Gustaf Persson Banér

Gustaf Persson Banér
Gustaf Persson Banér
	Titlar
	Landshövding på Gotland
Tidsperiod	1648-1650
Företrädare	Åke Ulfsparre
Efterträdare	Axel Sparre
	Riksråd
Tidsperiod	1651−1689
	Friherre av Karleby
Tidsperiod	1651−1689
	Landshövding i Uppsala län (över Uppland)
Tidsperiod	1654−1656
Företrädare	Lars Claesson Fleming
Efterträdare	Svante Svantesson Banér
	Generallöjtnant av kavalleriet
Tidsperiod	1657−1658
	General av kavalleriet
Tidsperiod	1658−1663
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1663−1689
	Generalguvernör över Skånska generalguvernementet
Tidsperiod	1664−1669
Företrädare	Gustaf Otto Stenbock
Efterträdare	Fabian von Fersen
	Militärtjänst
Grad	Fältmarskalk
Slag/krig	Trettioåriga kriget; Karl X Gustavs första danska krig Slaget vid Genevadsbro; Slaget vid Kattarp; Karl X Gustavs andra danska krig Stormningen av Köpenhamn;
	Personfakta
Personnamn	Gustaf Persson Banér
Född	24 augusti 1618;
Nationalitet	Sverige
Död	21 januari 1689 (70 år);
Begravd	Riddarholmskyrkan, Stockholm
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Banér
Sätesgård	Ekenäs slott, Östergötland; Måstena, Södermanland; Tuna, Österåkers socken, Uppland
Far	Peder Gustafsson Banér
Mor	Hebbla Fleming
Släktingar	Gustaf Adam Banér (kusin)
	Heraldiskt vapen
	;

Gustaf Persson Banér, född 24 augusti 1618, död 21 januari 1689, var en svensk friherre och fältmarskalk. Banér var son till riksrådet Peder Banér och friherrinnan Hebbla Fleming. Gustaf Persson Banér är begravd i Riddarholmskyrkan (Banérska gravkoret) i Stockholm.

Uppdrag

Banér deltog i Trettioåriga kriget och blev 1641 överste men trädde därefter in på den civila banan i och med att han blev landshövding på Gotland 1648. 1651 upphöjdes han till friherre och blev 1652 riksråd och var 1654-1657 landshövding i Uppland. Under Karl X Gustavs danska krig inträdde han på nytt på den militära banan och deltog bland annat vid stormningen av Köpenhamn. 1657 blev han general av kavalleriet och 1663 fältmarskalk. 1664 blev han generalguvernör över Skånska generalguvernementet men verkade inte ha uppskattats på posten och fick lämna den 1669. Förlusten av posten som generalguvernör drabbade Gustaf Banér hårt ekonomisk och i samband med reduktionen blev han helt ruinerad.^[1]

1674, då kriget med Danmark var överhängande, anförtroddes Banér försvaret av gränsen mot Norge.

Ägande

Han ägde en del gods i Estland, Ekenäs i Östergötland, Måstena i Södermanland och Tuna i Österåkers socken i Uppland. Banérs ekonomiska ställning underminerades genom en process om gårdar med kusinen Gustaf Adam Banér och förstördes alldeles genom reduktionen.

Se även

Källor

Banér, 8. Gustaf Persson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Noter

^ Banér, 9. Gustaf i Svenska män och kvinnor (1942)

[1] Banér, 9. Gustaf i Svenska män och kvinnor (1942)

[1]