Hoppa till innehållet

Artur Hazelius

Från Wikipedia
Artur Hazelius
Postumt porträtt av Artur Hazelius, 1910, av Julius Kronberg.
Född30 november 1833
Adolf Fredriks församling, Stockholm
Död27 maj 1901 (67 år)
Djurgården, Stockholm
BegravdSkansen[1][2]
kartor
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFilolog, folklivsforskare, lärare
ArbetsgivareNordiska museet[4][5][6]
MakaSofia Elisabet Grafström
(1864–1874)
BarnGunnar Hazelius (f. 1874)[5][6]
FöräldrarJohan August Hazelius[4]
Redigera Wikidata

Artur Immanuel Hazelius, född 30 november 1833 i Stockholm, död 27 maj 1901 på Djurgården i Stockholm, var en svensk filolog, folklivsforskare samt grundare av Nordiska museet och Skansen, världens första och äldsta friluftsmuseum.

Släkt

[redigera | redigera wikitext]

Artur Hazelius var son till arméofficeren, politikern och skriftställaren Johan August Hazelius (1797–1871), och Louise Svanberg (1805–1873), dotter till landsfiskalen Lorentz Svanberg och Brita Carolina Alenius från den så kallade Bureätten. Släkten Hazelius var på 1400-talet bosatt i Hassela socken i Hälsingland, varför stamfadern Pehr Hansson antog namnet Hazelius på 1600-talet.[7][8][9] Artur Hazelius gifte sig 1864 med Sofia Elisabet Grafström (1839–1874) från Umeå, dotter till skalden och professorn Anders Abraham Grafström (1790–1870) och Helena Sofia Franzén, och dotterdotter till Frans Michael Franzén. Hustruns far hade tidigare varit gift med hennes moders halvsyster Henrika Elisabeth Franzén. Arturs syster Heloise Desdemona Hazelius var gift med hans svåger, skalden Thor Frithiof Grafström (1827–1883). Arturs syster Jenny Cecilia Hazelius var gift med tullfiskalen Erik Gabriel Poppius (1840–1907).

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Artur Hazelius, byst av Johan Axel Wetterlund vid Skansens gamla entré.
Akvarell av Fritz von Dardel. Artur Hazelius, Skansens skapare 1896 - Nordiska museet - NMA.0076816

Artur Hazelius blev student vid Uppsala universitet 1854 och filosofie magister 1860, varefter han var verksam som lärare i Stockholm och 1864–68 lektor vid Högre lärarinneseminariet. Hazelius trivdes dock inte som lärare och begärde avsked från sina tjänster, för att i stället ägna sig åt författarskap om rättstavning och att skriva läroböcker.

Hazelius första framträdande skedde i samband med rättstavningsstriden i slutet av 1860-talet, där han intog en radikal hållning. Han utgav bland annat Det svenska bibelöfversättningsarbetet (1868) och Om svensk rättstafning (1870–71)[10] Under förarbetena med Läsebok för folkskolan engagerades Hazelius av dess initiativtagare ecklesiastikministern Fredrik Ferdinand Carlson. Men Hazelius hade för stora estetiska ambitioner och hans bidrag refuserades. De gavs istället ut som Fosterländsk läsning för barn och ungdom[11].[12]

Hazelius är känd för att ha grundat Nordiska museet och Skansen. Intresset för svensk etnografi grundlades i barndomen då fadern var anhängare av göticismen och medlem i Manhemsförbundet. Carl Jonas Love Almqvist var en av faderns vänner och förebilder, och deras pedagogiska och kulturella nytänkande ledde till att den både känslosamme och dominante fadern gav sina barn en något okonventionell uppväxt. En av de viktigaste delarna i uppfostran var att Artur Hazelius skulle få kännedom om hela landet, varför han under barndomen ofta fick resa till släktingar och bo hos bekanta runt om i Sverige. Hazelius skaffade sig sålunda tidigt stor kunskap om bland annat svenska folkdräkter, och skaffade sig expertisen att sovra bland ting och föremål från landet när han gjorde uppköp och startade den samling av allmogeföremål som skulle komma att utgöra grunden för hans museum.

Nordiska museet

[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1872, under en färd genom Dalarna växte Hazelius vision om ett svenskt etnografiskt museum fram.[13] Senare på året gjorde han en liknande upptäcktsfärd genom Östergötland. I ett brev till landskapets fornminnesförening med begäran om ett understöd på 150 riksdaler skrev han följande typiska ord: "Jag tager visserligen ur mina egna fattiga fickor, så länge det på något sätt är möjligt, men i längden torde detta ideala levnadssätt bliva något oroväckande."[13]

Förebilden var det av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius 1867 grundade museet i Växjö. I oktober 1873 öppnades Hazelius museum Skandinavisk-etnografiska samlingen i den södra av Davidsons paviljonger på Drottninggatan 71. Här visades stuginteriörer från Halland, Skåne och Vingåker, fyllda med tablåer av vaxfigurer. Inspirationen hämtades från de svenska tablåer som ställts ut vid Världsutställningarna i Paris 1855 och 1867. Hazelius deltog själv med liknande panoraman på världsutställningen i Paris 1878, vilket gav hans museum världsrykte. 1874 utökades museer med en stuginteriör från Delsbo, och samtidigt tillkom två landskapspanoraman från Järvsö i Hälsingland och en höstflyttning i Lule lappmark.[14]

Hazelius kom snabbt att bredda sin insamlingsiver på ett sätt och till en omfattning som inget av de tidigare svenska kulturhistoriska museerna sett. Hazelius hade ständigt att kämpa mot stora ekonomiska svårigheter. Det statsanslag hans verksamhet beviljades från 1875 räckte inte långt, och ekonomin baserades till största delen på hoptiggda medel. 1880 gav Hazelius sitt museum en fast organisation, och omvandlade det samtidigt till en stiftelse med egen styrelse. Samtidigt ändrades namnet till Nordiska museet.[15]

Skansen

[redigera | redigera wikitext]

Därefter intresserade sig Hazelius för äldre allmogebyggnader. Inspirerad av hallänningen Alfred Bexell – som redan 1876 för museiändamål köpt Bålastugan, ett allmoghehem från sent 1700-tal från Harplinge socken, vilket därefter flyttades till Varberg, numera som en del av länsmuseet Varbergs museum – köpte Hazelius 1885 Morastugan från byn Östnor mellan Mora och Orsa, som flyttades till Skansenhöjden, där han lät uppbygga ett av världens tidigaste friluftsmuseer – Skansen.

Utan att själv ha ett öre på fickan lyckades han köpa in den första biten av den mark som skulle bli Skansen. "Vi måste ha Skansen", skrev han i ett brev. "Faktum är emellertid, att jag icke heller i år har ett enda öre att köpa för, ja ej ett öre till museets underhåll och vård utöver vad jag kan tigga samman."[13]

Skansen öppnades för allmänheten 1891 och blev omedelbart populärt. Hazelius hade redan vunnit internationellt erkännande genom världsutställningarna i Paris. Museet fick stor betydelse för kulturlivet i Stockholm; redan från början hade Hazelius varit klar med museets och Skansens pedagogiska funktion att införliva hela Sveriges kultur i huvudstaden. Hazelius och Skansen är omtalade av flera samtida kulturpersonligheter som Verner von Heidenstam och August Strindberg; Fredrik Böök menade att Hazelius faktiskt var den viktigaste personen i bildandet av den nationalromantiska tidsandan.

Hazelius invaldes 1898 som ledamot nummer 687 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han var även en av grundarna till Svenska Folkdansens Vänner, en förening som instiftades 1893 med syftet att vårda kulturarvet kring folkdans, folkmusik och folkdräkter. Föreningens dräktsamling är idag en av de större privata i landet.

Som motto hade Hazelius ”Känn dig själv” (grekiska ΓΝΩΘΙ ΣΑΥΤΟΝ Gnothi seauton eller latin Nosce te ipsum), vilket var syftet med hans livsgärningar. Att känna sig själv hade varit ett ideal från oraklet i Delfi och Sokrates, till renässansens humanister. För Hazelius betydde dessa ord att människan förstår sig själv utifrån sin historia.

De sista åren

[redigera | redigera wikitext]

Under sina sista år var Hazelius, vid sidan om friluftsmuseet Skansen främst engagerad i fullföljandet av planerna på den nya museibyggnad, som påbörjades 1888, och vars första delar kunde invigas 1897.[16]

Då Hazelius hustru Sofia Elisabet avled i barnsäng 1874 gick han ännu mer intensivt in för sitt musei- och folkbildningsarbete. Han var bosatt på Skansen, och tog daglig del i ledningen av arbetet. Han ansågs vara en älskvärd och socialt kompetent person som var både beundrad och omtyckt, men han var på många sätt en ensam människa, han sörjde sin hustru och lade inte särskilt mycket av sin brinnande energi på sonen Gunnar. Artur Hazelius dog i sitt hem klockan nio på morgonen,[17] den 27 maj 1901 vid 67 års ålder efter en promenad, och efter ett enastående begravningståg genom Stockholm fick han sin sista vila på Skansen. Artur och Sofia Elisabet Hazelius fick ett barn, Gunnar Hazelius (1874–1905) som efterträdde sin far som chef på Skansen (1901–1905).

I sitt tal på Hazelius jordfästning på Skansen konstaterade Oscar Montelius att den dödes arbete endast blivit möjligt att Sveriges folk lika fast trodde på honom som han trodde på svenska folkets offervillighet för en stor idé: "Tusenden hava lämnat sina bidrag; mer än en har sedan tackat för att han fått vara med och draga sitt strå till stacken."[18]

Betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Ett frimärke med Hazelius bild utgavs av Postverket 1941 till Skansens 50-årsjubileum. Med Skansen som förebild har hundratals friluftsmuseum (open air museum) öppnats över hela världen, från Gammlia i Umeå, Beamish museum i Durham, England, till Museo al Cielo Abierto i Valparaiso, Chile, och Hokkaido i Japan.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Substantivens kön – starka böjningssättet [hos verb] – Svaga böjningssättet [hos d:o].. Stockholm. 1863. Libris 2997479 
  • Det svenska bibelöfversättningsarbetet med särskilt afseende på den sista proföfversättningen af Nya Testamentet.. Upsala. 1868. Libris 8232697 
  • Svensk folkläsning. Stockholm: Norstedt. 1870. Libris 1545599 
  • Om svensk rättstafning. Stockholm: Norstedt. 1870–1871. Libris 1187946. https://runeberg.org/ahosr/ 
  • Ledning vid tillämpningen af Nordiska Rättstafningsmötets förslag till ändringar i det svenska stafningssättet.. Aftr. ur A. Hazelii redogörelse för Nordiska rättstafningsmötet.. Stockholm. 1871. Libris 2692816 
  • Skandinavisk-etnografisk samling i hufvudstaden. Stockholm. 1873. Libris 8998328 
  • Ur de nordiska folkens lif: skildringar. Bidrag till vår odlings häfder, 99-1733503-X ; 2. Stockholm: Beijer. 1882. Libris 1248918 
  • Carl Jonas Ludvig Almqvists nybyggarlif i Värmland: några bref till och från C. J. L. Almqvist ur Nordiska museets arkiv meddelade. Stockholm. 1898. Libris 11438862 
  • Några bref från och till Artur Hazelius: [Utg. af L. Stg = Laura Stridsberg]. Stockholm. 1915. Libris 2692817 

Redaktörskap

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Artur Hazelius grav, Skansen, läs online, läst: 12 december 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Artur Hazelius : Nordiska museets skapare, 1928, s. 59, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 2 mars 2018, Libris-URI: tr5783sc4n98v9q, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Artur I Hazelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12664, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 mars 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Hazelius, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11462, läst: 11 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Hassela - Bergsjö släktregister. sid. ss. 6 
  8. ^ ”Hazelius: Från Biografiska anteckningar” (på svenska). www.mattiasloman.se. Mattias Loman. januari 2022. Arkiverad från originalet den 16 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220516123855/http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Hazelius. Läst 1 juli 2022. 
  9. ^ Åke Nätterö. ”Artur Hazelius”. dellenportalen.se. Dellenportalen. https://dellenportalen.se/personer/artur-hazelius/. Läst 1 juli 2022. 
  10. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 832-34.
  11. ^ Fosterländsk läsning för barn och ungdom
  12. ^ Från Sörgården till Lop-nor: klassiska läseböcker i ny belysning. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 57. Stockholm: Carlsson. 1996. sid. 15. Libris 7666544. ISBN 91-7798-993-7 
  13. ^ [a b c] Grimberg, Carl. ”390 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0392.html. Läst 28 juni 2023. 
  14. ^ Artur Hazelius och Nordiska museet Artikel av Nils-Arvid Bringéus i Fataburen 1972.
  15. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 832-33.
  16. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 833.
  17. ^ Svensk kavalkad: En rapsodi i klipp, huvudred. C G Swanström, Skandiaförlaget, Uppsala 1957 s. 265
  18. ^ Grimberg, Carl. ”393 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0395.html. Läst 28 juni 2023. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Berg, Gösta (1933). Artur Hazelius: mannen och hans verk. Natur och kultur, 99-0145096-9 ; 120. Stockholm: Natur och Kultur. Libris 1177281 
  • Berg, Gösta: Artur Hazelius i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)
  • Bringéus, Nils-Arvid (1972). Artur Hazelius och Nordiska museet. Stockholm. Libris 10509297 
  • Böök, Fredrik (1923). Artur Hazelius: en levnadsteckning. Stockholm: Norstedt. Libris 8075688 
  • Hillström, Magdalena (2006). Ansvaret för kulturarvet: studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872–1919. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 363. Linköping: Linköping University, Department of Culture Studies. Libris 10216857. ISBN 91-85523-30-5 
  • Holmgren, Ann Margret (1928). Artur Hazelius: Nordiska museets skapare. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 322. Stockholm. Libris 1337256 
  • Kjellin, Helge (1933). Till Artur Hazelii minne. Karlstad. Libris 2741402 
  • Levart, Johan (1901). Skansen och Artur Hazelius: en skiss- och minnesbok. Stockholm: Geber. Libris 1727459 
  • Lewin, Visen; Behm Sigrid (1933). Från Artur Hazelius dagar. Stockholm. Libris 10536612 
  • Lithberg, Nils (1933). Artur Hazelius: till hundraårsdagen den 30 nov. 1933. [Göteborg?]. Libris 10874440 
  • Strömholm, Stig (1998). Nostalgi eller framtidstro?: om Artur Hazelius gärning. Stockholm: Nordiska museet. Libris 2670746 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Artur_Hazelius&oldid=56330210”