Helgerum
Helgerum | |
Herrgård | |
Huvudbyggnaden 1910.
| |
Län | Kalmar län |
---|---|
Kommun | Västerviks kommun |
Byggherre | Peter Christoffer Cederbaum |
Färdigställande | 1768 |
Helgerums är en herrgård och ett tidigare säteri i Västrums socken i Västerviks kommun. Herrgården är belägen vid Helgerumsviken i Gåsfjärden. Omkring en kilometer söder om herrgården ligger Helgerums naturreservat.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Helgerum är nämnt första gången i 1543 års jordebok och gården tillhörde då Gladhammars rättardöme av Linköpings dekanat.[1] Den drogs in till kronan av Gustav Vasa och såldes 9/10 1562 av Erik XIV till Charles de Mornay.[1] Gården ärvdes av släkten Sparre, men såldes 1720.[1] Den gick därefter i arv inom släkterna Cederflycht, Cederbaum, Hoppenstedt och Leijonhufvud till 1836.[1] 1752 ärvde Peter Christoffer Bauman (adlad Cederbaum) Helgerum samt Ankarsrum i Hallingebergs socken.[2] Precis när uppförandet av Helgerum började är osäkert men det nuvarande corps de logiet stod klart 1768.[2] Vem arkitekten var är okänt.[2] Av de två paviljongerna åt sjösidan inrättade han ett laboratorium och det andra blev ett mineralkabinett där han förvarade sin stora samling av mineraler som uppgick till cirka 3 000, en av de största och förnämsta i Sverige.[2] Cederbaum (62) gick bort i Västervik 1795, tre år efter sin hustru och barnlös. Eftersom Cederbaum var barnlös ärvdes Helgerum av hans kusins dotter Emerentia Hoppenstedt.[2]
Mellan åren 1925-1940 ägdes Helgerum av den kände amerikanska operasångerskan Sara Jane Cahier.[2] Hon var gift med den svenske impressarion Charles Cahier (tidigare Gottfried Edvard Carlsson).[2] Efter deras skilsmässa donerade paret Helgerum till Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) innan Sara Jane flyttade tillbaka till Amerika.[2] Målet var att Helgerum skulle användas som vilo- och ålderdomshem åt kompositörer.[2] STIM klarade dock inte av att driva verksamheten utan sålde godset fem år senare till Kalmar läns Köpmannaförbund som inrättade ett pensionat.[2] Åtta år senare sålde även de Helgerum till Sven och Kerstin Wahlqvist som fram till 1973 hyrde ut huset till konferenser och fester.[2] Idag är Helgerum privatägt.[2]
Ägarlängd
[redigera | redigera wikitext]Herrgårdens ägarlängd:[2]
- Medeltiden: Utgård under Fogelvik
- 1502: Magdalena Eriksdotter Gyllenstierna (genom arv)
- 1555: Anna Trolle (föregåendes dotter) (gift med Charles de Mornay)
- 1617: Kerstin Åkesdotter Bååt (föregåendes systerdotter) (gift Sparre)
- 1632 Johan Bengtsson Sparre (föregåendes son)
- 1655: Bengt Johansson Sparre (föregåendes son)
- 1698: Hans Andersson
- 1726: Anna Bengtsdotter (föregåendes dotter) (gift Cederflycht)
- 1752: Peter Christoffer Bauman (adlad Cederbaum) (genom arv)
- 1795: Emerentia Brita Hoppenstedt (genom arv)
- 1817: Baltzar Esaias Hoppenstedt (föregåendes brorson, genom arv)
- 1819: Sofia Emerentia Hoppenstedt (föregåendes dotter)
- 1836: Per Hammarskjöld (genom köp)
- 1842: Carl Adam Jacob Raab (genom köp)
- 1905: Conrad Cedercrantz (genom köp)
– Flera ägare –
- 1909 AB Helgerum-Totebo
- 1917: Helge Bäckström
- 1925: Sarah Jane Cahier (slottet, genom köp)
- 1940: STIM
- 1945: Kalmar läns köpmannaförbund (genom köp)
- 1953: Sven och Kerstin Wahlquist (genom köp)
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Flygfoto 1950.
-
Flygfoto 1964.
-
Bränneriet 1948.
-
Helgerum från fjärden 1910.
-
Ingången från parken 1948.
-
Ingången till Helgerum 1950.
-
Utsikt från parken mot fjärden 1948.
-
Runda matsalen på Helgerum 1927.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”329-330 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess)”. runeberg.org. 18 december 1924. https://runeberg.org/nfcp/0185.html. Läst 18 december 2024.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Helgerum | Slottsguiden”. www.slottsguiden.info. https://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=291. Läst 18 december 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Helgerum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- Helgerum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870