1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.[5]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Behöver uppdateras med uppgifter efter valet 2022Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Kommunen styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Efter valresultatet var det ett minoritetsstyre, men då två av Sverigedemokraternas mandat blev obesatta så fick styret en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige.[9][10]
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 30 i valet 1970 och 35 från valet 1973 till och med valet 2010. Från valet 2014 minskades antalet mandat till 31. Inget parti har någonsin haft egen majoritet i Färgelanda kommunfullmäktige. Största parti är Socialdemokraterna från och med valet 1985 samt i valet 1970. Centerpartiet var största parti i valen 1973-1982. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970 och från och med valet 1985 medan Socialdemokraterna var näst största parti i valen 1973-1982. I valen 1970 till och med 2010 fick de borgerliga partierna sammanlagt mer än hälften av rösterna.
Sju av åtta av Sveriges riksdagspartier finns representerade i fullmäktige. Miljöpartiet fanns representerade i fullmäktige efter valen 1985, 1988 och 2010 men har saknat representation sen dess. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna har haft mandat i fullmäktige sedan 1970, Kristdemokraterna sitter i fullmäktige sedan valet 1991 och Vänsterpartiet fick sina första mandat i valet 1998.
I valet 1973 valdes en person in för både Centerpartiet och Glesbygdens väl. Det mandat som därmed blev ledigt gick till Socialdemokraterna som stod i tur att få ett mandat och fick därmed 12 mandat, medan Centerpartiet fick 15,5 mandat och Glesbygdens väl fick 1,5 mandat eftersom dessa delade på ett mandat. Som en följd av detta ändrades vallagen så att ingen person härefter kan bli invald för mer än ett parti.
I valet 2014 blev 2 SD-mandat obesatta. Under mandatperioden blev dessutom ett till SD-mandat och ett KD-mandat obesatta.
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Moderaterna medan Liberalerna och Sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.[12]
Färgelanda kommun domineras till stor del av jordbruksbygd, men har även en betydande industriell närvaro. Jordbruk och industri står för 11 respektive 25 procent av arbetstillfällena i kommunen. Småföretag präglar näringslivet, där plastindustrin utmärker sig som den största branschen. Plastindustrin producerar plastdetaljer för bilindustrin.[15]
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.
Blasonering: I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet.
När kommunen var färdigbildad övertog man Valbo härads vapen, som 1968 hade fastställts av Kungl. Maj:t. Det registrerades för kommunen i PRV 1980. Vapenbilden kommer från ett häradssigill.
Wikimedia Commons har media som rör Färgelanda kommun.
