Grafhomomorfi
- Ej att förväxla med grafhomeomorfi.
En grafhomomorfi är inom matematik en strukturbevarande avbildning, en homomorfi, mellan grafer. Mer specifikt avbildar den närliggande noder till närliggande noder.
Definition och begrepp
[redigera | redigera wikitext]Givet två grafer och är en avbildning en homomorfi om
dvs, om det finns en båge mellan de två noderna x och y i G ska det finnas en båge mellan och i . Om det finns en homomorfi mellan graferna G och skriver man . Definitionen fungerar även för riktade grafer.
Om det finns en grafhomomorfi sägs G vara H-färgbar. Om det även gäller att det finns en grafhomomorfi sägs graferna G och H vara homomorfiskt ekvivalenta. En homomorfi från G till G kallas för grafendomorfi.
För en homomorfi kallas urbilderna för alla y i H för f:s fibrer. Fibrerna till f bildar en partition av G:s noder, om det inte finns några loopar i H.
Om H är en delgraf till G sägs en homomorfi vara en retraktion om för alla x i H. En graf är en kärna om det inte finns någon retraktion till en äkta delgraf av grafen.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]- En sammansättning av grafhomomorfier är en grafhomomorfi.
- Grafhomomorfier bevarar komponenter.
- Mängden av alla endomorfier till en given graf bildar en monoid.
- En grafhomomorfi som är bijektiv och vars invers också är en homomorfi är en grafisomorfi. Om homomorfin även är en endomorfi sägs den vara en grafautomorfi.
- Varje graf har en kärna som delgraf som är bestämd upp till isomorfi.
- Två grafer är homomorfiskt ekvivalenta om och endast om deras kärnor är isomorfa.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]En k-graffärgning är en grafhomomorfi där är den kompletta grafen med r noder. Om är en homomorfi följer det att det kromatiska talet för G är högst det kromatiska talet för H.
Exempelvis så finns det för varje bipartit graf G en homomorfi .
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Godsil, Chris; Gordon Royle (2001). Algebraic Graph Theory. Springer Verlag. ISBN 0-387-95241-1