Flygvapnets taktiska stab
| Flygvapnets taktiska stab (FTS) | |
 Vapen för Flygvapnets taktiska stab tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Flygvapnets taktiska stab |
| Datum | 1994–2018 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapnet |
| Typ | Militärstab |
| Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
| Del av | Högkvarteret |
| Föregångare | Flygstaben |
| Efterföljare | Flygstaben |
| Storlek | Stab |
| Högkvarter | Stockholms garnison |
| Förläggningsort | Stockholm |
| Marsch | "Flygvapnets paradmarsch" (Sernklef) [1] |
| Befälhavare | |
| Chef | Brigadgeneral Carl-Johan Edström |
| Stabschef | Överste Tommy Petersson |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Sköldemärken |   |
Flygvapnets taktiska stab (FTS) var en högre taktisk ledningsstab inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1994–2018. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[2][3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Den 30 juni 1994 upplöstes och upphörde Flygstaben som stab och myndighet. I dess ställe bildades den 1 juli 1994 Flygvapenledningen ingåendes i det nybildade Högkvarteret samt Flygvapnets taktiska centrum i Linköping.[2] Flygvapenledningen var en produktionsenhet vilken stod direkt under myndighetschefen, det vill säga överbefälhavaren.[4] Medan Flygvapnets taktiska centrum stod direkt under militärbefälhavaren för Mellersta militärområdet (Milo M).
Inför regeringens totalförsvarsproposition för 1998 lämnade överbefälhavaren som förslag till att inrätta ett flygtaktiskt kommando med däri ingående ett flygtaktiskt centrum (FTAC).[5] Regeringen utelämnade dock det i sin proposition, men återkom med förslaget i proposition 1997/98:72, där regeringen föreslog för riksdagen att två nya organisationsenheter skulle inrättas. Marincentrum i Haninge och Flygvapencentrum i Uppsala.[6]
Den 1 juli 1998 kom Flygvapnets taktiska centrum (FTC) att omlokaliseras till Uppsala, för att där bilda Flygvapencentrum (FlygvapenC).[7] I samband med denna omorganisation inrättades befattningen Generalinspektörer för flygvapnet, som samtidigt blev chef för Flygvapencentrum.[8] Flygvapnets högsta ledning kom därmed att lokaliseras till Uppsala.[2]
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget som antogs av riksdagen innebar att samtliga fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon upplöstes och avvecklades.[9] Från den 1 juli 2000 gick Försvarsmakten in i den nya organisationen, och samtidigt bildades Operativa insatsledningen (OPIL). Operativa insatsledningen bildades bland annat av delar ur Högkvarterets operationsledning, och övertog den taktiska ledningen från de avvecklade fördelningsstaberna, marinkommandona och flygkommandona. Därmed minskades den operativa och taktiska verksamheten i Sverige från cirka 2.000 personer till cirka 300. Försvarsbeslutet medförde även att Flygvapencentrum avvecklades som ett självständig stab, och istället kom Flygvapencentrum från den 1 juli 2000 verka som Flygvapnets taktiska kommando (FTK). Flygvapnets taktiska kommando var ett av tre taktiska kommandon inom Operativa insatsledningen (OPIL).
Den 1 januari 2003 ändrades befattningen "Generalinspektör för Flygvapnet" till "Flygvapeninspektörer". Den 1 april 2007 omorganiserades kommandot, och fick sitt nuvarande namn Flygvapnets taktiska stab (FTS).[10] Flygvapnets taktiska stab kom då att organiseras under Insatsledningen. Under 2007 kom Flygvapnets högsta ledning åter lokaliseras till Stockholm. Sedan den 1 januari 2014 finns åter en befattning som Flygvapenchef (nu: FC), denna gång i Högkvarterets Produktionsledning.
I februari 2018 föreslog Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2019 till regeringen en omorganisation av Försvarsmaktens ledning. Förslaget var bland annat utformat med en ny ledning och nya organisationsenheter på nya orter. Det för att ge bättre förutsättningar för en robust och uthållig ledning. De nya organisationsenheter som Försvarsmakten önskade bilda föreslogs benämnas Arméstaben, Flygstaben samt Marinstaben. Dessa skulle bildas genom en sammanslagning av produktionsledning och insatsledning, samt andra kompletterande delar från bland annat Högkvarteret och Försvarets materielverk. Staberna föreslogs bildas den 1 januari 2019 och ledas under en arméchef, en marinchef och en flygvapenchef.[11]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Flygvapnets taktiska stab (FTS) var den del av Insatsledningen som taktiskt ledde förbanden inom Sveriges flygvapen i nationella insatser. Flygvapnets taktiska stab (FTS) hade även det markterritoriella ansvaret.
Förband ingående i de svenska flygstridskrafterna
[redigera | redigera wikitext]Krigs- och depåförband ingående i de svenska flygstridskrafterna.[12]
|
|
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]I samband med att staben bildades som Flygvapenledningen, kom staben att förläggas till staben till byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm. En kort tid var staben förlagd till Linköpings garnison, för att sedan från den 1 juli 1998 förläggas till Uppsala garnison.[13] Under 2007 kom staben att omlokaliseras till Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm.[14]
Heraldik och traditioner
[redigera | redigera wikitext]Flygvapnets taktiska stab är genom Flygvapencentrum och Flygtaktiska kommandot traditionsbärare för Flygstaben och Första flygeskaderns historia och traditioner.
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Flygvapenledningen (1994–1998)
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli 1994–30 30 september 1994: Generallöjtnant Lars-Erik Englund[15]
- 1 oktober 1994–30 juni 1998: Generallöjtnant Kent Harrskog
Ställföreträdande chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1995–1997: Överste av 1. graden Curt Westberg
Flygvapnets taktiska centrum (1994–1998)
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1994–1997: Jan Jonsson
- 1997–2000: Anders Johansson
- 2000–2000: Lennart Brodin
Flygvapencentrum (1998–2000)
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli 1998–30 juni 2000: Generalmajor Jan Jonsson
Ställföreträdande chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1998–2000: Överste av 1. graden Owe Wagermark[a]
Flygtaktiska kommandot (2000–2007)
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli 2000–1 december 2002: Generalmajor Mats Nilsson
- 1 januari 2003–2006: Brigadgeneral Lennart Pettersson
- 2006–2007: Brigadgeneral Anders Silwer
Ställföreträdande chefer
[redigera | redigera wikitext]- 2000–2002: Brigadgeneral Jan Andersson[b]
- 2003–2004: Överste Anders Silwer
- 2004–2007: Överste Christer Olofsson
Flygtaktiska stabsledningen (2007–2018)
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 2007–2008: Generalmajor Jan Andersson
- 2008–2011: Generalmajor Anders Silwer
- 2012–2013: Generalmajor Micael Bydén
- 2013–2013: Överste Anders Persson (ställföreträdande mellan 14 oktober 2013 och 31 december 2013)[18]
- 2013–2018: Brigadgeneral Gabor Nagy
- 2018–2018: Brigadgeneral Carl-Johan Edström
Ställföreträdande chefer
[redigera | redigera wikitext]- 2007–2008: Generalmajor Anders Silwer
- 2008–2009: Brigadgeneral Johan Svensson
Stabschefer
[redigera | redigera wikitext]- 1994–2012: ???
- 2012–2014: Anders Persson
- 2014–2017: ???
- 2017–2018: Tommy Petersson[c]
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Även Ställföretädande generalinspektörer för flygvapnet.[16]
- ^ Även Ställföretädande generalinspektörer för flygvapnet till 2001.[17]
- ^ Tommy Petersson tillträdde som stabschef den 20 juli 2017, med ett förordnande längst till den 30 september 2020.[19]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sandberg (2007), s. 200
- ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 14
- ^ Braunstein (2005), s. 155
- ^ ”Regeringens proposition 1992/93:100”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_GG03100/html. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Flygvapennytt 1997-4”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1997-4.pdf. Läst 28 juli 2017.
- ^ ”Försvarsutskottets betänkande 1997/98:FÖU06”. riksdagen.se. http://data.riksdagen.se/dokument/GL01F%C3%B6U6. Läst 28 juli 2017.
- ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 27 juli 2017.
- ^ Mil.se (1999-12.06) Flygvapencentrum Läst 20 september 2009
- ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 6 oktober 2018.
- ^ Mil.se (2000-12-29) Flygtaktiska kommandot Läst 20 september 2009
- ^ ”Budgetunderlag 2019”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2019/fm2017-11490.26-underbilaga-1.2-fm-bu-19.pdf. Läst 6 oktober 2018.
- ^ Försvarsmaktens årsredovisning (2016), s. 6
- ^ ”Flygvapennytt 1998-3”. fht.nu. http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_3_98_flygvapencentrum.pdf. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Ledningscentralen tillbaka i Stockholm”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227102553/http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Notiser/Forsvarsmaktens-ledningscentral-tillbaka-i-Stockholm/. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Flygvapnets nye chef”. Flygvapennytt (Stockholm: Flygstaben) (1): sid. 2. 1994. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1994-1.pdf. Libris 8257600
- ^ Spiegelberg, Christina, red (2000). Sveriges statskalender 2000. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 223. Libris 8261600. ISBN 9138316927. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59824/1/gupea_2077_59824_1.pdf
- ^ Spiegelberg, Christina, red (2001). Sveriges statskalender 2001. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 224. Libris 8261601. ISBN 9138318385. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59824/1/gupea_2077_59824_1.pdf
- ^ ”PÅ NY POST”. Försvarets forum: Personaltidning för fast anställda och reservofficerare i svenska försvarsmakten (Stockholm: Försvarets forum) (7): sid. 5. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/forsvaretsforum/2013/20131029-forsvarets-forum-nr7-2013.pdf. Läst 12 mars 2021. Libris 4109339
- ^ ”På ny post”. Försvarets forum (2/2017): sid. 9. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2017/forum_1702_lowres.pdf.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. [Östervåla]: Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. [Gävle]: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- Försvarsmaktens årsredovisning 2016. Stockholm: Försvarsmakten. 2017. FM2016-17170:2 Libris 10917968
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Flygvapnets taktiska stab.
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
