Hoppa till innehållet

Hans Kohn

Från Wikipedia
Hans Kohn
Född15 september 1891[1][2][3]
Prag[3][4][5]
Död16 mars 1971[1][2][6] (79 år)
Philadelphia, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidfilosofiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4]
juridiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4]
SysselsättningHistoriker[7], författare, universitetslärare
ArbetsgivareHarvard University[8]
Smith College
University of California, Berkeley[8]
City College of New York
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1940)[8]
Redigera Wikidata

Hans Kohn, född 15 september 1891 i Prag, död 16 mars 1971 i Philadelphia, var en amerikansk filosof och historiker, professor i historia vid Smith College, Northhampton, Massachusetts.

Hans Kohn kom från Prag, hade tysk-judisk bakgrund, och hade som tillfångatagen soldat i den österrikiska armén framhärdat i rysk fångenskap 1915-19. Som ung sionist och elev till Martin Buber skrev han under 1920-talet flera studier som syftade till medling mellan de arabiska och judiska nationsanspråken. Efter att ha brutit med sionismen emigrerade Kohn från Brittiska Palestinamandatet, dit han kommit 1925, till New York år 1934.

Nationalismforskning

[redigera | redigera wikitext]

Hans Kohn skrev mycket om nationalism. Nationalitetskänslan är för honom ett mentalt tillstånd som uppnått kollektiv utbredning i kraft av moderna upplysningsidéer: och nationsfördraget är inte något statiskt. Kohn föregrep Eric Hobsbawms analys med flera decennier då han påpekade i The Idea of Nationalism (1944) att nationstanken i egenskap av historisk produkt mycket väl kunde tänkas försvinna i en framtid då den tjänat ut sin roll som bärande samhällsmodell.

Redan i bokens inledning gör Kohn klart för läsaren att nationstankens attribut - gemensamt ursprung, språk, territorium, politisk konstitution, seder och bruk - är faktorer som ingalunda är nödvändiga för konstituerandet av ett nationsanspråk. Nationstanken uppstår i själva verket i en riktad vilja att formera en nationalitet: nationalismen föregriper därmed nationen.

Som lärdomshistoriker spårar Kohn betydelsen av intellektuella och religiösa huvudlinjer bakåt till den klassiskt romerska och tidigt kristna samhällsformen. Den moderna nationstanken förlägger han dock i 1700-talets upplysning och dess kulmen i de amerikanska och franska revolutionerna. Hans resonemang följer en traditionell idéhistorisk form.

  • Revolutions and Dictatorships. (1938)
  • World Order in Historical Perspective. (1942)
  • The idea of nationalism: a study in its origins and background. (1944)
  • Pan-Slavism: its history and ideology. (1953)
  • Nationalism: Its Meaning & History. (1955)
  • The Habsburg Empire, 1804-1918. (1961)
  • Living in a World Revolution: My Encounters with History. (1964)
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ft8p3s, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: hans-kohn, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: skuk0000695, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Studenti pražských univerzit 1882–1945, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 76394, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000009373, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Guggenheim fellow-ID: hans-kohn, läs online.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Nationens röst. Red: Sverker Sörlin. (2001)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]