Trollhättan
- För andra betydelser, se Trollhättan (olika betydelser).
| Trollhättan | |
| Tätort · Centralort | |
 I förgrunden syns gamla stadshuset vid kanten av Göta älv, i bakgrunden syns gamla vattentornet
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommuner | Trollhättans kommun, Vänersborgs kommun |
| Distrikt | Trollhättans distrikt, Götalundens distrikt, Lextorps distrikt, Gärdhems distrikt |
| Koordinater | 58°16′58″N 12°17′21″Ö / 58.28278°N 12.28917°Ö |
| Area | |
| - tätort | 2 619 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 427,71 km² (2019)[1] |
| - Trollhättans kommun | 2 613 hektar (2020)[4] |
| - Vänersborgs kommun | 6 hektar (2020)[4] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 50 502 (2020)[3] |
| - kommun | 58 977 (2024)[2] |
| - Trollhättans kommun | 50 495 (2020)[4] |
| - Vänersborgs kommun | 7 (2020)[4] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 19,3 inv./hektar |
| - kommun | 138 inv./km² |
| - Trollhättans kommun | 19,3 inv./hektar |
| - Vänersborgs kommun | 1,2 inv./hektar |
| Grundad | [5] |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Trollhättan |
| Postnummer | 461 XX |
| Riktnummer | 0520 |
| Tätortskod | T5084[6] |
| Beb.områdeskod | 1488TC105 (1960–)[7] |
| Geonames | 2667303 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Trollhättan | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Trollhättan är en tätort i Västergötland och centralort i Trollhättans kommun i Västra Götalands län. En mindre del är belägen i Vänersborgs kommun.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Namnet Trollhättan användes ursprungligen endast om Göta älvs fallområde. Trollhättans tätort omfattar idag ett betydligt större område som förr hade andra geografiska namn. Nedan tecknas historiken för det område som idag kallas för Trollhättan.
Namnet Trollhättan kommer från själva fallet eller möjligen ett litet berg som finns i Trollhättefallen. [8]
De tidigaste namnen för området: Stora Edet, Eidar, Trollhättan och Stranna
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden fanns på Slottsön i Göta älv en fästning som i olika källor omväxlande kallas för Edsborg, Ekholms slott eller Ekeholms slott. Eventuellt byggdes det i början av 1300-talet och raserades eventuellt i början av 1500-talet. Slottsön ligger vid det sund som i gamla skrifter kallas Naglums sund, vid Naglums kyrkoruin. Förr gick landsvägen från Västergötland till Norge via detta sund och borgen bevakade överfarten.[9] Idag återfinns Edsborg som namnet på fotbollslaget FC Trollhättans hemmaarena.
Namnet Edsborg tyder på att området redan då kallats för Ed. Pluralformen av Ed är Eiðar, som området kallats i ett dokument från 1200-talet.[10] Ett ed är en passage där båtar måste bäras eller dragas.[11] Namnet Eidar återfinns idag i namnet på Trollhättans bostadsaktiebolag Eidar AB.
Ett annat tidigt namn för orten är Stora Edet. Denna beteckning har använts för att skilja Stora Edet från det mindre edet två mil nedströms: Lilla Edet, som också var en plats där båtar fick dras förbi vattenfall.[12]
I Västergötland kallades, enligt dialektforskaren Sven Lampa och ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren,[13] fallen för Trolta.
Själva namnet Trollhättan har ursprungligen använts enbart om fallområdet. Det är först belagt i namnet Trollhetta qvarn, som nämns 1413 i Erik av Pommerns skattebok.[14]
Det som idag är Trollhättans stadskärna hette förr Stranna och var en del av Gärdhems socken.[14]
Bosättningen Stranna blir Trollhättan
[redigera | redigera wikitext]Trollhättan hade dels en strategisk betydelse vid landsvägen mellan Västergötland och Norge och dels en näringspolitisk betydelse för sjöfarten till och från Vänern. Öster om Trollhättefallen syns ännu idag spåren av Dragrännor, rännor invändigt beklädda med lera där båtar drogs förbi fallen. Det tidigaste dokumentet som nämner att båtar dragits förbi Trollhättan är Harald Hårdrådes saga, som anger att vintern 1063/1064 drog norska flottan förbi fallen i Göta älv och seglade in i Vänern.[9]
Dragning av båtar samt utnyttjande av kraften i älven var de första viktiga näringsverksamheterna i staden. Från medeltiden har kvarn- och sågverksamhet bedrivits där stadens centrum nu ligger, och ett samhälle har successivt vuxit fram däromkring.
Från statsmaktens sida fanns ett intresse att förbättra möjligheten att ta sig förbi fallen med hjälp av slussar, eftersom det är effektivare. Större skepp kunde inte heller dras förbi fallen. Under Karl IX påbörjades slussarbeten. I Vänersborg påbörjades Karls grav, som dock inte blev färdig förrän 1752. I Lilla Edet stod en första sluss färdig cirka 1607. Det viktigaste området var dock fallen vid Trollhättan, som visade sig svårast att lösa. Christopher Polhem började 1718 ett arbete på slussar.[15]
Under 1700-talet gjordes flera misslyckade försök att bygga färdigt slussarna. 1753 var Polhems slussled klar, 1754 var Ekeblads sluss klar och invigdes av kung Adolf Fredrik. Den sista slussen blev färdigsprängd 1755 men på grund av tekniska problem kom den aldrig i bruk.
På 6 år, fram till år 1800, färdigställde Baltzar von Platen slussarna. Bygget av Göta kanal möjliggjorde större båtar och för att dessa skulle komma förbi Trollhättan byggdes större slussar under Nils Ericson. Dessa stod klara 1844, längre ned i fallområdet, vid Åkerström. Von Platens och Ericssons slussleder användes parallellt fram till år 1916, då de nuvarande slussarna stod klara. Dessa finns strax öster om Ericssons slussar. När dessa invigts togs de båda äldre slussystemen ur bruk.[12]
I takt med den industriella revolutionen blev det allt mer intressant att utnyttja kraften i älven. År 1847 fick Trollhättan en bärande industri i Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, sedermera Nohab, som från början drog nytta av kraften i älven. Ytterligare industrier följde snabbt i dess spår.
Fram till år 1860 hade befolkningen vuxit sig så stor att området kunde bryta sig ur Gärdhems socken och bilda egen socken Trollhättans socken. Vid den tiden hade namnet Trollhättan blivit riksbekant genom bygget av Trollhätte Kanal och namnet Stranna övergavs till förmån för namnet Trollhättan.[16]
Alltifrån 1800-talet har samhället ständigt expanderat och omvandlats, under dominans av olika industrier under olika eror. Stridsberg & Biörck ("Stridsbergs"), Nydqvist & Holm AB ("Nohab") och Saab Automobile AB ("Saab") är för äldre trollhättebor klassiska gamla företag som har präglat staden under långa tider.
Elkraften byggs ut
[redigera | redigera wikitext]
1905 köper staten Trollhätte Kanal AB och ombildar det till ett statligt verk Kungliga vattenfallsstyrelsen, som sedermera kom att bli statliga Vattenfall. 1907 påbörjas byggnationen av Olidans kraftstation som stod färdig 1914.
Genom utnyttjandet av vattenkraft blev Trollhättan ett kluster för elintensiv industri, främst metallurgisk industri från 1910-talet och fram till mitten på 1980-talet. Bland de elintensiva företagen som etablerade sig i Trollhättan fanns Stockholms Superfosfat Fabriks AB senare Fosfatbolaget och Eka Chemicals, Höganäs-Billeholm, Skandinaviska Grafit AB, Ferrolegeringar AB m.fl. mindre och kortlivade företag.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Orten var till 1860 belägen i Gärdhems socken varur Trollhättans socken då utbröts och där Trollhättan då blev kyrkby och orten ingick efter kommunreformen 1862 i Trollhättans landskommun. Bebyggelsen kom tidigt att expandera in i kringliggande socknar/landskommuner och när Trollhättans stad bildades 1916 av Trollhättans socken/landskommun så införlivades samtidigt delar av Gärdhems landskommun med det där liggande Trollhättans municipalsamhälle och andra områden som Skoftebyn. Från Västra Tunhems socken/landskommun tillfördes Stallbacka och från Vassända-Naglums socken/landskommun Strömslund. 1920 tillfördes ytterligare delar från Västra Tunhem socken/landskommun (Malöga och Hedeäng). Vassända-Naglums landskommun upplöstes 1945 och en del av området inkorporerades då i Trollhättans stad. Stadskommunen utökades ytterligare 1969 innan den 1971 uppgick i Trollhättans kommun där Trollhättan sedan dess är centralort.[17]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1860 till Gärdhems församling och därefter till Trollhättans församling med delar kvar i Gärdhems församling. 1989 utbröts ur Trollhättans församling Götalundens församling och Lextorps församling för delar av orten.[18]
Orten ingick till 1896 i Väne tingslag och därefter till 1971 i Flundre, Väne och Bjärke tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Trollhättan i Trollhättans domsaga och orten ingår sedan 2004 i Vänersborgs domkrets.[19]
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]- Trollhättans största företag är GKN Aerospace Sweden och NEVS.
- Filmindustri är en ny industri som vuxit fram i Trollhättan, "Trollywood". Hos Film i Väst spelas numera hälften av all svensk långfilm in.
- "Innovatum Teknikpark", numera Innovatum Science Park, invigdes 1997 och är en mötesplats för innovationer.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Vägar
[redigera | redigera wikitext]Europaväg 45, riksväg 42, riksväg 44 och riksväg 47 ansluter till tätorten.
Kollektivtrafik
[redigera | redigera wikitext]Kollektivtrafiken i Trollhättan är gemensam med Vänersborg och drivs av Västtrafik. Den består av buss som i Trollhättan utgår från Resecentrum (tidigare från Drottningtorget).
Järnväg
[redigera | redigera wikitext]Trollhättan ligger längs Norge/Vänerbanan. I Trollhättan finns Trollhättetunneln, en av Sveriges längsta järnvägstunnlar.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]
Kommunala grundskolor
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Fristående grundskolor
[redigera | redigera wikitext]- Fridaskolan
- Nya Skolan AB
- Montessoriskolan Trilobiten
- Nordic International School Trollhättan
Kommunal gymnasieutbildning
[redigera | redigera wikitext]- Magnus Åbergsgymnasiet, "MÅG".
- Nils Ericsonsgymnasiet, "Nisse".
- Lärcentrum (Komvux)
Fristående gymnasieutbildning
[redigera | redigera wikitext]- Folkuniversitetets gymnasium
- Ljud & Bildskolan (musikproduktion, spelutveckling och media)
- Trollhättans praktiska gymnasium
- Drottning Blankas Gymnasieskola
- Realgymnasiet
Eftergymnasial utbildning
[redigera | redigera wikitext]- Högskolan Väst
- Lernia
- Trollhättans folkhögskola
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]
Trollhättans sparbank grundades 1875. Den uppgick 1986 i Sparbanken Väst som senare blev en del av Swedbank.
Enskilda Banken i Venersborg etablerade ett kontor i Trollhättan på 1860-talet.[20] I november 1907 öppnade även Värmlands enskilda bank ett kontor i Trollhättan. Wermlandsbankens kontor övertogs 1936 av Göteborgs handelsbank.[21] Denna bank övertogs år 1949 av Skandinaviska banken som behöll kontoret i Trollhättan.[22][23] Vänersborgsbanken hade då uppgått i Svenska Handelsbanken. Under 1900-talet etablerade sig även PKbanken i Trollhättan.
SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken har alla alltjämt kontor i Trollhättan.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Trollhättans tätort | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1860 | 1 871 | |||
| 1870 | 2 658 | |||
| 1880 | 3 844 | |||
| 1890 | 5 295 | |||
| 1900 | 7 923 | |||
| 1910 | 12 275 | |||
| 1920 | 14 763 | |||
| 1930 | 15 018 | |||
| 1940 | 17 551 | |||
| 1950 | 22 951 | |||
| 1960 | 30 610 | |||
| 1970 | 41 016 | |||
| 1980 | 41 369 | |||
| 1990 | 42 257 | |||
| 2000 | 44 046 | |||
| 2005 | 44 498 | |||
| 2010 | 46 457 | |||
| 2015 | 48 573 | |||
| 2020 | 50 502 | |||
| Källor: SCB | ||||
Anmärkningar:
- 1900–1910 avser siffrorna befolkningen såväl inom kommunens gränser, samt uppskattade siffror för förstäderna Skoftebyn och Strömslund, som då låg utanför Trollhättan.
- 1920–1940 avser siffrorna befolkningen inom stadens gränser, som under denna tid stämde väl överens med tätbebyggelsen.
- Från och med 1950 avser siffrorna SCB:s tätortsdefinition.
- Fram till och med 1960 utgjorde Halvorstorp en egen tätort. Invånarantal: 404 (1940), 504 (1950), 715 (1960)
- I 1990 års siffror har även inräknats befolkningen i Björndalen (1 073) och Skogshöjden (1 006). Dessa stadsdelar började byggas i slutet av 1980-talet och hade vid 1990 års tätortsavgränsning ännu inte vuxit ihop med Trollhättan, och räknades därför som egna statistiska tätorter.
- Ända sedan Trollhättan blev stad 1916 har den haft plats mellan 20 och 25 i storleksordning bland Sveriges städer.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Religion
[redigera | redigera wikitext]Svenska kyrkans församlingar
[redigera | redigera wikitext]Huvuddelen av tätorten är indelad i tre församlingar, nämligen Trollhättans, Götalundens och Lextorps församling. Stadsdelen Halvorstorp ligger dock i Gärdhems församling. År 1989 ändrades den kyrkliga indelningen av Trollhättan, då Lextorps och Götalundens församlingar bildades.
Frikyrkor
[redigera | redigera wikitext]
- Frälsningsarméns kår i Trollhättan
- Kronokyrkan (Evangeliska Frikyrkan)
- Pingstförsamlingen i Trollhättan
- Trollhättans Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
- Lindvedens Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
- Velanda Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
- Ekumeniska församlingen (Equmeniakyrkan)
Moské
[redigera | redigera wikitext]- Trollhättans moské (Islamiska Kulturföreningen i Trollhättan Lextorp)
Andra religiösa församlingar
[redigera | redigera wikitext]Kultur
[redigera | redigera wikitext]Lokala musiker
[redigera | redigera wikitext]- Topplock
- Cirkus Miramar
- Happy Vibes
- Lord Belial
- Paul Paljett
- Peter LeMarc
- Suburbia
- The Crown
- Ölhävers
- Blue Penny
- Spring Johnny!
- Eldoradio
- The Wednesdays
Evenemang
[redigera | redigera wikitext]- Fallens dagar i juli varje år.
- Trollhättans poesifestival arrangeras sedan 2001 av Poesiföreningen Dekadans och Trollhättans stad. Poesifestivalen är en av Sveriges största och arrangeras första helgen i mars.
- Saabfestivalen vid Saabmuseet, sommartid vartannat år (senast juni 2019).
- Veteranbilsutställning på slussområdet varje onsdag 18.00-21.00 i juni, juli och augusti.
- Tattoo Meltdown, tatueringsmässa som årligen arrangeras i Folkets Hus den första helgen i mars. Mässan arrangeras av tatueringsstudion Amigo Ink och gästas årligen av över 100 tatueringsstudior och andra utställare från runt om i värden.
- Vicious Rock Festival, metal och hårdrocksfestival som hålls i juli.[24]
- Trestad Racing Summer Meet, bilträff på Trestad Center.
Massmedier
[redigera | redigera wikitext]Tidningar
[redigera | redigera wikitext]- TTELA (sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning/Lilla Edet-Posten)
Radio
[redigera | redigera wikitext]| Frekvens | Sändningsbeteckning | Sändarplats |
|---|---|---|
| 88,0 MHz | Rockklassiker | Trollhättan |
| 90,6 MHz | Radio Trollhättan | Trollhättan |
| 91,0 MHz | Rix FM | Trollhättan |
| 91,5 MHz | Radio Treby | Grästorp |
| 91,9 MHz | Sveriges Radio P1 | Trollhättan |
| 95,7 MHz | Sveriges Radio P2 | Trollhättan |
| 99,8 MHz | Sveriges Radio P3 | Trollhättan |
| 101,2 MHz | Lite FM | Vänersborg |
| 103,7 MHz | Sveriges Radio P4 (P4 Väst) | Trollhättan |
| 105,0 MHz | NRJ | Trollhättan |
| 106,2 MHz | Star FM | Trollhättan |
| 106,9 MHz | Mix Megapol Göteborg | Trollhättan |
TV
[redigera | redigera wikitext]Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Natur- och kulturmiljön i Göta älvs fall- och slussområde med slussar från 1800, 1844 och 1916 är ett känt besöksmål.
- Innovatum
- Kanalmuseet
- Karl Johans torg
- Polhems slussled
- Saabmuseet
- Stallbackabron
- Trollhättefallen
- Trollhätte kanal
- Vattenkraftstationerna Hojum och Olidan
- Spikön
Sport
[redigera | redigera wikitext]Idrottsföreningar
[redigera | redigera wikitext]Sportanläggningar
[redigera | redigera wikitext]Kända Trollhättebor
[redigera | redigera wikitext]
 |
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Trollhättans socken
- Lista över fasta fornminnen i Trollhättan (för omfattning av detta område, se Trollhättans stad#Sockenkod)
- Skolattacken i Trollhättan
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: hebreiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 9 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Namnet Trollhättan”. Trollhättebygdens Släktforskare. 10 maj 2016. http://www.trollhattebygden.se/namnet-trollhattan/. Läst 14 november 2018.
- ^ [a b] ”Ekholms slott”. wadbring.com. http://wadbring.com/historia/sidor/edsborg.htm. Läst 14 november 2018.
- ^ - Trollhättans släktforskare om Trollhättans historia Arkiverad 24 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: ed
- ^ [a b] - Trollhättans Kommun om Trollhättans historia Arkiverad 27 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ http://www.trollhattebygden.se/namnet-trollhattan/
- ^ [a b] ”Trollhättans historia - Trollhättans historia”. archive.is. 24 maj 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.today/20120524200211/http://thomas.bjurback.se/twiki/Wiki-sidor/Trollh%C3%A4ttans%20historia.aspx. Läst 14 november 2018.
- ^ - Arnholm.nu om Trollhätte kanal Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ - http://www.trollhattebygden.se/2-2003.html Arkiverad 24 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Domsagohistorik Trollhättans tingsrätt”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=2DB765B21759B44B49EE37D5DDE5F028?dokumentId=21000001448528&thumbnail=false. Läst 14 november 2018.
- ^ 1866-1870 Älvsborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Älvsborgs län, s. 18
- ^ Kontorsbyten mellan bankerna, Svenska Dagbladet, 28 december 1935
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ SEB - en hundraåring i tiden, TTELA, 24 september 2007
- ^ ”Vicious Rock Festival | 2018” (på brittisk engelska). www.viciousrock.se. Arkiverad från originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114223950/http://www.viciousrock.se/. Läst 14 november 2018.
- ^ ”SVT Sport”. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104052621/http://svt.se/2.21247/1.2471934/mika_myllyla_41_har_avlidit%26from%3Drss. Läst 5 juli 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Trollhättan.
| ||||||||||||||||
