Hoppa till innehållet

Gyllenstierna

Från Wikipedia
För af Björksund och Helgö, se Gyllenstierna af Björksund och Helgö.
Gyldenstierne
(Gyllenstierna)
Stamvapen för ätten Gyldenstierne
Känd sedan1314
StamfarNiels Eriksen till Ågård [1]
SätesgårdÅgård [2]
Utgrenad iGyllenstierna af Nynäs
1569 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm nr 3
Danmark Adel i Danmark
NaturaliseradUradel [3]
Värdighetadlig
Länk URLSida på adelsforeningen.dk
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad1729
SvärdssidanLaurids Ulfeld Gyldenstierne (1665–1729)

Gyllenstierna eller Gyldenstierne är en dansk uradlig ätt som gav upphov till två svenska grenar på 1440- och 1660-talen, den första från Timlinjen och den andra från Restruplinjen. I Sverige dog den adliga ätten ut 1654, men den hade dessförinnan utgrenats i en friherrlig gren,[förtydliga] Gyllenstierna af Lundholm, vilken fortlever som enda ätt.[4]. Denna gren utgrenades i sin tur i både friherrliga och grevliga ätter, som fortlever.

En annan, numera utdöd gren av den danska ätten, Gyllenstierna af Svaneholm, introducerades 1664 på svenska riddarhuset efter Skånes införlivande med Sverige, men denna gren utslocknade år 1705.

Under huvuddelen av 1600-talet var ätten Gyllenstierna månghövdad och representerad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.

Familjens släktnamn förekommer, i form av Guildenstern, i William Shakespeares Hamlet.[5]

Danska rötter från släktens stamgård Ågård

[redigera | redigera wikitext]

Den danska ätten Gyldenstierne fick sin gryning på den danska släktens stamgård Ågård i Kettrup Sogn söder om Fjerritslev i Jammerbugts kommun på Jylland, enligt sägerna känd genom den storväxte hedningen Eric Långeben till Agaard. Hans son Eric Ericssen kristnades och fick sönerna Knut och Erik. En riddare Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314, har ansetts vara son till Erik räknats som ättens första med säkerhet kända stamfader. Men den förste säkerställde anfadern är i stället Erik Nilsson som blev marsk före 1347 och levde ännu 1365.[6]

Släkttavla

[redigera | redigera wikitext]
  1. Eric Långeben till Ågård
    1. Eric Ericssen
      1. Knud Eriksen
        1. Niels Knudsen
          1. NN Gyldenstjerne
        2. Erik Knudsen, gift med Anna Trefeld
          1. Niels Eriksen, gift med Edel Saltensee
            1. Susanne Nielsdatter, gift med Niels Iversen Rosenkrantz
            2. NN Nielsdatter, gift med Gotskalk Limbek
            3. Erik Nielsen, marsk. Gift med Cæcilie Pedersdatter
              1. Cecilie Eriksdatter, gift med Bo Falk till Vallö
              2. Niels Eriksen
                1. Knud Nielsen till Restrup, gift med Anne Christensdatter
                2. Peder Nielsen Gyldenstierne, länsman på Ribershus, gift med NN Gertsdatter Ulfstand
                3. Erik Nielsen var gift med Gørvel (Gerver) Andersdatter Lunge, och de fick barnen:[7]
                  1. Görvel Eriksdotter Gyllenstierna
                  2. Abraham Eriksson (Gyllenstierna)
                  3. Christina Eriksdotter
                  4. Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna
                  5. Erik Eriksson (Gyllenstierna) den äldre, gift med Kristina Karlsdotter (Bonde), dotter till sedermera kungen Karl Knutsson och Birgitta Turesdotter (Bielke)
                    1. Karin Eriksdotter (Gyllenstierna) gift med Hans Åkesson (Tott).
                    2. Nils Eriksson Gyllenstierna, till Fågelvik
                    3. Karl Eriksson Gyllenstierna af Lundholm

Den danska ätten Gyldenstierne utslocknade år 1729, men före det naturaliserade två grenar på Svenska Riddarhuset, som Gyllenstierna af Svaneholm och Gyllenstierna af Nynäs vilka avslutar släkttavlan för ätten Gyllenstierna af Svaneholm nedan.

Adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm

[redigera | redigera wikitext]
Gyllenstierna af Svaneholm
Inflyttad1658, när Skåne blev svenskt
Förgrenad urdanska ätten Gyldenstierne
StamfarErik Hardenberg Gyldenstierne
SätesgårdSvaneholms slott
Adladav Karl X Gustav
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1664
Gradadlig ätt nr 29 (tidigare 41)
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1705
SvärdssidanAxel Gyllenstierna, död 1705

Eric Hardenberg Gyldenstierne till Svaneholm i Skurups socken samt Karsholm (1622–1665) naturaliserad Gyllenstierna af Svaneholm, var dansk. Han föddes 1622 på Svaneholms slott, var hovjunkare vid danska hovet, tog avsked 1646 och var dansk ryttmästare tills han tog avsked ur dansk tjänst 1650. Han bosatte sig då på sitt gods. Vid freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt, vilket även inkluderade godset som Eric Hardenberg Gyldenstierne bodde på. Eric Hardenberg Gyldenstierne hyllade konung Karl X Gustav och introducerades på grund av det och på grund av sitt gods på Svenska Riddarhuset, först under nummer 41 och senare under nummer 29, som Gyllenstierna af Svaneholm.

Gyllenstierna hade två söner, vilka båda var ryttmästare och förblev ogifta, Preben Gyldenstierne til Karsholm (1656–1677) och Axel Gyllenstierna, till Svaneholm, Karsholm, Brödda, Pugerup och Boalän. Efter Prebens död var Axel ensam ägare till Svaneholm. Axel dog ogift år 1705 på Svaneholms slott och är efter begravningsakt i Sankta Maria kyrka i Ystad gravsatt i kryptan i Skurups kyrka.

Med Axel Gyllenstiernas död utslocknade ätten Gyllenstierna af Svaneholm. Han hade testamenterat slottet till sin systerson Axel Julius Coyet, men hans syster Sofia lyckades få halva slottet genom en process. Denna halva köptes 1751 av friherren Gustaf Julius Coyet.

Släktträd för danska ätten Gyldenstierne med utgrenade ätter
Gyllenstierna af Nynäs och Gyllenstierna af Svaneholm

[redigera | redigera wikitext]

Utlämningar har gjorts i alla led.

Nils Eriksson
Riddare till Aagaard
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Nielsen
till Aagaard och Restrup
Dansk riksmarsk
 
Jacob Nielssen. Riddare.
 
Susanne Nielsdotter, gm
Niels Iversen (Rosenkrantz)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Niels Erikssen till
Aagaard och Restrup
riddare, gm
Christina af Aagaard.
 
Cecilia Eriksdotter gm
Bo Falk till Vallø
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Nielsen till Aagaard
Demstrup, Skive och Tim
Riddare och riksråd
Unionskungens hövitsman
på Stockholms slott
 
Peder Nielsen
Riksråd
 
Knud Nielsen
Riddare och riksråd
 
Bugge Nielsen
 
Henrik Nielsen
 
Gotskalk Nielsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Niels Eriksen till Landting
Riksråd och hovmarsk
 
Anders Eriksen. död 1463
 
Peder Eriksen till Nybo, död 1463
 
Erik Eriksson d.ä.
till Fågelvik
Riddare och riksråd
gm kung Karl Knutsson
dotter Kristina
 
Kirsten Eriksdatter
gm Anders Nielsen (Banner)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Hardenberg Gyldenstierne
naturaliserad i Sverige
Gyllenstierna af Svaneholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adliga ätten
Gyllenstierna af Nynäs nummer 9
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Christina
(1651–1654)
 
Axel
(1653–1705)
Med honom utgick ätten
Gyllenstierna af Svaneholm
på svärdssidan.
 
Sofia gm
Jens Mogenssen Sehested
 
Preben
(1656–1677)
 
 
 
 
 

Adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs

[redigera | redigera wikitext]
Gyllenstierna af Nynäs
Gyllenstierna af Nynäs
UrsprungDanmark
Inflyttadtill Sverige på 1440-talet
Förgrenad urGyldenstierna
StamfarCarl Carlsson till Årås och Rossberg
SätesgårdNynäs slott
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625 som Gyllenstierna af Nynäs
Gradadlig ätt nr 9
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1654

Ätten introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 under adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs nummer 9, vilken utslocknade år 1654.

Det danska riksrådet Erik Nilsson (död efter 1448) var 1435–36 unionskungens hövitsman i Stockholm. Dennes son Erik Eriksson till Fågelvik gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina 1446, och blev senare svenskt riksråd. I äktenskap fick han bland andra sönerna Abraham Eriksson till Demstrup och Assarbo (far till väpnaren Påvel Gyllenstierna, gift med Anna Bese som var dotter till Nils Bese), Nils Eriksson (Gyllenstierna), fader till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), samt bröderna Erik och Eskil Nilsson (Gyllenstierna) vilka avrättades i Stockholms blodbad.[8] och tredje sonen Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre, död år 1502, som dubbades till riddare vid kung Hans kröning 1497.

Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre var gift omkring 1493 med Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten, från Vinsarp i Dalum. Hon var änka efter Erik Karlsson (Vasa), en nära släkting till Gustav Eriksson (Vasa) (senare kung av Sverige), och blev senare beryktad som "Pintorpafrun" på Ericsbergs slott.

Släkttavla för Fågelviksgrenen

[redigera | redigera wikitext]

Utlämningar har gjorts i alla led.

 
 
 
 
Erik Eriksson till Fågelvik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Abraham Eriksson till
Demstrup och Assarbo
Hövitsman på Kalmar
 
Nils Eriksson (Gyllenstierna)
till Fågelvik
 
Erik Eriksson d.y.
till Fågelvik och Vinstorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Nilsson, avrättad
vid Stockholms blodbad
 
Eskil Nilsson, avrättad
vid Stockholms blodbad
 
Karl Eriksson (Gyllenstierna)
till Vinstorp, Årås
Nynäs och Pintorp
Riddare år 1528 vid
Gustav Vasas kröning
 
Göran Eriksson (Gyllenstierna)
till Fågelvik
Riddare år 1561
vid Erik XIV:s kröning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Carlsson
till Vinstorp, Årås
Nynäs och Pintorp
Riddare år 1561
vid Erik XIV:s kröning
 
Nils Carlsson
till Nynäs
Riddare år 1561
vid Erik XIV:s kröning
Död ogift
 
Nils Göransson
Riddare år 1561
vid Erik XIV:s kröning
Friherre 1569
vid Johan IIIs kröning
erhöll Lundholmen 1570
Introducerad år 1625
Nr 4 ändrades till 3
Stamfader
Gyllenstierna
af Lundholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Eriksson till Nynäs
Pintorp, Årås, Limmared
Rossberg samt Svaneholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Carlsson
till Årås och Rossberg
Introducerad år 1625
Nr 9 riddarklassen
Gyllenstierna till Nynäs slott
 
Erik Karlsson Gyllenstierna
upphöjd friherre
Gyllenstierna af Ulaborg

Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm

[redigera | redigera wikitext]
Gyllenstierna af Lundholm
Förgrenad urGyllenstierna af Svaneholm
Upphöjd1569 av kung Johan III vid hans kröning
StamfarNils Göransson Gyllenstierna
SätesgårdLundholm i Vrigstads socken
Utgrenad i1651 utdöda friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg nr 18, 1674 Grevliga ätten Gyllenstierna af Björkesund och Helgo, Grevliga ätten G. af Fågelvik
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625
Gradfriherrlig ätt nr 3
Länk URLSida på riddarhuset.se
Webbplats
http://www.gyllenstierna.org/
Vasaättens stamgods Vasa
Bjersgård
Krapperup

Stamfadern Nils Göransson af Lundholm var den första av ätten i Sverige som efter vapnet kallade sig Gyllenstierna. Han var son till Göran Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik.

Redan 1569, före Riddarhusets tillkomst, hade Nils Göransson vid kung Johan III:s kröning i Uppsala 10 juli 1569 upphöjts till friherre af Lundholmen, och grundade ätten Gyllenstierna af Lundholm i Sverige, ibland kallad gamla Svenska Gyllenstierneätten [9]

Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 som friherrlig ätt Gyllenstierna af Lundholm nummer 3, och är den idag fortlevande ätten Gyllenstierna. Ätten har utgrenats i ett antal grenar, Vinstorpsgrenen som blev friherrlig 1651, två söner till Nils Göranssons sonson blev båda grundare av grevliga ätten Gyllenstierna av af Björksund och Helgö., och flera andra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda.

Släktträd Fågelviksgrenen Gyllenstierna af Lundholm

[redigera | redigera wikitext]

Utlämningar har gjorts i alla led. Ägare av godset Lundholm i fetstil.

 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
(1526–1601)
Friherre till Lundholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Nilsson Gyllenstierna
(1569–1617)
Friherre till Lundholm
Amiral gm
Sigrid Brahe
 
Göran Nilsson Gyllenstierna
Friherre till Lundholm
Riksamiral
 
Nils Nilsson Gyllenstierna
Friherre till Lundholm
Herre till Fågelvik
och Vittvik
 
Elisabet Gyllenstierna
(1581–1646)
Överhovmästarinna 1634–1639
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sigismund Gyllenstierna
(1598–1666)
polsk senator
 
Göran Gyllenstierna .ä.
Friherre till Lundholm
(1601–1646) Amiral
Landshövding i Uppsala
 
Nils Nilsson Gyllenstierna
till Fågelvik
Friherre till Lundholm
 
Johan Nilsson Gyllenstierna den yngre
den lärde och vältalige kallad
Friherre, ämbetsman
 
Carl Gyllenstierna
till Fågelvik och Hässelby
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jöran Gyllenstierna
greve Gyllenstierna
af Björksund och Helgö
 
Johan Göransson Gyllenstierna
greve Gyllenstierna
af Björksund och Helgö
 
Axel Carl
1652–1655
 
Axel Erik d.ä.
till Frösåker, Bjersgård och
Vasa i Skepptuna
 
Nils Gyllenstierna
af Lundholm
(1648–1720)
greve af Fågelvik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Grevliga ätten 45
Gyllenstierna af Björksund och Helgö
 
 
 
Nils Gyllenstierna
till Frösåker och Bjersgård
 
Gustaf Johan Gyllenstierna
(1709–1764)
politiker under frihetstiden
och rysk spion
dömd från gods
ära och adelskap
2 döttrar
 
Grevliga ätten 47
Gyllenstierna af Fågelvik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Axel Eric Gyllenstierna
till Bjersgård
(1747–1823)
landshövding
 
Carl Christoffer Gyllenstierna
(1768–1841)
till Frösåker
gm Antoinette von Kochen
(1768–1841
arvtagare till Krapperup)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nils Christoffer Gyllenstierna
till Frösåker och Bjersgård
(1789–1865) kammarherre
1841–1865 fideikommissarie
Krapperup
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Gyllenstierna
(1819–1866)
1865 fideikommissarie till
Krapperup och Bjersgård
 
Erik Gyllenstierna
(1825–1870)
Ryttmästare, riksdagsman
 
 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
(1826–1905) Godsägare
Far till Axel Carl Sten Göran och Christoffer
Axel f.t. Mogens Nils
Sten f.t. Nils Joakim
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
(1855–1926) hovjägmästare
1865–1926 Fideikommissarie till
Krapperup och Bjersgård
 
Johan Gyllenstierna (politiker)
(1857–1931)
hade söner Knut och Johan
Johan far till Karl och Jan
 
Erik Gyllenstierna
hade sönerna
Sten och Stig
Stig far till skådespelerskan
Mary-Anne Gyllenstierna
 
Göran Gyllenstierna af Lundholm
(1876–1968)
Far till Bo och Ebbe
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eric Gyllenstierna
(1882–1940) envoyé
1926–1940 fideikommissarie
Krapperup och Bjersgård
 
Carl Gyllenstierna
(1883-?)
1940–1951 fideikommissarie
Krapperup och Bjersgård
 
Gustav Gyllenstierna
(1891–1976) Friherre
Gyllenstierna af Lundholm
siste fideikommissarien till
Krapperup 1951–1967
Överlät slottet
1967 till den
Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wanda Gyllenstierna
(1917–1982)
1976–1982
till Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen

Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg

[redigera | redigera wikitext]
Friherrliga ätten
Gyllenstierna af Ulaborg
Förgrenad urFriherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm
Upphöjd1651
SätesgårdUlaborg (Uleåborg)
Utgrenad i1687 utgrenade sig i utdöda grevliga ätterna Gyllenstierna af Ericsberg nr 24 och Gyllenstierna af Steninge nr 34.
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1651
Gradfriherrlig ätt nr 18
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1709
SvärdssidanEric Gyllenstierna till Nynäs död 1709 i slaget vid Poltava

Vinstorpsgrenen af Ulaborg

[redigera | redigera wikitext]

Stamfadern Erik Karlsson Gyllenstierna (1602–1657), var sonsons son till Vintorpsgrenens stamfader Karl Eriksson (Gyllenstierna) och son till Carl Gyllenstierna af Lundholm, föddes 1602 och blev militär, riksråd 1636, generalguvernör 1642, Herre till Nynäs i Balinge socken och Ericsberg i Stora Malms socken, båda i Södermanland, samt Åras, Liminared, Gällenäs och Yxelshoff.

Erik Karlsson var volontär vid Konung Ludvig XIII:s Livgarde 1627, kung Gustav II Adolfs kammarherre 1630; sändebud till Ryssland 1634; riks-Kammarråd 1636; Landshövding över Karelen, Wiborg, Nyslott och Kymenegård 1637; Lantmarskalk på riksdagen i Stockholm 1641 och 1642, häradshövding i Jöskis härad i Finland samt Generalguvernör över Ingernanland, Kexholms län, Narva och Alentaka; riksråd 1645, och upphöjdes till friherre av Uleåborg i Ulo (Uleå) socken (Uleåborg) i Finland 1651 med nummer 18.

Hans son Konrad Gyllenstierna (1638–1684), var riddare och ämbetsman, friherre till Ulaborg, herre till Nynäs, Arta, Gimo, Räfvelstad, Knroeti, Johannisberg och Vartofta.), samt landshövding i Viborgs och Nyslotts län.

Konrad Gyllenstiernas son Eric Gyllenstierna till Nynäs var major och dog ogift 1709 i slaget vid Poltava och slöt ätten på svärdssidan.

Dessförinnan hade Konrads bröder upphöjts, hans bror Christoffer till greve Gyllenstierna af Ericsberg, och brodern Carl Gyllenstierna till greve Gyllenstierna af Steninge.

Fast ätten utslocknade efter tre generationer gav den upp till två utgrenade grevliga ätter, vilka båda två idag är utdöda.

 
 
 
 
Erik Karlsson Gyllenstierna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Konrad Gyllenstierna
friherre till Ulaborg
herre till Nynäs, Årås, Gimo
Rävelstad, Kurön
Johannisberg och Vartofta.
 
Christopher Gyllenstierna
Greve
Gyllenstierna af Ericsberg
 
Gustaf
friherre till Ulaborg
Död ogift 1672
 
Carl Gyllenstierna
Greve
Gyllenstierna af Steninge
 
 
 
 
Erik Konradsson
till Nynäs
Stupade ogift 1709 i slaget vid Poltava
Med honom utgick ätten
Gyllenstierna af Ulaborg
på svärdssidan.
 

Grevliga ätten Gyllenstierna af Ericsberg

[redigera | redigera wikitext]
Gyllenstierna af Ericsberg
Förgrenad urFriherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Upphöjd1687
SynonymVinstorpsgrenen
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1687
Gradgrevlig ätt nr 24
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1733
SvärdssidanCarl Adolf till Ericsberg, död 1733

Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.[10]

Kristofer Gyllenstierna.

Stamfadern Kristofer Gyllenstierna af Ericsberg (1639–1705) var militär, riksråd 1681, överståthållare 1682, Friherre till Strömsbro i Svinstads socken, Östergötlands län samt herre till Ericslund, Tyresö, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup, Örja och Resitza.

Han föddes 1639 på Viborgs slott och var son till son Erik Karlsson Gyllenstierna, vilken tillhörde friherrliga Gyllenstierna af Ulaborg.

Gyllenstierna var guvernör över Västernorrland, kungligt råd 1681, överståthållare 1682 samt medlem av förmyndarregeringen 1697.

Han deltog förtjänstfullt i skånska kriget och tjänstgjorde bland annat under slaget vid Lund, där han ådrog sig inte färre än 19 blödande sår, och slaget vid Landskrona (1677). Han var med i slagen vid Halmstad och Lund, i vilket senare han fick nitton svåra blessyrer och låg så länge bland de fallna på slagfältet, att blodet nästan var förrunnet.

Kristofer Gyllenstierna upphöjdes 1687 i grevligt stånd med Ericsberg som grevskap. och introducerades 1689 under nr 24 med namnet Gyllenstierna af Ericsberg.

Han gifte sig 1696 med prinsessan Katarina av Pfalz-Zweibrücken, dotter till pfalzgreven Adolf Johan och kusin till kung Karl XI.

Kristofer Gyllenstierna dog 1705 i Stockholm, begraven i Tyresö kyrka Stockholms län.

Hans son Carl Adolf till Ericsberg, Strömsbro, Erikslund, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup och Örja föddes 1699 i Stockholm blev som ogift ihjälstucken i Karlskrona 1733 av kaptenlöjtnanten friherre Vilhelm Krassow.

Han begravdes samma år i Tyresö kyrka och slöt ätten på svärdssidan.

Grevliga ätten Gyllenstierna af Steninge

[redigera | redigera wikitext]
Gyllenstierna af Steninge
Förgrenad urFriherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Upphöjd1687
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1687
Gradgrevlig ätt nr 34
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1723

Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723.[10]

Karl Gyllenstiernas vapen i Ytterselö kyrka

Karl Gyllenstierna af Ulaberg (1649–1723) var son till friherre Erik Karlsson Gyllenstierna af Ulaborg.

Född 1649 var han friherre till Limmared i Tranemo socken, Älvsborgs län, herre till Algö i Överselö socken, Södermanlands län, Bjälkesta i Giresta socken, och Örnäs i Västra Ryds socken, samt Yxkullshof.

Han blev hovstallmästare 1672, riksråd, överstemarskalk och rikskammarråd 1687.

Samma år upphöjdes han till greve och erhöll grevskapet Steninge i Ärlinghundra-Husby socken, i Stockholms län.

Han introducerades 1689 under nr 34 och namnet greve Gyllenstierna af Steninge.

Gyllenstierna var ledamot av defensionskommissionen 1700, avgick från rikskammarrådsämbetet 1711, var president i Svea hovrätt 1718, Åbo akademis kansler 1719.

Karl Gyllenstierna var gift 1706 på Ulriksdals slott med friherrinnan Anna Maria Soop af Limingo, men dog barnlös 1723 i Stockholm och slöt själv sin grevliga ätt.

Han jordfästes samma år i Riddarholmskyrkan, och är begraven i Wachtmeisterska graven i Ytterselö kyrka i Södermanlands län, där hans vapen uppsattes.

Gyllenstierna af Fogelvik

[redigera | redigera wikitext]
Gyllenstierna af Fogelvik
Förgrenad urGyllenstierna af Lundholm
Upphöjd1706 grevlig
StamfarNils Gyllenstierna af Lundholm
SätesgårdFågelvik
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1719 (1713)
Gradgrevlig ätt nr 47
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1720
Nils Gyllenstierna

Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.[10]

Riksrådet och generalen av kavalleriet sedermera fältmarskalken och presidenten i Krigskollegium friherre Nils Karlsson Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720), Han var son till Carl Gyllenstierna af Lundholm.

Han blev kungligt råd 1705, och upphöjdes i grevlig värdighet 20 juni 1706, i Huvudkvarteret Jaroslavice i Wolhynien av kung Karl XII.

Han introducerades 17 december 1713 (vilket senare skulle räknas som 1719 p.g.a bytet till Gregoriansk kalender 1753) under nr 47 med namnet greve Gyllenstierna af Fogelvik.

Han slöt själv ätten Gyllenstierna af Fogelvik på svärdssidan 30 mars 1720, och hans dotter ärvde Fågelvik.

Karl Knutsson (Bonde) tycks ha gett bort Fågelvik till sin dotter Kristina omedelbart efter hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson till Fågelvik, stamfader för svenska ätten 'Gyllenstierna, i vars ägo Fågelvik var till början av 1700-talet, då det genom greve Nils dotters giftermål (1711) med greve Arvid Horn senare kom till ätten Horn af Kanckas.

Kända Gyllenstierna

[redigera | redigera wikitext]

Vapen, grevliga grenar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Noter
  1. ^ Danmarks adels aarbog 1926, Vilh. Trydes boghandel, Kjøbenhavn, sid.138
  2. ^ Anders Bøgh, Helle Henningsen og Kristian Dalsgaard. Nørre Vosborg i tid og rum, bind 1. Borg og herresæde. Aarhus Universitetsforlag 2014, Vosborgs adelige ejere i middelalderen, Niels Bugge og arvinger ca. 1330-88, side 187–202
  3. ^ Lise Selvig Olsen. Jakob Nielsen Gyldenstiernes efterslægt, fra højadel til lavadel ca. 1320–1550. Personalhistorisk Tidsskrift, side 67–85
  4. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  5. ^ Jon Gunnar Arntzen. ”Gyldenstierne”. Store norske leksikon. https://snl.no/Gyldenstierne. Läst 1 juli 2017. 
  6. ^ Gyllenstierna i Svenskt biografiskt lexikon
  7. ^ Riddare och Riksråd Erik Eriksson Gyllenstierna (Gyllenstjerne), till Demstrup på geni.com
  8. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  9. ^ Svenska adelns ättar-taflor
  10. ^ [a b c] ”Riddarhusets info”. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422084400/https://www.riddarhuset.se/att/gyllenstierna-af-lundholm/. Läst 17 januari 2017. 
Källförteckning

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gyllenstierna&oldid=55019500”