Herman och hans mor Nolinge säteri i Grödinge socken efter den då avlidne hovmarskalken hos prinsessan Sofia Albertina, greve Cronstedt.

Efter akademiska studier i Uppsala och Lund blev Sätherberg medicine doktor 1843 vid sidan av sina akademiska studier följde han undervisningen vid Gymnastiska centralinstitutet. Han var från 1841 underläkare vid Nils Åkermans ortopediska institut i Stockholm och efter att institutet ombildades till Gymnastiskt-ortopediska institutet var han dess föreståndare 1847–1879 och gjorde där en betydande insats på den medicinska gymnastikens område. Där behandlade han även en då 9- respektive 14-åring Selma Lagerlöf under fem månader år 1868 respektive 1873. Hennes ena ben var defekt vilket gjorde att hon haltade och detta fick hon övningar och vård för under professor Sätherbergs ledning under sin tid på institutet. Han följde som läkare med korvetten Karlskrona till Medelhavet 1844–1845. En resa som skildras i Utflykter på hafvet 1–2 (1845–1846). Han fick professors namn 1877. På de stora utställningarna Exposition Universelle i Paris 1855 och Bryssel 1876 belönades han med priser för konstruerade ortopediska apparater och teckningar.

Diktning

[redigera | redigera wikitext]

Hans första försök som lyriker skedde i den poetiska kalendern Skogsharpan 1836. Han räknades mest som naturlyriker, men skrev också lustspel (Hvita frun på Drottningholm, 1847), dramatisk dikt (Naima, 1870), historiska skådespel (Ur förtryckets natt, 1882) och episk diktning (Khalifens äfventyr, 1888). Verket Blomsterkonungen från 1879, en dikt till minnet av Carl von Linné, vann större spridning.

Sångtexter

[redigera | redigera wikitext]

Han var prins Gustafs favorittextförfattare och skrev bland annat texten till dennes Vårsång ("Glad såsom fågeln") och Studentsång ("Sjungom studentens lyckliga dag!"). Han har dessutom skrivit texten till Längtan till landet ("Vintern rasat") med musik av Otto Lindblad.

Vid sidan av sin yrkeskarriär bedrev han ett omfattande medicinskt författarskap och året före sin död utgav han memoarboken Lefnadsminnen[1]. Som tecknare ritade han personer som utförde gymnastiska rörelser samt porträtt bland annat av kollegan Nils Åkerman. ´

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Libris

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Herman_Sätherberg&oldid=54271621”