Hoppa till innehållet

Hazarer

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om det nutida afghanska folket. För det historiska turkfolket, se khazarer.
Hazarer
Antal sammanlagt
Cirka 10-12 miljoner[1]
Regioner med betydande antal
Afghanistan Afghanistan cirka 6 miljoner (2014) [2]
Iran Iran 2 miljoner (2011) [3]
Pakistan Pakistan 900 000 (2005)[källa behövs]
Australien Australien 10 000 (2013)[källa behövs]
Kanada Kanada 4 300[källa behövs]
Indonesien Indonesien 3 800[källa behövs]
Språk

Persiska, framför allt varianterna Dari och Hazaragi

Religion

mestadels Shiamuslimer och en minoritet av sunnimuslimer och kristna

Hazarer (persiska: هزاره, hazara; hazaragi: آزره, azra [4]) är ett persisktalande folk som tidigare huvudsakligen bodde i bergsområdet Hazarajat i centrala Afghanistan, men som nu finns i många delar av regionen. Deras antal i Afghanistan uppskattas till 3–9 miljoner, motsvarande 10–28 procent av landets totala befolkning.[5][6][7][8][9][10] Dessutom lever ungefär 3 miljoner hazarer som flyktingar utanför Afghanistan, huvudsakligen i Iran och Pakistan.

Hazarerna i Afghanistan har varit förtryckta och förföljda sedan flera sekel.[11][4] Efter en lugnare period tog våldet ny fart från och med 2015 med en serie attacker mot hazarer och hazardominerade områden, utförda både av IS och av talibanerna.[12][13][14][15][16][17] Efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021 varnade USA:s förintelsemuseum för att Afghanistans hazarer kunde utsättas för folkmord.[18]

Språk, religion och ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Hazarerna talar hazaragi, som kan ses som en dialekt av dari och persiska, där de huvudsakliga skillnaderna rör uttal och inslag av ord med mongoliskt och turkiskt ursprung.[19]

De flesta hazarer är shia-muslimer, därav en betydlig del ismailiter, men det finns också många sunni-muslimer i norra och nordvästra Afghanistan. Aimagh-hazarerna är exempelvis huvudsakligen sunniter.[20] Något eller några tusental av Afghanistans hazarer uppskattas av missionskällor vara kristna, och de flesta kristna från Afghanistan är hazarer. Hazara-kristna är mestadels konvertiter från islam, men en del har alltid varit kristna.[21][22][23]

Hazarerna antas vara av mongolisk eller turk-mongolisk härkomst, något som förefaller bekräftas av vanliga drag i deras utseende.[24][25] Liksom för andra folkgrupper i Afghanistan finns dock inget direkt samband mellan utseende och etnisk identitet.[26] Enligt en teori är hazarerna ättlingar till den mongoliska här som invaderade området på 1200-talet.[27][28] En annan teori hävdar att de är ättlingar till människor som bodde i området innan invasionen av människor med indoeuropeiskt språk (2000-1500 f.K), och en tredje teori pekar på blandad härkomst som en följd av återkommande invasioner.[28]

Social och politisk ställning i Afghanistan

[redigera | redigera wikitext]

Hazarer har under en stor del av historien varit utsatta för förföljelse och diskriminering. Hazarer skiljer sig från de flesta andra afghaner genom ett mera östasiatiskt utseende, och är dessutom shiamuslimer och kan av strikta sunnimuslimer betraktas som "icke muslimer". Under det sena 1800-talet gjorde hazarer uppror (hazarernas resning) mot emiren Abd-Rahman Khan, som svarade med mycket starkt våld, ibland betecknat som folkmord.[29][30] Många - enligt vissa källor mer än hälften - av hazarerna dödades eller fördrevs från sina hem; kvinnor och barn såldes som slavar och det sägs att emirens styrkor byggde torn av hazarers dödskallar för att avskräcka från nya uppror.[31] [32][33] Fram till 1970-talet fick hazarer inte inneha högre statliga tjänster, och först i konstitutionen 2004 fick de fulla medborgerliga rättigheter. Under 1990-talet förde talibanerna krig mot hazarer, och känslan av utsatthet har fortsatt även sedan den formella diskrimineringen har upphört.[32]

De två distrikten med namnet Behsud i Afghanistans provins Wardak är sedan slutet på 1800-talet platsen för våldsamma konflikter mellan bofasta jordbrukare från folkgruppen hazara och nomadiserande boskapsskötare från kuchifolket. Båda grupperna har en svag socio-ekonomisk ställning i Afghanistan och är för sin försörjning beroende av att kunna använda samma mark och vatten, men för olika ändamål. Konflikten innefattar även kulturella och religiösa aspekter, eftersom hazara i regel är shiamuslimer medan kuchi är sunnimuslimer.[34]

En politisk rörelse som har samlat hazarer är sedan 1988 Hezb-e Wahdat-partiet. Den mest inflytelserika personen i partiet var Abdul Ali Mazari, som 1995 togs till fånga och mördades av talibanerna.[9][35] I mars 2016 blev han av Afghanistans president Ashraf Ghani tilldelad hederstiteln "Martyr of National Unity" med hänvisning till att han hade arbetat för en fredlig lösning på konflikterna i landet.[36]

Sedan 2016 har det i Afghanistan skett flera terrordåd och massmord riktade specifikt mot hazarer, och folkgruppens situation i Afghanistan bedöms som mycket utsatt, bland annat genom attacker från IS.[37][38][39] Efter att talibanerna tagit makten i landet i augusti 2021 har det skett upprepade terrorattacker mot shiamuslimska moskéer, där majoriteten av bönedeltagarna varit hazarer.[40] Hazarer har också tvångsförflyttats från sina hem och sin mark.[41] I april 2022 har ett stort antal människor dödats i självmordsdåd och andra attacker riktade specifikt mot hazarer, utförda av den afghanska grenen av "Islamiska staten" IS.[42][43] 5-7 augusti 2022 dödades och skadades minst 120 civila genom bombattacker i Kabuls shiamusilimska/hazariska områden. IS tog på sig ansvaret för dåden. Amnesty International fördömde attackerna som skulle kunna rubriceras som brott mot mänskligheten och riktade hård kritik mot Afghanistans talibanska de facto-regim för deras underlåtenhet att agera för att stoppa attackerna och skydda den hazariska minoriten.[44][45] Efter en självmordsattack som dödade minst 53 personer på ett utbildningscenter i Kabuls hazariska stadsdel organiserades i början av oktober 2022 en världsomspännande kampanj #StopHazaraGenocide med minst sex miljoner twitterposter och demonstrationer i en rad olika länder.[46][47][48]

Hazarer på flykt

[redigera | redigera wikitext]

På grund av förföljelse och hot i hemlandet har miljoner hazarer flytt från Afghanistan, framför allt till grannländerna Iran och Pakistan. I Iran fanns år 2016 cirka 2,5 miljoner afghanska flyktingar, varav de flesta var hazarer. Ungefär 1,5 miljon av dem hade en form av registrerad flyktingstatus eller tillfälliga uppehållstillstånd, medan drygt en miljon var papperslösa.[49] I Pakistan fanns år 2016 omkring 600 000 hazarer, varav många har flytt dit från krig och förföljelse i Afghanistan sedan 1978 medan andra har levt där i generationer. Hazarerna i Pakistan har sedan 1998 utsatts för mycket etniskt och religiöst betingat våld, speciellt i och omkring Baluchistans huvudstad Quetta.[50][51][52]

Hazarer har också flytt till Australien[53], Kanada[54] och Indonesien.[55] En stor del av de över 23 000 ensamkommande afghanska barn som år 2015 sökte asyl i Sverige är hazarer, många av dem uppvuxna i Iran.[49][56]

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet stavas ibland khazar, men det torde vara orelaterat till de turkiska khazarerna, och i stället komma av ordet för 'tusen' i innebörden av en mongolisk militär enhet om tusen ryttare.[8]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Hazara-män i uniformen för Afghanistans nationella armé.
    Hazara-män i uniformen för Afghanistans nationella armé.
  • Äldre Hazara-man.
    Äldre Hazara-man.
  • Hazara skolpojkar i Afghanistan.
    Hazara skolpojkar i Afghanistan.
  • Sammankomst i Kabul 2021 på årsdagen av Abdul Ali Mazaris död.
    Sammankomst i Kabul 2021 på årsdagen av Abdul Ali Mazaris död.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Hazara Research Collective -Written evidence (AFG0008)
  2. ^ ”Afghanistan: Who are the Hazaras? Despite their growing political clout, many Hazaras continue to feel discriminated against” (på engelska). Al Jazeera. 27 juni 2016. http://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/06/afghanistan-hazaras-160623093601127.html. Läst 19 februari 2017. 
  3. ^ ”Census of Afghans in Iran 2011” (på engelska). http://www.hazarapeople.com/2011/10/05/discrimination-against-hazara-people-in-iran/. Läst 19 februari 2017. 
  4. ^ [a b] Mousavi, S. A. (2018). The Hazaras of Afghanistan. Routledge 
  5. ^ 2011 http://www.britannica.com/EBchecked/topic/7798/Afghanistan/21423/People?anchor=ref306612 Tajiks are likely to account for some one-fourth of Afghans and Ḥazāra nearly one-fifth
  6. ^ http://www.encyclopedia.com/topic/Hazara.aspx and in 2001 it may have reached 7,5 million
  7. ^ http://ngm.nationalgeographic.com/geopedia/Hazara_People Arkiverad 2 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine. Although Hazaras are the country’s third largest ethnicity, comprising about 28 percent of the population
  8. ^ [a b] ”hazarer - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hazarer. Läst 24 november 2016. 
  9. ^ [a b] Migrationsverket: Lifos Temarapport Hazarer i Afghanistan. 2015-08-28
  10. ^ Annika Frantzell (2011). [lup.lub.lu.se/student-papers/ ”Human Security, Peacebuilding, and the Hazara Minority of Afghanistan:”] (PDF). Lund University Libraries. sid. 22ff. lup.lub.lu.se/student-papers/. Läst 20 september 2020. 
  11. ^ Emadi, Hafizullah (september 1997). ”The Hazaras and their role in the process of political transformation in Afghanistan”. Central Asian Survey 16 (3): sid. 363–387. doi:10.1080/02634939708400997. ”Hazaras are one of the oppressed and dispossessed national minority communities of the country.”. 
  12. ^ ”Hazarer saknar grundläggande mänskliga rättigheter”. arbetarbladet.se. 27 juni 2016. https://www.arbetarbladet.se/artikel/hazarer-saknar-grundlaggande-manskliga-rattigheter-1. Läst 23 augusti 2020. 
  13. ^ ”Kabul explosion: Islamic State 'admits attack on Hazara protest'”. BBC Asia. 23 juli 2016. https://www.bbc.com/news/world-asia-36874570. Läst 24 juli 2016. 
  14. ^ ”Bombing kills 48 Afghan college hopefuls in Kabul” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/news/world/afghanistan-bombing-attack-kills-48-hazara-college-hopefuls-kabul-n900916. Läst 16 maj 2020. 
  15. ^ ”Dozens killed in attack on political rally in Kabul” (på engelska). The Guardian. Guardian News & Media Limited. 6 mars 2020. https://www.theguardian.com/world/2020/mar/06/dozens-killed-in-attack-on-political-rally-in-kabul. Läst 16 maj 2020. 
  16. ^ Axelrod, Tal. ”Death toll rises to 24 in attack on Afghan maternity hospital”. The Hill. Capital Hill Publishing Corp. https://thehill.com/policy/international/497539-death-toll-rises-to-24-in-attack-on-afghan-maternity-hospital. Läst 13 maj 2020. 
  17. ^ ”Afghanistan: Taliban 'tortured and massacred' men from Hazara minority”. BBC News. 20 augusti 2021. https://www.bbc.com/news/world-asia-58277463. Läst 24 oktober 2021. 
  18. ^ ”Museum Statement on the Hazara”. United States Holocaust Memorial Museum. 23 augusti 2021. https://www.ushmm.org/information/press/press-releases/museum-statement-on-the-hazara. Läst 30 april 2022. 
  19. ^ ”HAZĀRA iv. Hazāragi dialect” (på engelska). Encyclopaedia Iranica. https://www.iranicaonline.org/articles/hazara-4#prettyPhoto. Läst 21 juni 2023. 
  20. ^ ”Aimaq, Char”. worldmap.org. 26 december 2013. Arkiverad från originalet den 26 december 2013. https://web.archive.org/web/20131226091523/http://www.worldmap.org/getprofile.php?ROG3=AF&QryFld=CP_Peoplegroup. Läst 31 augusti 2020. 
  21. ^ Casper, Jayson. ”Dari TV Host: Afghanistan Will Now See ‘Pure Christianity’”. News & Reporting. https://www.christianitytoday.com/news/2021/august/afghanistan-christians-taliban-sat-7-farsi-dari.html. 
  22. ^ ”Afghan Christians among those at risk as Taliban advance » SAT-7 UK”. 2 augusti 2021. https://www.sat7uk.org/afghan-christians-among-those-at-risk-as-taliban-advance/. 
  23. ^ Garrison, V. David. ”Global Peoples Profiles:: Hazara of Afghanistan and Deccanis of India”. www.missionfrontiers.org. https://www.missionfrontiers.org/issue/article/global-peoples-profiles. 
  24. ^ Ārmān, ʻAbbās Jaʻfarī (1397 [2018 or 2019]). Az mabdā Vāshingtan bih maqṣad-i Kābul : bāzkhvānī-i siyāsat-i ḥuqūq-i basharī-i Āmrīkā dar Afghānistān : (Būsh, Ūbāmā va Trāmp), 2001 tā 2017 M. (Chāp-i avval). sid. 257. ISBN 978-9936-624-00-9. OCLC 1112131592. https://www.worldcat.org/oclc/1112131592. Läst 24 oktober 2021 
  25. ^ Blunden, Jane (2014). Mongolia : the Bradt travel guide (Third edition). sid. 68. ISBN 978-1-84162-416-7. OCLC 887940539. https://www.worldcat.org/oclc/887940539. Läst 24 oktober 2021 
  26. ^ ”HAZARA IN AFGHANISTAN”. Central Asian Cultural Intelligence for Military Operations. https://info.publicintelligence.net/MCIA-AfghanCultures/Hazara.pdf. Läst 24 oktober 2021. 
  27. ^ ”hazarer - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hazarer. Läst 24 november 2016. 
  28. ^ [a b] ”Hazara II History”. Encyclopaedia Iranica. https://iranicaonline.org/articles/hazara-2. Läst 24 oktober 2021. 
  29. ^ ”Hazarerna är en folkgrupp utsatt för etnisk rensning”. ETC Göteborg. 21 november 2018. https://goteborg.etc.se/debatt/hazarerna-ar-en-folkgrupp-utsatt-etnisk-rensning. Läst 18 januari 2020. 
  30. ^ Nicolas F. Gier (8 november 2014). ”The Genocide of the Hazaras” (Pdf). Revised and expanded version of the keynote address at the annual meeting of the American Mongol Association. Arkiverad från originalet den 7 november 2019. https://web.archive.org/web/20191107062428/http://www.maca-usa.org/MACADocuments/HazarasGierNick.pdf. Läst 18 januari 2020. 
  31. ^ (på persiska) تاریخ باستانی هزاره ها. ISBN 9936801504. Läst 19 februari 2017 
  32. ^ [a b] ”Afghanistan: Who are the Hazaras?”. Al Jazeera. 27 juni 2016. https://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/06/afghanistan-hazaras-160623093601127.html. Läst 19 november 2019. 
  33. ^ ”Hazara II: History”. Encyclopaedia Iranica. http://www.iranicaonline.org/articles/hazara-2. Läst 19 november 2019. 
  34. ^ ”Landinfo”. http://www.landinfo.no/asset/2057/1/2057_1.pdf. Läst 17 november 2017. 
  35. ^ ”Shia leader dies after capture by Afghan students”. Independent. 14 mars 1995. https://www.independent.co.uk/news/world/shia-leader-dies-after-capture-by-afghan-students-1611155.html. Läst 18 november 2019. 
  36. ^ ”Mazari Conferred Title Of ‘Martyr Of National Unity’”. Bakhtar News. 13 mars 2016. Arkiverad från originalet den 6 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190306015434/http://www.bakhtarnews.com.af/eng/politics/item/21614-mazari-conferred-title-of-%E2%80%98martyr-of-national-unity%E2%80%99.html. Läst 19 november 2019. 
  37. ^ Mashal, Mujib; Abed, Fahim (6 januari 2017). ”Gunmen Attack Hazara Miners in Afghanistan, Killing at Least 9”. The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/01/06/world/asia/afghanistan-hazara-miners-attack.html. Läst 12 januari 2017. 
  38. ^ Razmjo, Habib. ”Debattartikel: ”Stoppa utvisningarna av hazarer till Afghanistan””. svt.se. http://www.svt.se/opinion/habib-razmjo-om-hazarer-o-afghanistan?cmpid=del:pd:ny:20161225:habib-razmjo-om-hazarer-o-afghanistan:nyh. Läst 12 januari 2017. 
  39. ^ William Maley (8 oktober 2019). ”Why Hazaras are in danger in Afghanistan: Expert opinion”. Refugee council of Australia. https://www.refugeecouncil.org.au/hazaras-opinion/. Läst 19 november 2019. 
  40. ^ ”Minst 41 döda efter explosion i afghansk moské – det andra stora attentatet inom två veckor”. Svenska Yle. 15 oktober 2021. https://svenska.yle.fi/a/7-10007484. Läst 19 oktober 2021. 
  41. ^ ”Taliban Evicted Indigenous Hazaras from Daikundi’s Gizab – 400 Families Displaced So Far”. Hasht e Subh Daily. 24 september 2021. Arkiverad från originalet den 22 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220322155836/https://8am.af/eng/taliban-evicted-indigenous-hazaras-from-daikundis-gizab-400-families-displaced-so-far/. Läst 19 oktober 2021. 
  42. ^ ”ISIS claims bombing targeting Shias in north Afghaninstan”. Alarabiya News. 29 april 2022. https://english.alarabiya.net/News/world/2022/04/29/ISIS-claims-bombing-targeting-Shias-in-north-Afghanistan. Läst 30 april 2022. 
  43. ^ ”Moskéledare i Kabul: Minst 50 döda explosion”. SVT. 29 april 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/mer-an-50-doda-i-moskeexplosion-i-kabul. Läst 30 april 2022. 
  44. ^ ”Afghanistan: Taliban must immediately step-up measures to protect the Hazara Shiite communities”. Amnesty International. 8 augusti 2022. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2022/08/afghanistan-taliban-must-immediately-step-up-measures-to-protect-the-hazara-shiite-communities/. Läst 8 augusti 2022. 
  45. ^ ”Urgent Action Needed: Hazaras in Afghanistan Under Attack”. United States Holocaust Memorial Museum. 10 augusti 2022. https://www.ushmm.org/genocide-prevention/blog/urgent-action-needed-hazaras-in-afghanistan-under-attack. Läst 25 september 2022. 
  46. ^ ”46 girls, women among 53 killed in Kabul education centre bombing: UN”. ANI. 3 oktober 2022. https://www.aninews.in/news/world/asia/46-girls-women-among-53-killed-in-kabul-education-centre-bombing-un20221003182901/. Läst 12 oktober 2022. 
  47. ^ ”#StopHazaraGenocide Tweeted Over Six Million Times”. Afghanistan International. 7 oktober 2022. https://www.afintl.com/en/202210071851. Läst 12 oktober 2022. 
  48. ^ ”Hazara | Persecution | Afghanistan”. SochVideos. 11 oktober 2022. https://www.youtube.com/watch?v=Zm81qnYHVmM. Läst 12 oktober 2022. 
  49. ^ [a b] ”Därför har så många ensamkommande afghanska barn sökt asyl i Sverige - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. Arkiverad från originalet den 24 november 2016. https://archive.is/20161124030414/http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-21-Darfor-har-sa-manga-ensamkommande-afghanska-barn-sokt-asyl-i-Sverige.html. Läst 24 november 2016. 
  50. ^ ”Pakistans förföljda hazarer sörjer över hundra döda i bombdåd”. Amnesty Press. http://www.amnestypress.se/notiser/11821/pakistans-forfoljda-hazarer-sorjer-over-hundra-dod. Läst 19 november 2019. 
  51. ^ ”A brief history of Hazara persecution”. Friday Times (Pakistan). 2 mars 2012. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306212125/http://www.thefridaytimes.com/beta2/tft/article.php?issue=20120302&page=5.1. Läst 19 november 2019. 
  52. ^ ”Pakistan: Shi’a and Hazaras”. Minority Rights Group International. Juni 2018. https://minorityrights.org/minorities/shia-and-hazaras/. Läst 19 november 2019. 
  53. ^ ”The Hazaras of Dandenong”. The Age. 17 juli 2017. https://www.theage.com.au/national/victoria/the-hazaras-of-dandenong-20140716-3c1gz.html. Läst 19 november 2019. 
  54. ^ ”Hazara Community, Toronto”. Hazara Community of Toronto. https://hazaracommunityoftoronto.org/. Läst 19 november 2019. 
  55. ^ ”Afghan Hazaras' new life in Indonesia: Asylum-seeker community in West Java is large enough to easily man an eight-team Afghan football league” (på engelska). Al Jazeera. 21 mars 2014. http://www.aljazeera.com/indepth/features/2014/03/afghan-hazaras-new-life-indonesia-201436121639956520.html. Läst 19 februari 2017. 
  56. ^ https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hazarer&oldid=55983819”