Fi Leonis
| Fi Leonis (φ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 11t 16m 39,69960s[1] |
| Deklination | +03° 39′ 05,7770″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,46[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A7 IVn[3] |
| U–B | +0,10[2] |
| B–V | +0,22[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -3,0[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -110,37[1] mas/år Dek.: -37,16[1] mas/år |
| Parallax () | 17,71 ± 0,25[1] |
| Avstånd | 184 ± 3 lå (56,5 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | 0,56[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,59[6] M☉ |
| Radie | 2,9[7] R☉ |
| Luminositet | 39[8] L☉ |
| Temperatur | 7 680 ± 261[3] K |
| Vinkelhastighet | 254[3] km/s |
| Ålder | 432[3] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| φ Leo, 74 Leonis, BD-02° 3315, FK5 1292, HD 98058, HIP 55084, HR 4368, SAO 138102.[9] | |
Fi Leonis (φ Leonis, förkortat Fi Leo, φ Leo) är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 4,46[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 184 ljusår (ca 57 parsek) från solen.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Fi Leonis är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A7 IVn[3]. Den har en beräknad massa som är ca 60 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 3[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 39[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 700[3] K.
Fi Leonis ligger med planet för stjärnans ekvator nära siktlinjen från jorden,[10] och roterar snabbt med en prognostiserad rotationshastighet på 254 km/s.[3] Den snabba rotationen ger stjärnan en något utbuktad form med en ekvatoriell radie som är 29 procent större än polarradien.[11]
Fi Leonis har nämnts som en skalstjärna, vilket betyder att den har en omgivande skiva av gas i plan med stjärnans ekvator, och kan visa en liten variation.[5] Sporadisk variation av spektra på en tidsskala i minuter upp till månader i varaktighet antyder att fasta, kometkroppar ligger i omlopp runt stjärnan, och kommer tillräckligt nära för att fasta material i dem ska sublimera.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished), SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ [a b c d e f g] Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
- ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic Fundamental Stars with Direct Solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
- ^ [a b] Hauck, B.; Jaschek, C. (February 2000), "A-shell stars in the Geneva system", Astronomy and Astrophysics, 354: 157–162, Bibcode:2000A&A...354..157H.
- ^ [a b] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy & Astrophysics, 367: 521–24, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ "ups Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-09-29.
- ^ [a b] Eiroa, C.; Rebollido, I.; Montesinos, B.; Villaver, E.; et al. (September 14, 2016), "Exocomet signatures around the A-shell star Φ Leo?" (PDF), arXiv.org, Cornell University, arXiv:1609.04263, Bibcode:2016A&A...594L...1E, doi:10.1051/0004-6361/201629514.
- ^ van Belle, Gerard T., Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
