Georg von Oettingen
| Georg von Oettingen | |
 | |
| Född | 10 november 1824 (g.s.)[1] Visusti, Estland |
|---|---|
| Död | 3 februari 1916[1] (91 år) Tartu[2] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Dorpats kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Ögonläkare, universitetslärare |
| Befattning | |
| Rektor | |
| Arbetsgivare | Dorpats kejserliga universitet |
| Maka | Marie von Oettingen Dorothea Julie von Oettingen |
| Barn | Wolfgang von Oettingen (f. 1859) Herbert von Oettingen (f. 1878) Nelly Girgensohn (f. 1882) |
| Föräldrar | Alexander von Oettingen Dorothea Helene Wilhelmine von Oettingen |
| Släktingar | Alexander von Oettingen (syskon) Arthur von Oettingen (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Georg Philipp von Oettingen, född den 10 november 1824 i Wissust, död den 16 februari 1916, var en balttysk läkare och oftalmolog, bror till teologen Alexander von Oettingen och fysikern Arthur von Oettingen.
1848 blev han medicine doktor vid universitetet i Dorpat och var sedan fram till 1853 läkare vid sjukhuset i Riga. Han praktiserade sedan medicin in Sankt Petersburg, men återvände redan 1854 till Dorpat, där han 1856 blev chef för universitetssjukhuset. 1857 utnämndes han till professor i kirurgi och 1871 blev han professor i oftalmologi.
Från 1859 till 1866 var han vicerektor vid universitetet i Dorpat, blev sistnämnda år dekanus i medicinska fakulteten och tjänstgjorde som universitetets rektor från 1868 till 1876. Oettingen är känd för att ha utfört den första beskrivningen av amyloid degeneration av ögats conjunctiva.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- De ratione, qua calomelas mutetur in tractu intestinali (Dissertatio Inauguralis), Dorpat 1848.
- Mitteilungen aus der chirurgischen Abtheilung der Universitätsklinik zu Dorpat betreffend das Jahr, Dorpat 1857.
- Populäre Anleitung zur Pflege und Behandlung der unter der ländlichen Bevölkerung in den Ostseeprovinzen Russlands, insbesondere in Livland am häufigsten vorkommenden Augenkrankheiten (med Hermann Guido von Samson-Himmelstjerna), Mitau 1860.
- Mittheilungen aus der chirurgisch-ophthalmiatrischen Klinik in Dorpat, i St. Petersburger Medizinische Zeitschrift 8 (1865).
- Klinische Studien, i St. Petersburger Medizinische Zeitschrift 11 (1866).
- Die ophtamologische Klinik Dorpat's in den ersten 3 Jahren ihres Bestehens, i Dorpater medizinische Zeitschrift 2 (1871).
- Zur Casuistik und Diagnostik der Orbitaltumoren, i Klinisches Monatsblatt für Augenheilkunde (1874).
- Die indirekten Läsionen des Auges bei Schussverletzungen der Orbitalgegend, Stuttgart 1879.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
|