Erik Duræus
| Erik Duræus | |
| Född | 4 april 1641[1][2] Vinnerstads församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 februari 1717[1][2] (75 år) Kuddby församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2]  |
| Sysselsättning | Präst[2][2] |
| Befattning | |
| Lektor, Katedralskolan (1674–1692)[2] Kyrkoherde, Landeryds församling (1674–1692)[2] Kyrkoherde, Kuddby församling (1692–1717)[2] Kontraktsprost, Vikbolands kontrakt (1692–1717)[2] | |
| Barn | Anders Duræus (f. 1682) Eric Duræus (f. 1684) Johan Christer Duræus (f. 1701) |
| Föräldrar | Suno Duræus[2] Brita Bruzæus |
| Redigera Wikidata | |
Erik Sunesson Duræus, född 4 april 1641 i Vinnerstads socken, Östergötlands län, död 13 februari 1717 i Kuddby socken, Östergötlands län, var en svensk skolman och präst. Han var farfar till Samuel Duræus.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ericus Duræus föddes 4 april 1641 i Vinnerstads socken. Han var son till kyrkoherden Suno Duræus och Brita Bruzæus. Duræus studerade i Vadstena och Linköping under den duglige kantorn Ericus Erici Bröms och blev 13 maj 1663 student vid Uppsala universitet. Han var där musikstipendiat 1665-1670 under rector cantus Carolus Petri Wallinus. Han blev filosofie magister utomlands 1674. Den 16 december 1674 matematiklektor i Linköping, tillträdde 9 augusti 1675 och prästvigdes 25 mars 1681. Duræus var även från 1686 kyrkoherde i Landeryds församling. Han blev 16 mars 1692 kyrkoherde i Kuddby socken och kontraktsprost i Vikbolands kontrakt. År 1693 var han predikant vid prästmötet och 1694 preses vid prästmötet. Duræus avled 13 februari 1717 i Kuddby socken och begravdes 12 juli samma år med likpredikan över Jobs bok 16:22 av biskopen Torsten Rudeen. Hans stoft sattes ner i Kuddby kyrkas sakristia.[3]
Duræus var riksdagsman vid riksdagen 1682.[3] Fullmäktig i prästeståndet vid 1682 års riksdag författade han en Dagbok över detta riksmöte (utgiven 1788 av Johan Hinric Lidén i "Handlingar om riksdagen 1682").[källa behövs]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Duræus gifte första gången 4 april 1676 med Beata Johansdotter (1653–1692). Hon var dotter till Johan Carlsson och Margareta Pedersdotter. Beata Johansdotter var tidigare gift med köpmannen Anders Persson Gråsten i Linköping. Duræus och Johansdotter fick tillsammans barnen Margareta (1677–1677), Brita (född 1678), Anna, Margareta (född 1680), Andreas, Eric och Carl (1688–1711).[3]
Duræus gifte sig andra gången 2 november 1693 med Maria Christersdotter (1667–1737). Hon var dotter till kyrkoherden Christiernus Christophori och Elisabeth Drysenius i Söderköping. De fick tillsammans barnen Christiernus (1695–1695), Elisabeth, Samuel (1698–1699) och Johan Christer Duræus (1701–1776).[3]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- De lumine & maculis Lunae, Uppsala 1675.[3]
- Positiones de Evangelio, Linköping 1694.[3]
- Dagbok öfver Riksdagen 1682, Norrköping 1788.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Duræus, 1. Erik Sunesson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- Erik Duræus i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Erik Duræus, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17709, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 61, läst: 30 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 345-346, 444. Libris 41149
|