Försvarsmusikcentrum
Försvarsmusikcentrum (FöMusC) | |
Vapen för Försvarsmusikcentrum tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Försvarsmusikcentrum |
Datum | 1994–2009 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Försvarsmaktsgemensam |
Typ | Funktionscentrum |
Roll | Utveckla och utbilda |
Del av | Högkvarteret |
Efterföljare | Försvarsmusiken |
Musikkårer | Arméns musikkår, Arméns musikkår Norrland, Arméns trumkår, Livgardets dragonmusikkår, Marinens musikkår |
Storlek | Centrum |
Högkvarter | Kungsängens garnison |
Förläggningsort | Kungsängen |
Marsch | "Svensk Signalmarsch nr. 1" (Widner) [a] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Försvarsmusikcentrum (FöMusC) var ett försvarsmaktsgemensamt funktionscentrum inom Försvarsmakten som verkade åren 1994–2009. Förbandsledningen var förlagd i Kungsängens garnison, Kungsängen.[2][3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Försvarsmusikcentrum bildades den 1 juli 1994 som en självständig enhet, från att tidigare varit en del av Södermanlands regemente (P 10/Fo 43). Inom centrumet fanns Marinens musikkår, Arméns musikkår, Arméns trumkår, Livgardets dragontrumpetarkår samt Arméns musikkår Norrland.
I samband med försvarsbeslutet 2004 beslutades att centrumet skulle omlokaliseras till Kungsängens garnison, detta i samband med att all den militära verksamheten inom Strängnäs garnison skulle upplösas och avvecklas. Omlokaliseringen påbörjades 2005 och skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Den 9 november 2005 muckade de sista musiksoldaterna i Strängnäs[4] och de första musiksoldaterna i Kungsängen kom att mucka den 9 juni 2006.[5]
Den 31 december 2009 avvecklades Försvarsmusikcentrum som självständigt förband, och uppgick den 1 januari 2010 som en del inom Livgardet (LG) under namnet Försvarsmusiken (FöMus).[6]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Centrumet ansvarade för att tillgodose behovet av musik för Försvarsmakten och Sveriges regering och Sveriges riksdag. Dessutom gav Försvarsmusikcentrums musikkårer konserter för allmänheten. Försvarsmusikcentrum hade kvalitetsansvar för mer än 30 musikkårer inom Hemvärnet och frivilligrörelsen. Det finns idag 31 hemvärnsmusikårer.
Vid Försvarsmusikcentrum utbildades årligen dryga hundratalet värnpliktiga musiksoldater. Utbildningen omfattade grundläggande soldatutbildning, musikutbildning och framträdanden.
Ingående enheter
[redigera | redigera wikitext]- Arméns musikkår (AMK) i Strängnäs/Kungsängen, åren 1994–2009
- Arméns musikkår Norrland (AMN) i Boden, åren 1994–2001
- Arméns trumkår (TRK) i Strängnäs/Kungsängen, åren 1994–2009
- Livgardets dragonmusikkår (LDK) i Stockholm, åren 1994–2009
- Marinens musikkår (MMK) i Karlskrona, åren 1994–2009
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]- 1994–1998: Överste av 1. graden Thor-Lennart Loo
- 1998–2007: Överstelöjtnant Claes Grafström
- 2007–2009: Överstelöjtnant Per-Erik Laksjö [7]
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sandberg (2007), s. 81
- ^ ”Försvarsmusikcentrum”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=F%c3%b6rsvarsmusikcentrum&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+8542fafc-e9de-472b-919e-83d62e666d66&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder. Läst 23 september 2017.
- ^ Mil.se (2010-01-14) Försvarsmusiken en del av Livgardet Arkiverad 11 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 mars 2010
- ^ Mil.se (2005-11-09) Försvarsmusikcentrum Läst 14 januari 2010
- ^ Mil.se (2006-06-09) Första muck i Kungsängen Läst 14 januari 2010
- ^ Forsvarsmakten.se (2010-01-14) Försvarsmusiken en del av Livgardet Arkiverad 11 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 augusti 2011
- ^ ”Bröllopsspelning till ansvarsnämnd”. ystadsallehanda.se. http://www.ystadsallehanda.se/ystad/brollopsspelning-till-ansvarsnamnd/. Läst 19 juni 2019.
Tryckt skrift
[redigera | redigera wikitext]- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|