Hoppa till innehållet

Friedrich Eduard Beneke

Från Wikipedia
Friedrich Eduard Beneke
Född17 februari 1798[1][2][3]
Berlin[4]
Död1 mars 1854 (cirka)[1][2][5] (56 år)
Berlin[6]
BegravdDreifaltigkeitskirchhof II
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
SysselsättningFilosof, universitetslärare, psykolog
ArbetsgivareGöttingens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Namnteckning
Redigera Wikidata

Friedrich Eduard Beneke, född 17 februari 1798 i Berlin, död där 1 mars 1854, var en tysk filosof.

Beneke, som var en av erfarenhetspsykologins föregångsmän, blev privatdocent vid Berlins universitet, men fråntogs 1822, efter utgivandet av sin Grundlegung zur Physik der Sitten, rätten att föreläsa. Han verkade sedan några år i Göttingen och kallades först efter sin mäktige motståndare Friedrich Hegels död till extra ordinarie professor i Berlin. I medveten opposition mot efterkantsk tysk spekulation utgår Beneke från psykologin och därmed från den så kallade inre erfarenheten som den oss närmast givna kunskapskällan. Han utgick därvid dels från äldre tankemotiv av John Locke och från den skotske psykologen Thomas Brown, dels från nyare tänkare som Jakob Friedrich Fries, Friedrich Schleiermacher och Friedrich Heinrich Jacobi. Som psykolog var han i viss mening banbrytande med verk som Psychologische Skizzen (1825-1827) och Lehrbuch der Psychologie als Naturwissenschaft (1833, 4:e upplanga 1877). Andra viktiga verk av Beneke är Grundlinien der Sittenlehre (1837-40).

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Friedrich-Eduard-Beneketopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: beneke-friedrich-eduard, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 6883.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]