Upplands ryttare
| Upplands ryttare | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1621/1626-1667 |
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Krigsmakten |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Kavalleri |
| Föregångare | Upplandsfanan |
| Efterföljare | Livregementet till häst |
| Storlek | Regemente |
| Förläggningsort | Uppland |
Upplands ryttare var en benämning på ett svenskt kavalleriregemente[1] förlagt i Uppland, verksamt cirka 1621/1626-1667.[källa behövs]
Upplands ryttare ledde sitt ursprung till de ryttarfanor som på 1500-talet sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland, varav Upplandsfanan bildades efter Arboga möte (1536). Dessa sammanfördes till två regementen, vilka i sin tur enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett, vars enade regemente från 1634 eller 1636 vanligtvis kallades Upplands ryttare. Dess förste chef var Isak Axelsson Silversparre. Redan regementets föregångare hänvisas dock ibland till som Upplands ryttare:
26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp som tack för sina insatser under Karl X Gustavs fälttåg och fick namnet Livregementet till häst.[2]
Namn och bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Att Upplandsfanans, eller även de Upplands ryttare kallade, redan tidiga kungatrognad resulterade i ett komplicerat förhållande till statsmakten under hertig Karl efter avsättningskriget mot Sigismund (1598-1600), framkommer av historieskrivningen:
| ” | Ofwannämnde sinnestämning gaf anledning till många oroliga uppträden. Under kriget i Liffland 1600 och de följande åren wisade sig soldaternas trohet wadlande. Serdeles bibehöllo Upplands ryttare deras gamla tillgifvenhet för Sigismund. De bruko hans stål under de diftade namnet fröken Sigrid, och det berättas, att en bland dem, vid namn Peder, lurat efter hertigens lif. Allt blef dok i tid uppbådt och förekommet. | „ |
| – Berättelser ur swenska historien, s. 368.[3] | ||
Något som dock inte med tiden omöjliggjorde fördragsamhet med sakernas tillstånd efter tronskifte:
| ” | Regementets föregångare voro Upplandsfanan 1561-1620, Upplands ryttare 1621-1666, Konungens Lifregemente till häst 1667-1791, Lifregementsbrigaden kyrassierkår 19-1815, Lifregementets dragonkår 1815-1891. Segernamnen tälja att de väl tjänat Konung och Fädernesland. | „ |
| – Kungl. Livregementets dragoners minnessten vid Tekniska museet[4] | ||
Historik
[redigera | redigera wikitext]År 1658 bildades Trondhiems kavalleriregemente av ett kompani Upplands ryttare, General Carl Larsson Sparres Kavallerikompani och delar av det norska Livkompaniet (Standarnes Rostjeneste). Det var meningen att regementet skulle bli 8 kompanier starkt, men på grund av rekryteringsproblem och svag numerär blev det aldrig mer än Ryttmästare Hanemans kompani (bestående av norrmän och tyskar), kaptenlöjtnant Erik Nilsson Askmans kompani (bestående av svenska ryttare) och ett tredje kompani Upplandsryttare. År 1659 hemförlovades Trondhiems kavalleriregemente på Frösön och uppgick i Norska regementet till häst om sex kompanier och som utrustades i Uppland.
Regementeschefer
[redigera | redigera wikitext]Regementeschefer 1628–1667:
- Claes Christerson Horn (1628–1634)
- Isac Axelsson (Silfversparre) (1634–1638)
- Johan Mauritz Wrangel (1639–1657)
- Pontus Fredrik De la Gardie (1658–1664)
- Eric Planting (-Gyllenbåga) (1664–1667)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Mellbom, Göran (4 december 2011). ”Kavalleriet 475 år”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/12/kavalleriet-475-ar/. Läst 12 januari 2017.
- ^ ”Livgardets dragonbataljon”. www.kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 14 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150214223537/http://www.kungahuset.se/specialwebbsidor/temasidor/kronprinsessparetsbrollop/historikochtraditioner/livgardetsdragonbataljon.4.1a3366210de661ad20800037318.html. Läst 29 mars 2015.
- ^ Fryxell, Anders (1835). Berättelser ur swenska historien : Till ungdomens tjenst utgifwen : Volym 3–4. sid. 368. https://books.google.se/books?id=0_opAAAAYAAJ&pg=RA3-PA368&lpg=RA3-PA368&dq=%22Upplands+ryttare%22&source=bl&ots=Z_aJDp1U_f&sig=smPWEAglLuGMcH6F0aZ6MPeTtJc&hl=sv&sa=X&ei=6A8XVYe3L-bQygPMl4KoCw&ved=0CB8Q6AEwADgU#v=onepage&q=%22Upplands%20ryttare%22&f=false
- ^ ”28. Kungl. Livregementets dragoners minnessten vid Tekniska museet.”. http://www.jr4it.com/minnen/html/lista.htm#28.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Peter Englund skriver om Karl X Gustav i böckerna Ofredsår och Den oövervinnerlige
- Isacson, Claes-Göran (2002). Karl X Gustavs krig: fälttågen i Polen, Tyskland, Baltikum, Danmark och Sverige 1655-1660. Lund: Historiska media. Libris 8803878. ISBN 91-89442-57-1 (inb.)
- Larsdotter, Anna (2009). ”Våghals på tronen”. Populär Historia (12): sid. s. 18-29. ISSN 1102-0822. http://www.historiskamedia.se/o.o.i.s?id=43&vid=1689&template=.print.t.[död länk]
- K1 1928-2000 Del 1 - Regementets ursprung (av Hodder Stjernswärd), Kungliga Livgardets Dragoners Historiekommitté, Nordsik Form AB, Bengt Wallerfelt (Redaktör), Christian Braunstein (Bildredaktör) ISBN 91-631-04-34-2
- Svenska regementernas historia, J Mankell, andra upplagan 1866
