Gunnar Hazelius
Gunnar Hazelius | |
Född | 17 mars 1874 Adolf Fredriks församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 26 februari 1905 (30 år) Hedvig Eleonora församling[3][2][4], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Skansenchef |
Barn | Gunnel Hazelius-Berg (f. 1905)[3] |
Föräldrar | Artur Hazelius[1] |
Redigera Wikidata |
Gunnar Hazelius, född 17 mars 1874 i Stockholm, död där 26 februari 1905, var en svensk historiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var enda barnet till Artur Hazelius och Sofia Elisabet Grafström. Modern dog kort efter hans födelse och han var klen och sjuklig under uppväxten.
Hazelius blev filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1901, men fick samma år efter faderns död överta ledningen av Skansen och skötte denna avdelning av Nordiska museet fram till sin egen död 1905. Skansen omhändertog han av pliktkänsla, men hans verkliga intressen var det moderna politiska livet och folkbildningen. Hazelius hade studerat för Harald Hjärne i Uppsala och tog intryck av dennes politiska grundlinjer. Han var tilltänkt som redaktör för en ny utgivning av den konservativa Svensk Tidskrift 1905, men då han gick bort samma år måste projektet skjutas upp till 1911.[5]
Han skrev "Ett amerikanskt reformprogram för historieundervisningen i skolan# i Historisk tidskrift 1901 och Om patriotism och Om handtverksämbetena under medeltiden, utgivna (med biografisk inledning av Verner Söderberg efter hans död i Bidrag till vår odlings häfder (1906).
Gunnar Hazelius var gift med Gina Hazelius, född Broman, och de fick två döttrar,[6] av vilka Gunnel Hazelius-Berg föddes efter hans död 1905.[7] Makarna Hazelius är begravda på Solna kyrkogård.[8]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Sverker Karlssons bref om kyrkofrälset. Bidrag till Sv. medeltidshist., tillegnade C.G. Malmström av Histor. sem vid Ups. Univ. 5. 1902. Upsala. 1902. Libris 2692823
- Yttrande i Nordiska museets installationsfråga : afgifvet till nämndens protokoll den 21 september 1904. Stockholm: Nord. bokh. 1905. Libris 1726946
- Om handtverksämbetena under medeltiden : en inledning till skråväsendets historia i Sverige. Bidrag till vår odlings häfder, 99-1733503-X ; 9. Stockholm: Nordiska museet. 1906. Libris 8206944. https://runeberg.org/hgomhand/
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Söderberg, Verner, Gunnar Hazelius. Ingår i: Om handtverksämbetena under medeltiden : en inledning till skråväsendets historia i Sverige. Bidrag till vår odlings häfder, 99-1733503-X ; 9. Stockholm: Nordiska museet. 1906. Libris 8206944
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hazelius, 3. Gunnar, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 29 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/40 (1905-1906), bildid: 00012317_00050, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”370,Maj,10,,1,,,,Gunnel Gunnarsdotter, Fader: dotter af den 26 februari 1905 aflidne intendenten Fil. lic. Gunnar Hagelius”.[källa från Wikidata]
- ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/19 (1904-1906), bildid: 00012489_00106, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Gunnar Heckscher; Bilder ur Svensk tidskrifts historia”. Svensk Tidskrift. 31 december 1987. https://www.svensktidskrift.se/gunnar-heckscher-bilder-ur-svensk-tidskrifts-historia/. Läst 7 februari 2024.
- ^ ”Hazelius, Gina (1881 - 1980) - KulturNav”. kulturnav.org. http://kulturnav.org/eff76fa0-e5d5-45ac-9d8f-598f54f19459. Läst 8 mars 2016.
- ^ Medelius, Nyström, Stavenow-Hidemark (1998). Nordiska museet under 125 år. Libris 8370346. Läst 8 mars 2015
- ^ Gunnar Hazelius och Anna Virginia f. Broman Hazelius på Gravar.se
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|