Gustaf Nyblæus (1816–1902)
| Gustaf Nyblæus | |
 Gustaf Nyblæus | |
| Född | Gustaf Nyblæus 23 mars 1816[1][2][3] Jakob och Johannes[2] |
|---|---|
| Död | 6 oktober 1902 (86 år) Hedvig Eleonora församling[1][4][5], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[6] kartor |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[5]  |
| Sysselsättning | Officer |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot (1873–1875)[1][5] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[5] | |
| Maka | Hedda Norström (g. 1844–)[1][5] |
| Barn | Ebba Emilia Margareta Nyblaeus (f. 1851)[7][5] Gustaf Adolf Nyblæus (f. 1853)[1][5] |
| Föräldrar | Gustaf Nyblæus[1][5] Hedvig Gustafva Törneman[1][1] |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Nyblæus, född 23 mars 1816 i Stockholm (i Jakobs församling), död där (i Hedvig Eleonora församling) 6 oktober 1902,[8] var en svensk militär och gymnast samt riksdagsman. Han var son till justitierådet Gustaf Nyblæus och far till Gustaf Nyblæus (1853–1928) samt kusin till Axel Nyblæus.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Nyblæus blev officer 1836, major 1862, överstelöjtnant 1864 och överste i armén 1872. Han genomgick Gymnastiska centralinstitutet 1836–1837, var underlärare där 1838–1842, fäktmästare vid Lunds universitet 1842–1862, tillförordnad föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet 1862–1864 och ordinarie föreståndare 1864–1887. Åren 1862–1864 var Nyblæus ledamot av kommittén för Gymnastiska centralinstitutets omorganisation, 1861–1865 sekreterare för Lantförsvarskommittén och 1873–1875 ledamot av Andra kammaren.
Han ivrade för ökat utrymme för den tillämpade, mer idrottsbetonade gymnastiken, och reste 1850 och 1852 runt i Europa för att studera gymnastikens utveckling. Bland hans gymnastiska skrifter märks Undervisning i gymnastik efter Ling (1847, 2:a upplagan 1866) och Plastiska kroppsöfningar. Grunddrag till estetisk gymnastik (1882). Han utgav även en del smärre dikter som Dalkarlasången (1840), Harposlag (1846) och Johan Banér. Dikt i 5 sånger.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Band 20. Malmö. 1937. sid. 356
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] Gustaf Nyblæus, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8438, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0008/C I a/20 (1807-1827), bildid: C0054706_00138, sida 201, läs online, läst: 30 maj 2019, ”Gustaf, Nyblaus.....,23,1”.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00308143.[källa från Wikidata]
- ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/18 (1901-1903), bildid: 00012488_00169, sida 172, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019, ”615,Okt,6,1,,Nyblaeus Gustaf”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 152, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNBQ, läs online, läst: 7 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Nyblaeus, GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Carl Wilhelm Ericson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15344, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jan Lindroth: Gustaf Nyblæus i Svenskt biografiskt lexikon (1990–1991)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Svenskspråkiga Wikisource har verk av eller om Gustaf Nyblæus (1816–1902).
- Gustaf Nyblæus (1816–1902) hos Litteraturbanken
|