Turkspråk
Länder med ett officiellt turkspråk
Autonoma områden med ett officiellt turkspråk
Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 200 miljoner människor. Folkgrupper som talar turkiska språk kallas för turkspråkiga folk eller turkfolk.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Typiskt för turkspråk är agglutination, vokalharmoni, användandet av postpositioner, ordföljden subjekt–objekt–predikat samt avsaknaden av genus.
De idag mest talade turkspråken är turkiska (>80 milj), azerbajdzjanska (37 milj), uzbekiska (18 milj), turkmeniska (4 milj), tatariska (8 milj), kazakiska (20 milj) och kirgiziska (3 milj).
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Enligt en omstridd hypotes ingår turkspråk i en större språkgrupp, altaiska språk, tillsammans med bland annat mongoliska språk.[1] Turkspråken indelas i nedanstående undergrupper.
Sydvästturkiska (oghusiska)
Sydöstturkiska (uiguriska och uzbekiska)
Nordvästturkiska (kiptjakiska)
Nordöstturkisk (sibiriska)
Tjuvasjiska (oghuriska)
Chaladjiska
- 1. Sydvästturkiska språk (oghuziska)[1]
- Väst
- Öst
- Syd
- Salar
- Petjenegiska (utdött)
- 2. Sydöstliga (uiguriska, tjagataiska, karlukiska)[1]
- Tjagataiska
- Tjagataiska (utdött)
- Väst
- Öst
- Uiguriska, karlukiska (utdött), lop, karachanidiska, yugur
- Tjagataiska
- 3. Nordvästliga (kiptjakiska)[1]
- Kiptjakbolgariska
- Kiptjakkumaniska (kiptjakoghuziska, pontokaspiska)
- krimtatariska,[a] kumykiska, karaimiska, krymtjakiska, karatjajbalkariska (karatjajska, balkariska), urum,[a] kumaniska (utdött), kiptjakiska (utdött)
- Kiptjaknogaiska
- Kirgizkiptjakiska[b]
- 4. Nordöstliga (sibiriska)[1]
- Sydsibiriska
- Jenisej
- Altai
- Altaiturkiska (nordaltaiska)
- Sajan
- Tjulym
- Nordsibiriska
- Sydsibiriska
- 5. Oghuriska (bolgariska, tjuvasjiska)
- Tjuvasjiska,[1] bolgariska (utdött), khazariska (utdött)
- 6. Arghu
- Chaladjiska[1] (khalaj)[c]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||