Hoppa till innehållet

Flikstrandpipare

Från Wikipedia
Flikstrandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult flikstrandpipare.
Notera simfliken mellan tårna.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteCharadrius
ArtFlikstrandpipare
C. semipalmatus
Vetenskapligt namn
§ Charadrius semipalmatus
AuktorBonaparte, 1825
Utbredning
Flikstrandpiparens utbredningsområde, där orange betecknar häckningsområde, gult passage under flyttningen och blått övervintringsområde.

Flikstrandpipare[2] (Charadrius semipalmatus) är en nordamerikansk vadarfågel i familjen pipare.[3][4] Den häckar på stränder i norra Nordamerika och flyttar vintertid så långt söderut som till södra Sydamerika. Arten är en mycket fåtalig gäst i Europa. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Flikstrandpiparen är en liten pipare (16-17,5 centimeter) som är mycket lik den något större större strandpipare med sin otecknade gråbruna rygg, svartvita huvudteckning, svarta bröstband och gulfärgade näbb med svart spets. Den mest karakteristiska men också svårobserverade egenskapen hos arten är artens tydliga simhud mellan alla tår, därav namnet. Näbben är också kortare, kroppsformen slankare och bröstbandet smalare. Hanen saknar vanligen också större strandpipare-hanens vita ögonbryn bakom ögat.[5]

Adult flikstrandpipare i Maine, USA.
Juvenil flikstrandpipare vid Sunset Beach, North Carolina, USA.

Lätena skiljer sig tydligt, dels en snabb uppåtgående vissling med betoning på andra stavelsen tjuvi, dels ett utdraget tjy-viih.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Flikstrandpipare är en flyttfågel som häckar i norra Nordamerika och övervintrar så långt som till södra Sydamerika och på Hawaii.[3] Den är en mycket sällsynt gäst i Europa, med fynd främst från Storbritannien och Irland, men också Norge, Färöarna, Spanien och Island.[6][7] Den har ännu ej påträffats i Sverige.

Trots likheten står inte flikstrandpipare större strandpipare närmast. Istället utgör den senare och amerikanska flöjtstrandpipare ett artpar och flikstrandpiparen är systerart till dessa två. Denna trio står i sin tur närmast skrikstrandpiparen.[8][9][10] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi och beteende

[redigera | redigera wikitext]

Flikstrandpipare häckar på stränder, på en öppen yta med lite eller ingen växtlighet. De födosöker på sandiga och dyiga stränder men även fält efter insekter, maskar och kräftdjur. Liksom många pipararter använder den en avledningsmanöver för att lura potentiella predatorer bort från boet genom att låtsas vara skada.[11]

Flikstrandpipare som spelar skadad.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till fler än 150 000 individer.[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Charadrius semipalmatus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 1 februari 2024.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  5. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 138. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av flikstrandpipare i Västpalearktis
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
  9. ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
  10. ^ Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]
  11. ^ University of Michigan Animal Diversity Web http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Charadrius_semipalmatus/

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]