Hoppa till innehållet

12 Hydrae

Från Wikipedia
12 Hydrae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattenormen
Rektascension08t 46m 22,53544s[1]
Deklination-13° 32′ 51,7502″[1]
Skenbar magnitud ()+4,32[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 IIIb CN-1[3]
B–V+0,900 ± 0,015[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-8,5 ± 0,7[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 18,789[1] mas/år
Dek.: -18,385[1] mas/år
Parallax ()16,1839 ± 0,6646[1]
Avstånd202 ± 8  (62 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()+0,26[4]
Detaljer
Massa2,32[5] M
Radie11,51+0,18-0,37[1] R
Luminositet77,468 ± 3,553[1] L
Temperatur4 968 ± 13[5] K
Vinkelhastighet4,6 ± 0,2[4] km/s
Ålder910[5] miljoner år
Andra beteckningar
AKARI-IRC-V1, J0846225-133252, BD-13 2673, CCDM J08464-1333A, GSC 05454-01870, HD 74918, HIC 43067, HIP 43067, HR 3484, IRAS 08440-1321, IRC -10207, 2MASS J08462254-1332519, PLX 2097, PPM 220588, SAO 154622, TD1 13054, TYC 5454-1870-1, WDS J08464-1333A, YZC 11 3371, Gaia DR2 5735066776627839872 [6]

12 Hydrae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trolig dubbelstjärna[7] belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattenormen och har även Bayer-beteckningen D Hydrae.[6] Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,32[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 16,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 202 ljusår (ca 62 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –8,5 km/s.[2]

Primärstjärnan 12 Hydrae Aa är en orange till gul[8] jättestjärna av spektralklass G8 IIIb CN-1,[3] där suffixnoten anger ett överskott av dicyan i spektrumet. Den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är ca 2,3[6] solmassor, en radie som är ca 11,5[1] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 77[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 000[5] K.

12 Hydrae en trolig astrometrisk dubbelstjärna[8] där komponenten A är en spektroskopisk dubbelstjärna, som har en följeslagare, 12 Hydrae B av magnitud 13,7, som låg separerad med 26,8 bågsekunder vid en positionsvinkel av 266° år 2016. För det inre paret är upplösningen av låg kvalitet, men det uppskattas ha en omloppsperiod på ungefär 4 år och en excentricitet på ca 0,4.[9]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 Hyrae, 28 december 2019.
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373
  4. ^ [a b c] Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (June 2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: A116, arXiv:1204.2459, Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724.
  5. ^ [a b c d] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  6. ^ [a b c] "12 Hya". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 1 maj 2019.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  8. ^ [a b] Rossiter, R. A. (February 1953), "Seventh list of new Southern double stars found at the Lamont-Hussey Observatory of the University of Michigan at Bloemfontein, South Africa.", Astronomical Journal, 58: 29–30, Bibcode:1953AJ.....58...29R, doi:10.1086/106804.
  9. ^ Hartkopf, W. I.; et al. (June 30, 2006), Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars, United States Naval Observatory, hämtad 2017-06-02.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]