Föglö
| Föglö | ||
| Kommun | ||
 Degerby. Kommunkansliet i Föglö.
| ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Autonom region |  Åland
| |
| Ekonomisk region | Ålands skärgård | |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling | |
| Läge | Föglö kyrka: | |
| - koordinater | 60°00′41″N 20°25′32″Ö / 60.0113°N 20.4255°Ö | |
| Centralort | Degerby | |
| Areal | 1 869,1 km²[1] | |
| - land | 134,8 km²[1] | |
| - vatten | 1 734,3 km²[1] | |
| Folkmängd | 509 (2023-12-31)[2] | |
| - svenskspråkiga | 419 (82,3%)[3] | |
| - finskspråkiga | 16 (3,1%)[3] | |
| - övriga språk | 74 (14,5%)[3] | |
| Befolkningstäthet | 3,7 invånare/km² | |
| Ledning | ||
| - kommundirektör | Niklas Eriksson | |
| - kommunfullmäktiges ordförande |
Gun-Britt Gullbrandsson | |
| - kommunstyrelsens ordförande |
Andreas Henriksson | |
| Tidszon | EET (UTC+2) | |
| - sommartid | EEST (UTC+3) | |
| Postort | Föglö | |
| Postnummer | 22710 | |
| Kommunkod | 062 | |
| Geonames | 659951 | |
 Föglö kommuns läge på Åland.
| ||
| Webbplats: www.foglo.ax | ||
Föglö är en kommun på Åland med 509 invånare (2023) och en yta på 1 869 km², varav 1 734 km² är vatten. Centralort är Degerby med kommunkansli, butik, bibliotek, hembygdsmuseum och turistinformation. Butiken fungerar också som postombud och apotek.
Föglö kommun styrs och förvaltas i enlighet med kommunallagen för landskapet Åland (1997:73). Detta är en följd av den självstyrelse som Åland har sedan början av 1920-talet och som ger landskapet egen lagstiftningsbehörighet på många områden.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen utgörs av en arkipelag med ett stort antal öar, holmar och skär i Ålands södra skärgård. Den har vattengräns mot kommunerna Lemland, Lumparland, Vårdö, Sottunga och Kökar samt mot Sverige. Fast bosättning finns på ett antal större öar, fritidsbebyggelse också på många holmar.
Föglö är uppdelat i ett drygt tjugotal byar. Dessutom brukar Föglöborna skilja mellan fem större delar av kommunen, åtskilda av sund och förbundna med broar och i ett fall (Vargskär) med en vajerfärja (Embarsundsfärjan). Några byar ligger mer avlägset och saknar reguljära förbindelser med resten av Föglö och numera också fast befolkning. Kommundelarna är:
- Sonbodalandet med byarna Finholma och Sonboda samt ön Näversholma.
- Västersocken med byarna Björsboda, Bråttö, Flisö, Hummersö, Kallsö och Prästgården.
- Östersocken med byarna Brändö, Hastersboda, Horsholma, Sanda, Skogboda och Sommarö.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Föglö kommun 1910–2020[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1910 | 1 457 | |||
| 1920 | 1 424 | |||
| 1930 | 1 418 | |||
| 1940 | 1 349 | |||
| 1950 | 1 188 | |||
| 1960 | 1 022 | |||
| 1970 | 684 | |||
| 1980 | 608 | |||
| 1990 | 606 | |||
| 2000 | 595 | |||
| 2010 | 580 | |||
| 2020 | 526 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år. | ||||
Språk
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]
En viktig näring i kommunen är fiskindustrin. Fyra fiskodlings- och fiskförädlingsföretag är etablerade med försäljning i första hand till den finska marknaden. Företagen står för cirka sextio arbetsplatser i Föglö.
Sammanlagt finns ett femtiotal företag i kommunen, många av dem enmansfirmor. De flesta är verksamma inom serviceyrken som byggtjänster, taxi, frisör och friskvård, andra är turistföretag som stugbyar, gästhamnar och matställen. Vidare finns 38 registrerade lantbrukslägenheter men på endast ett fåtal är jordbruket huvudsyssla. Flertalet har marken utarrenderad. I Degerby finns också ett båtvarv.
Kommunen är en stor arbetsgivare, som erbjuder sysselsättning främst inom barn- och äldreomsorgen samt grundskolan. Många Föglöbor får sin utkomst som sjömän, både ombord på landskapets färjor och de kommersiella rederiernas fartyg.[4]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]
Den viktigaste förbindelsen mellan Föglö och resten av Åland är Föglölinjen, bilfärjan mellan Svinö i Lumparland och Degerby. Den inrättades i december 1957 efter att ha diskuterats sedan början av 1950-talet.[5] Överfarten tar ungefär en halvtimme. Trafiken upprätthålls av landskapet Åland och går enligt turlista hela dygnet utom nattetid.
En annan färjförbindelse finns mellan Långnäs i Lumparland på fasta Åland och Överö i Vargskär. Den utgör en del av den Södra linjen som fortsätter till Kökar och sedan till Galtby i den åboländska skärgården.
Fasta förbindelser mellan Åland och Föglö har diskuterats till och från, både broar och tunnlar. En tunnel utreddes senast 2014, men ansågs för dyr. Beräkningarna landade på cirka 225 miljoner euro.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Föglö kommun tillkom när de gamla församlingarna i Finland (kyrksocknarna och kapellen) organiserades om enligt 1865 års förordning om kommunalförvaltning. Föglö församling behöll ansvaret för de kyrkliga frågorna, medan ett nytt förvaltningsorgan inom samma geografiska område, Föglö landskommun (numera Föglö kommun), övertog ansvaret för världsliga uppgifter.[6]
Jordbruk och fiske
[redigera | redigera wikitext]På 1800-talet var de viktigaste näringarna i Föglö jordbruk med boskapsskötsel, fiske, främst efter strömming men också fjällfisk som gädda och abborre, samt seglation och säljakt. ”Föglö ost är ryktbar”, konstaterar postexpeditören Mathias Weckström i sitt geografiska lexikon från 1851. Den bästa osten tillverkades på Husö (i Sottunga) samt i byarna i norra delen av Föglö, Jyddö, Bänö, Ulversö, Överö och Nötö. Exporten från Föglö (inklusive dåvarande kapellen Sottunga och Kökar) utgjordes årligen av 1500 tunnor strömming, 5 tunnor saltade gäddor, 3000 lispund levande fisk, mellan 60 och 70 tunnor sälspäck, 300 famnar barrved, 100 levande kreatur, 20 tunnor nötkött, 700 lispund fårkött, 300 lispund ost och 50 lispund smör.[7]
Sjöfart
[redigera | redigera wikitext]Under andra halvan av 1800-talet blev fraktsjöfart en allt viktigare näring i kommunen. Större segelskutor införskaffades som kunde bege sig på längre resor. För det mesta köptes begagnade fartyg, men en del byggdes också i kommunen, flera i Granboda, enstaka i Nötö, Skogboda och Sonboda. Men sjöfarten blev aldrig riktigt lyckosam. Haverierna var många, åtskilliga påmönstrade Föglösjömän återvände aldrig hem. Exempelvis försvann briggen Toivo med hela sin besättning hösten 1894 på resa från Köpenhamn till Lovisa. Åtta Föglöbor drunknade inklusive befälhavaren, 60-årige östersjöskepparen Vilhelm Karlsson från Sonboda. I början av 1900-talet hade motgångarna blivit så många att lusten att investera i nytt tonnage var borta och fraktsjöfarten som näring i kommunen dog ut.[8]
Historiska sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Degerby utvecklades under 1800-talet till ett tjänstemannasamhälle med tullkammare och lotsstation tack vare läget invid farleden mellan Sverige och Finland. Samhället har en välbevarad trähusbebyggelse från den tiden och är en populär anhalt för båtfolk sommartid.
- Föglö kyrka, uppförd på medeltiden, ligger cirka fyra kilometer från Degerby. Kyrkan byggdes om i mitten på 1800-talet till en korskyrka och har också senare renoverats ganska hårdhänt.
- Föglömuseet ligger invid färjfästet i Degerby i ett gammalt tullpackhus från 1820-talet. Det drivs av Föglö hembygdsförening.
- Lotsstugan i Degerby är också ett museum som drivs av Föglö hembygdsförening. Museet ligger invid Restaurang Seagram i Degerby. Utställningen återger hur verksamheten såg ut under 1900-talet.
- Gästhemmet Enigheten i Degerby är en före detta bondgård som också fungerade som gästgiveri och tingsplats. Gästgiveriet har sannolikt anor från medeltiden och fungerade som anhalt för sjöfarare mellan Sverige och Finland.
- Björkör är ett traditionellt skärgårdshemman, numera naturreservat. Det omfattar holmen Björkör med omgivande arkipelag. Björkör saknar reguljära förbindelser.
- Gloskär är en mindre holme i skärgården söder om Föglö. Där finns resterna av ett gammalt spetälskehospital som existerade en kortare period på 1600-talet. Också Gloskär saknar reguljära förbindelser.
- I byn Finholma finns en minnessten över av Finlands första baptistiska dopförrättning 1856 och bildandet av Finlands första baptistförsamling.[9]
-
Trähusbebyggelse i Degerby. -
Föglö kyrka. -
Föglömuseet. -
Enigheten i Degerby.
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]
Föglö kommuns vapen antogs av kommunalfullmäktige den 15 september 1948 och fastställdes av Ålands landskapsnämnd den 31 oktober 1951.
Blasonering: I blått fält tre uppflygande gyllene andfåglar, ställda 2–1.[10]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Statistisk årsbok | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.
- ^ [a b] ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.
- ^ [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.
- ^ ”Näringsliv”. Föglö kommun. https://www.foglo.ax/naringsliv. Läst 3 oktober 2024.
- ^ Dreijer 1972, s. 175.
- ^ Lindh, Kurt (1998). Det åländska samhället. sid. 107. ISBN 952-90-9864-2
- ^ Weckström 1852, s. 21.
- ^ Eklund 1950, s. 209 f.
- ^ ”Betelkyrkan”. Skillnaden.net. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307173605/http://www.skillnaden.net/info/helsingfors.htm. Läst 15 januari 2016.
- ^ Riksarkivet, Helsingfors. Heraldica I > I Vaakunat (1860-1997), I:15, Ahvenanmaan kuntien vaakunat (1947–1987): Tiedosto 12 (1951-10-31), https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5743115635&aineistoId=519615933.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Dreijer, Matts (1972). Ålands självstyrelse 1947–1972. Festskrift. Mariehamn
- Eklund, Klas (1950). ”Segelsjöfarten i Föglö”. Föglö. En hembygdsbok utarbetad i anledning av socknens 700-års fest den 29 juli 1950. Helsingfors. sid. 209–233. Libris 812974
- Weckström, M. (1852). Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland 1851. Åland. Åbo: Eget förlag. sid. 20–23. Libris 2819657. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1908051?page=21. Läst 3 oktober 2024
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Föglö. En hembygdsbok utarbetad i anledning av socknens 700-års fest den 29 juli 1950. Helsingfors: Föglö kommun. 1950. Libris 812974
- Eva Nyberg, red (1988). Föglö. Del II. Föglö kommun. ISBN 952-90027-6-9
- Eva Nyberg, red (1996). Föglö. Del III. Föglö hembygdsförening r.f. ISBN 952-90-8313-0
- Högnäs, Per-Ove (1995). Kulturmiljöinventering Föglö. Rapport. Mariehamn: Ålands landskapsstyrelse, Museibyrån. Etnologiska sektionen. ISBN 951-8946-40-X
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Föglö.- Föglö kommuns webbplats
| |||||||||||||||||||
| |||||||
