Hoppa till innehållet

Gliese 3634

Från Wikipedia
Gliese 3634
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattenormen
Rektascension10t 58m 35,08837s[1]
Deklination-31° 08′ 38,2008″[1]
Skenbar magnitud ()11,95[2]
Stjärntyp
SpektraltypM2.5 V[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,93 ± 0,26[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -566,980[1] mas/år
Dek.: -91,397[1] mas/år
Parallax ()49,0331 ± 0,0241[1]
Avstånd66,52 ± 0,03  (20,39 ± 0,01 pc)
Detaljer
Massa0,45 ± 0,05[2] M
Radie0,43 ± 0,03[2] R
Luminositet0,02[3] L
Temperatur3 685[4] K
Metallicitet+0,04 ± 0,06[5] dex
Ålder>3[3] miljarder år
Andra beteckningar
LP 905-36, LHS 2335, CD-30 8858, GJ 3634, GSC 07200-00305, 2MASS J10583513-3108382, NLTT 25882, UCAC4 295-066620, WISEA J105834.61-310839.2, Gaia DR3 5452743423618768000, Gaia DR2 5452743423618768000[6]

Gliese 3634 eller GJ 3634, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattenormen. Den har en skenbar magnitud av ca 11,95[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 49,03[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 66,5 ljusår (ca 20,4 parsec)[7] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 5 km/s.[1]

GJ 3634 är uppkallad efter sin plats i Gliese Catalogue of Nearby Stars; en senare utökning av originalkatalogen sammanställdes gemensamt av Gliese och Hartmut Jahreiß. Den tredje och senaste katalogen, skapades för att namnge alla då kända stjärnor inom 25 parsecs av ​​jorden (81,54 ljusår).[8] GJ 3634 katalogiserades första gången 1987.[3]

Upptäckarna av GJ 3634 b arbetade genom High Accuracy Radial Velocity Planet Searcher (HARPS) vid European Southern Observatorys La Silla-observatoriet i Chile i över sex år på jakt efter exoplaneter som kretsade kring dvärgar med låg massa. Efter upptäckterna av elva planeter ändrade forskarna sin strategi för att söka efter planeter med extremt kort bana. De skulle först upptäcka systemet genom att använda metoden förmätning av radiell hastighet, där en observerad dopplerförskjutning i stjärnans ljus skulle mätas och tolkas, och sedan följas upp med ett sökande efter transiter, där planeten korsar och dämpar ljuset från dess stjärna sett från jorden. Radiella hastighetsmätningar skulle hjälpa till att bestämma det mest effektiva och tidseffektiva sättet att observera potentiella planetariska transiter.[3]

Radiella hastighetsmätningar avslöjade förekomsten av en planet med en massa på minst 7 jordmassor. Denna planet, GJ 3634 b, blev den första planeten som upptäcktes under den nya strategin.[3] Teamet av astronomer följde sedan upp med transitmätningar med hjälp av instrument på Spitzer Space Telescope och fann att det troligen inte fanns någon transithändelse vid stjärnan, men de kunde upptäcka dess verkliga massa.[3] GJ 3634 b publicerades i tidskriften Astronomy and Astrophysics den 8 februari 2011.[3]

Primärstjärnan Gliese 3634 är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M2.5 V.[2] Den har en massa av ca 0,45[8] solmassa, en radie av ca 0,43[7] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,02[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 700[4] K. Stjärnan är relativt metallfattig och med en metallicitet på [Fe/H] -0,10 har GJ 3634 motsvarande 79 procent av solens mängd av järn. Med en beräknad ålder på mer än tre miljarder år är stjärnan i ålder liknande solens.[3]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

GJ 3634 har en bekräftad exoplanet i omloppsbana, GJ 3634 b. Planeten kallades en superjord av sina upptäckare på grund av dess massa, som antogs vara 8,4 gånger jordens[3] och 0,02 gånger Jupiters massa.[2] GJ 3634 b har en extremt kort omloppsperiod av 2,64561 dygn. Planeten kretsar nära stjärnan och är på ett genomsnittligt avstånd på 0,0287 AE. Den har en omloppsexcentricitet på 0,08, vilket betyder att dess omloppsbana är mycket nära cirkulär.[2]

Den första studien av systemet tyder på att en andra planet i det inre systemet är osannolik. Upptäckarna av GJ 3634 b noterade dock den möjliga signalen från ett andra objekt av okänd natur som med största sannolikhet kretsar kring GJ 3634 med en period längre än 200 dygn och en massa som är minst dubbelt så stor som Neptunus.[3]

GJ 3634 solsystem[2]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
≥8,4 +4,0−1,5 M🜨
0,0287
2,64561 ± 0,0005
0,08 ± 0,03
59 +18−24°
-
(obekräftad)
≥32 M🜨
0,6
>200
-
-
-
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GJ 3634, 10 november 2024.
  1. ^ [a b c d e f g h] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Jean Schneider (2011). "Notes for star GJ 3634". Extrasolar Planets Encyclopaedia. Archived from the original on 5 maj 2011. Hämtad 8 april 2011.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Bonfils, Xavier; Gillon, Michael (2011). "A short-period super-Earth orbiting the M2.5 dwarf GJ 3634: Detection with Harps velocimetry and transit search with Spitzer photometry". Astronomy and Astrophysics. 528. European Southern Observatory. arXiv:1102.1420. Bibcode:2011yCat..35280111B. doi:10.1051/0004-6361/201015981. S2CID 204933219.
  4. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/124545/gliese3634. Hämtad 2025-03-01.
  5. ^ Lindgren, Sara; Heiter, Ulrike (2017). "Metallicity determination of M dwarfs. Expanded parameter range in metallicity and effective temperature". Astronomy and Astrophysics. 604: A97. arXiv:1705.08785. Bibcode:2017A&A...604A..97L. doi:10.1051/0004-6361/201730715. S2CID 119216828.
  6. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=GJ_3634 Hämtad 2025-03-01.
  7. ^ [a b] Jean Schneider (2010). "Notes for Planet 51 Peg b". Extrasolar Planets Encyclopaedia. Hämtad 3 juni 2011.
  8. ^ [a b] Browse Software Development Team (12 May 2011). "CNS3 - Gliese Catalog of Nearby Stars, 3rd Edition". High Energy Astrophysics Science Archive Research Center at Goddard Space Flight Center. NASA. Hämtad 3 juni 2011.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]