Kumla är en gammal kulturbygd och har sitt namn efter kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka. Den bör ha fått sitt namn efter Kumla högar, ett järnåldersgravfält söder om kyrkan.[6] Under 1620-talet blev byn en kort tid föremål för pilgrimsfärder på grund av Margaretas i Kumla visioner.
Dagens ort växte dock fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet vid den 1862 uppförda stationsbyggnaden vid järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Här fanns då huvudsakligen träskmarker på gränsen mellan byarna Kumla, Södra Mos och Fylsta. Ett stort flyttblock, kallat "Barnbrännarestenen" som fram till 1942 låg kvar vid Norrmalmsgatan utgjorde gänsmarkering mellan byarna. Då det uppfördes låg stationshuset ensligt i skogen långt från Kumla by. Enligt uppgifter var en snickare Moreus den förste som uppförde ett enskilt hus vid stationen. Hans stuga fanns kvar till 1925 vid korsningen Stenevägen-Kvarngatan då den revs för att lämna plats för ett affärshus.[7]
"I Kumla bor det mer skomakare än folk", är ett gammalt talesätt i Närke.[8] Kumlingen Anders Andersson har kallas ”partiskomakeriets fader”. Till höstmarknaden 1839 tillverkade han fem par näverbottnade skor. Noggrannare studier visar dock att Anders Andersson inte var först, redan på 1820-talet förekom partiskomakeri i Närke. Kumla socken kom dock bli centrum för det tidiga partiskomakeriet i Närke. 1850 fanns 35 partiskomakare i Kumla socken, 1872 hade de stigit till 450 och år 1900 var de 1070 personer. År 1905 fanns 1240 partiskomakare, samt 57 skofabriksarbetare, vilka markerade intåget av den nya tiden.[9]
År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro.[10]
På 1880-talet började handskomakeriet att koncentreras till området kring Kumla station. Redan på 1870-talet fick dock Kumla sin huvudgata, Hagendalsvägen, genom att en spannmålshandlare Hagendal lät bygga vägen för att bönder i norra och nordvästra delen av socken inte skulle behöva passera konkurrenten Fosselius & Bergöö då de skulle sälja sin spannmål. Då fanns ingen bebyggelse vid vägen, den förste att uppföra ett hus vid vägen var en smed Öhlin, på samma plats där Oskar Lithell senare byggde sitt affärshus. En plankarta över samhället upprättades 1884 och 1885 antogs en brandstadga.[7]
C. G. Ström i Fylsta, Kumla socken var den förste att 1899 övergå från partiskomakeri till skofabrik. 1903 övergick även A. G. Andersson i vid Kumla station till fabrikstillverkning av skor. Kumla skofabrik startades 1909 av Carl Nilsson.[11] 1910 startade Adolf Eriksson en skofabrik i Kumla vilken 1914 överlät den på bröderna August och Axel Lundholm som startade AB Lundholms skomanufaktur, 1913 uppförde C A Jonsson sin fabrik vid stationen, 1919 uppförde Johsson & Kjellin sin skofabrik, 1923 tillkom Olsson & Roséns skofabrik och 1932 tillkom Konrad Andersson AB:s skofabrik. I början av 1900-talet uppförades även Skofabriken Sture av AB Johansson & Björlund i Örebro, men fabriken förstördes 1932 av en förödande brand.[12]
1 januari 1900 upphörde Kumla att vara stationssamhälle och 28 mars samma år hölls första municipalstämman. 1901 fastställdes en hälsovårdsstadga och 1910 förrättades första gången municipalfullmäktigeval. 1906 inrättades ett postkontor i Kumla, tidigare hade järnvägsstationen fungerat som sådan och 1910 uppfördes en saluhall. Redan 1896 anordnades på privat initiativ elektrisk belysning i Kumla i grosshandlare F. A. Carlssons villa. Det dröjde dock till 1908 innan allmän elektricitet anordnades i samhället. 1914-1915 byggdes Kumlas vattenledningsverk upp.[13]
Kumla var och är kyrkby i Kumla socken och tillhörde efter kommunreformen 1862Kumla landskommun. 23 maj 1884 inrättades i landskommunen Kumla municipalsamhälle. 1942 utbröts municipalsamhället med kringområde ur landskommunen och bildade Kumla stad. Stadskommunen utökades 1967 med resterande delar av Kumla socken/landskommun och uppgick 1971 i Kumla kommun där orten är sedan dess är centralort i kommunen.[14]
I norra Kumla finns mycket ny bebyggelse i de områden som heter Smedstorp och Skogstorp. Kumla fortsätter att växa i dessa områden.
I nordvästra delen av Kumla ligger anrika Hagaområdet som byggdes upp samt fortsatte att expandera under hela första halvan av 1900-talet och består nästan uteslutande av villakvarter.
I västra delen av tätorten ligger Fylsta, där finns bland annat vårdcentralen Fylstavårdcentral samt Fylstakyrkan.
I sydvästra delen av tätorten finns industriområdet (norra) Via, där det går ett industrispår för godstågstrafik.
Mellan strax söder om centrum finns Malmen. Här finns bland annat Malmens skola samt Kumla Kyrka.
I södra Kumla ligger Kumlaby. I Kumlaby finns bland annat Kumlaby skola samt Kumlaby sportfält.
Idag finns skotillverkaren Arbesko kvar i Kumla. Bland dagens industrier finns Orkla Foods Sverige som tillverkar sylt och saft under varumärket BOB och Ericsson som tillverkar mobilkommunikationssystem.
I februari 2011 antog kommunstyrelsen översiktsplanen "Kumla 25 000".[19][20] Det var då även namnet kommunens strategiska som syftade på 25 000 invånare 2025.
Längs med Köpmangatan och runt Kumla torg öster om järnvägen i centrala Kumla finns ett stråk med restauranger och butiker. Enligt SCB:s avgränsning av handelsområden för år 2015 fanns där ett handelsområde med koden H1881001 och 12 arbetsställen med runt 150 anställda.[21] Här finns bland annat en centralt belägen Ica Maxi. Den var en Ica Kvantum fram till november 2005 när den byggdes ut.[22][23]
En lokal konsumentförening för Kumla var aktiv 1908–1911, varefter den lade ner. Istället etablerade sig Konsumtionsföreningen Örebro i staden 1918 och blev långvarig där.[24] Genom åren fick orten ett flertal Konsumbutiker, men när Domus etablerades vid Köpmangatan i slutet på 1960-talet drogs alla Konsumbutiker utom två in.[25][26] Domus blev senare Konsum Marknad och mot slutet Coop Konsum. I maj 2003 lades Coop Konsum ner efter flera års förluster, varefter Kumla inte haft någon butik i Coop-kedjan.[27]
Den 30 oktober 2003 öppnade Lidl vid rondellen Vägtorget i stadens norra del.[28] I september 2021 meddelades det att även Willys skulle bygga en butik vid Vägtorget, med planerad öppning 2023.[29][30]
Ortens litenhet och närheten till Örebro har gjort att Kumla i stort sett saknat egna tidningar och massmedia. Kumlatidningen utgavs dagligen 1941-1955. Kumla julblad utgavs 1930-1979 på initiativ av ett lokalt tryckeri. Kumla Närradio på 94,3 MHz startade försöksverksamhet 1979 som nummer 2 i Sverige. Webbplatsen Kumlanytt startade i april 2007 och har som en del av föreningen Kanal Regional utvecklats till en viktig nyhetsförmedlare för orten. Föreningen ger även ut gratistidningen Sydnärkenytt som når alla hushåll i Kumla cirka sex gånger om året.
Fotbollslaget IFK Kumla spelar i division 3 liksom från säsongen 2015 även Yxhults IK, ishockeylaget i division 1. Indianerna är ortens kända speedwaylag och kör i elitserien i speedway.
Kumla GK golfbana ligger strax utanför tätorten vid de vattenfyllda stenbrotten nedanför Kvarntorpshögen. Banan är lätt kuperad och varierad park- och skogsbana runt sjö som passar golfare på alla nivåer.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 209-210.
^ [ab] Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 240-242
^Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke, s. 75
^Partiskomakeriet i Närke - 1800-talets skohantverk från "tyskskomakeriet" till de första skofabrikerna, Harald Rydberg i Från bergslag och bondebygd 1970
Sverige
