Gustav Hartenstein
Gustav Hartenstein | |
Född | 18 mars 1808[1] Plauen, Tyskland |
---|---|
Död | 2 februari 1890[1] (81 år) Jena |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Leipzigs universitet[2] |
Sysselsättning | Filosof, bibliotekarie, universitetslärare |
Arbetsgivare | Jenas universitet Leipzigs universitet |
Redigera Wikidata |
Gustav Hartenstein, född den 18 mars 1808 i Plauen, död den 2 februari 1890 i Jena, var en tysk filosof.
Hartenstein studerade filosofi i Leipzig, där han blev privatdocent 1833 och 1836–59 verkade som professor i filosofi. År 1878 blev han överbibliotekarie i Jena, vilket han förblev till sin död.
Bland hans många skrifter kan nämnas Die Problem und Grundlehren der allgemeinen Metaphysik (1836) och Die Grundbegriffe der ethischen Wissenschaften, i vilka han visar sig som en trogen lärjunge av Herbart.
Genom skarpsinnet i uppfattningen av dennes läror samt genom klarheten i deras framställning inlagt stora förtjänster om denna riktning i filosofin. Dessa skrifter kan med fördel användas som kommentarer till Herbarts ofta svårtydda framställningar.
Liksom han förut utgivit en upplaga av "Kants Werke" (i 10 band, 1838; i 8 bd, 1867), utgav han även efter Herbarts död dennes "Kleinere philosophischen Schriften und Abhandlungen nebst dessen litterarischen Nachlasse" (1841) och "Herbarts sämtliche Werke" (10 band, 1850).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hartenstein, Gustav, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]