Hoppa till innehållet

Henrik Horn (1618–1693)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Henrik Horn af Marienborg)
Henrik Horn
Henrik Horn af Marienborg på samtida gravyr.
Titlar
Tidsperiod 1656−1665
Tidsperiod 1660−1693
Tidsperiod 1660
Tidsperiod 1665−1666
Tidsperiod 1665−1693
Tidsperiod 1666−1693
Företrädare Gustaf Evertsson Horn
Efterträdare Erik Dahlbergh
Tidsperiod 1677
Tidsperiod 1679–1680
Företrädare Axel Sparre
Efterträdare Augustin Leijonsköld
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Tjänstetid 1634−1693
Grad Fältmarskalk
Enhet Svea livgarde
Upplands ryttare
Befäl Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente
Västgöta kavalleriregemente
Bremiska infanteriregementet
Slag/krig Trettioåriga kriget

Torstensonska kriget

Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig
Karl X Gustavs andra danska krig

Skånska kriget

Personfakta
Personnamn Henrik Horn af Marienborg
Född 22 maj 1618
Nationalitet Sverige Sverige
Död 22 februari 1693 (74 år)
Stade, Bremen-Verden, Tyskland
Släkt
Frälse- eller adelsätt Horn af Marienborg
Sätesgård Marienborg, Livland
Far Henrik Horn
Mor Anna Jönsdotter Sneckenborg
Familj
Gift 13 augusti 1643
Örebro slott, Örebro
Make/maka Margareta Leijonhufvud
Familj 2
Gift 2 13 december 1650
Tre Kronor, Stockholm
Make/maka 2 Kerstin Bååt
Familj 3
Gift 3 18 augusti 1661
Riddarholmskyrkan, Stockholm
Make/maka 3 Emerentia Ribbing
Familj 4
Gift 4 9 november 1674
Stralsund, Svenska Pommern
Make/maka 4 Beata Magdalena Wittenberg

Henrik Horn, född den 22 maj 1618, död den 22 februari 1693 i Stade, Tyskland, var en svensk friherre till Marienborg, riksråd, generalguvernör och fältmarskalk.

Han var postum son till Henrik Horn och föddes två månader efter faderns död. Han blev redan vid 25 års ålder utnämnd till överste och efter hedrande militär tjänstgöring även till riksråd och hovrättsråd i Svea hovrätt 1660. Han blev generalmajor vid kavalleriet 1654, generallöjtnant 1656 samt chef för armén i Finland 1657 och 1665 fältmarskalk. Han var vid två tillfällen, 1666 och 1668, generalguvernör i Bremen och Verden samt utnämndes till generalamiral (1677).

Sedan kriget med Brandenburg respektive Danmark utbrutit 1674 respektive 1675 uppstod ett stort inflöde i Bremen-Verden av trupper från Brandenburg, Lüneburg och Danmark. Därför tvingades Henrik Horn i augusti 1676 att ge upp Stade, varefter han begav sig till Sverige, där han 1677 förordnades till chef för Amiralitetskollegium. Som amiralgeneral fick han befälet över stora flottan och fick order av kungen om att uppsöka den danska flottan. Den fördes av Nils Juel och sjöslaget ägde rum i Køge bugt den 1 juli 1677 varvid Sverige förlorade.

Hösten 1677 ryckte Horn in i Jämtland efter att norrmännen begivit sig till Tröndelag, vilket avslutade den norska återerövringen av Jämtland. Horn fick därefter i uppgift att utreda om jämtarna begått förräderi mot Sverige under kriget.

Senhösten 1678 anföll han med sina trupper Preussen från Livland. Hären var illa rustad och bestod endast av 8000 man. Den slogs tillbaka av kurfurst Fredrik Vilhelm och retirerade oordnat till Riga. Horn ankom dit i februari 1679. 1680 återtog Horn sin befattning som generalguvernör över Bremen-Verden.[1]

Horn gifte sig 1674 med Beata Magdalena Wittenberg. Han avled i Stade 1693.

  1. ^ ”Hamburg den 17. Septemb. Anno 1680”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 2. 28 september 1680. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]