Hoppa till innehållet

Heinrich Degenkolb

Från Wikipedia
Heinrich Degenkolb
Född25 oktober 1832[1]
Eilenburg, Tyskland
Död2 september 1909[1] (76 år)
Thusis, Schweiz
Medborgare iTyskland
SysselsättningJurist[2], universitetslärare
ArbetsgivareTübingens universitet
Freiburgs universitet
Leipzigs universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Namnteckning
Redigera Wikidata

Carl Heinrich Degenkolb, född 25 oktober 1832 i Eilenburg, död 2 september 1909 i Thusis, var en tysk jurist.

Degenkolb blev 1861 privatdocent, 1869 extra ordinarie professor i Berlin, samma år ordinarie professor i Freiburg im Breisgau, 1872 i Tübingen samt 1893–1904 i Leipzig. Han var elev till Friedrich Ludwig Keller och debuterade som rättshistoriker med arbetena Die Lex Hieronica und das Pfändungsrecht der Steuerpächter (1861), Platzrecht und Miethe (1867), men inriktade senare sin forskning på civilprocessen.

Av hans hithörande i övrigt ganska sparsamma produktion kan nämnas Einlassungszwang und Urteilsnorm (1877), Das Anerkenntnisurteil (1902), Beiträge zum Zivilprozess (1905) och Die Lehre vom Prozessrechtsverhältnis (1908). Han författade även biografier över Karl Georg Bruns (1881), Johannes Emil Kuntze (1894) och Gustav Hartmann (1895). Åren 1879–93 var han medutgivare av "Archiv für die Civilistische Praxis".

  1. ^ [a b] Professorenkatalog der Universität Leipzig, Catalogus Professorum Lipsiensis-ID: Degenkolb_782, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 april 2015.[källa från Wikidata]