Hoppa till innehållet

Gonzague de Reynold

Från Wikipedia
Gonzague de Reynold
Född15 juli 1880[1][2][3]
Cressier ​eller ​Fribourg[1]
Död9 april 1970[1][2][3] (89 år)
Fribourg, Schweiz
Medborgare iSchweiz
SysselsättningHistoriker[4], poet, universitetslärare, författare[4], miljöaktivist
ArbetsgivareUniversität Bern
Fribourguniversitetet
Utmärkelser
Prix Marcelin-Guérin (1947)
Grosser Schillerpreis (1955)
Prix de la langue française (1968)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Gonzague de Reynold, född den 15 juli 1880 i Fribourg, död den 9 april 1970, var en schweizisk greve och författare.

de Reynold, som 1915 blev professor i nyare franskt språk och litteratur, gjorde sig känd som lyriker (L’âge d’or, 1899, Les banniéres flammées, 1915, med flera) och dramatiker (La gloire qui chante, 1919, och så vidare) samt var verksam för att liva den schweiziska nationalkänslan (bland annat genom sina Contes et légendes de la Suisse héroique, 3 band, 1914-20). Av hans vetenskapliga verk kan nämnas Histoire littéraire de la Suisse au 18:e siécle (2 bd, 1909-12), J.J. Rousseau et ses contradicteurs (1904) och Charles Baudelaire (1920).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Reynold,Gonzague, grefve de, 1904–1926.
  1. ^ [a b c] läs online, www.hls-dhs-dss.ch .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: reynold-gonzague, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Babelio, Babelio författar-ID: 173414.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 146837, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]