Anders Duræus
| Anders Duræus | |
| Född | 1682[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 januari 1758 |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Katedralskolan[1] Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Musiker[1], präst[1] |
| Befattning | |
| Musikdirektör, Katedralskolan (1710–)[1] Kollega, trivialskola (1710–)[1] Kyrkoherde, Ljungs församling (1723–1758)[1] Kontraktsprost, Gullbergs och Bobergs kontrakt (1744–1758)[1] | |
| Maka | Agneta Margareta Hiertstadia (g. 1747–1758) |
| Föräldrar | Erik Duræus[1] |
| Släktingar | Eric Duræus (syskon) Johan Christer Duræus (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Prost (1735)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Duræus, född 1682 i Linköping i Östergötlands län, död 18 januari 1758 i Linköping i Östergötlands län, var en svensk präst och musiklärare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Duræus döptes 14 mars 1682 i Linköping. Han var son till prosten Erik Duræus. Duræus studerade i Linköping och blev 27 augusti 1702 student vid Uppsala universitet där han var musikstipendiat 1704–1710 under director musices Christian Zellinger. Den 4 maj 1707 tog han examen i teologi och 1 juni 1709 examen i filosofi. Han blev magister 7 juni 1710. Duræus blev 31 januari 1710 musikdirektör (director musices) vid Linköpings gymnasium samt kollega vid trivialskolan i Linköping den 13 april. Duræus prästvigdes 3 juli 1717 och blev 19 mars 1722 kyrkoherde i Ljungs församling, tillträdde 1723. Prost blev Duræus 16 juni 1735 och 11 augusti 1744 blev han kontraktsprost i Gullbergs och Bobergs kontrakt. Duræus avled 18 januari 1758 i Linköping och begravdes 14 februari samma år. Begravning och likpredikan hölls av biskopen Andreas Olavi Rhyzelius. Stoftets sattes ner i sakristian och gravstenen flyttades senare till kyrkogården.[2]
De tre bröderna Anders Duræus, Erik Duræus den yngre och Johan Christer Duræus hade alla ledande musikbefattningar i Linköping.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Duræus gifte sig första gången 9 februari 1712 med Anna Sabel (1675–1747). Hon var dotter till skalmejblåsaren Anders Sabel. Anna Sabel hade tidigare varit gift med skalmejblåsaren Carl Granqvist i Uppsala saknad i Stora nordiska kriget 1706. Duræus och Sabel fick tillsammans barnen Maria (1712-1737) och Beata (född 1715, avled i barndomen).[2] Duræus gifte sig andra gången 30 september 1747 med Agneta Margareta Hiertstedt (1714-1761). Hon var dotter till kyrkoherden Samuel Hierstadius och Agneta Margareta Cassel i Västra Tollstads socken.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1704 - De angulo contactus. Uppsala.[2]
- 1708 - Grafskrift öfver borgmästaren Johansson. Norrköping.[2]
- 1710 - De longitudine geographica. Uppsala.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Odén, Klas (1902). Östgötars minne. Stockholm. sid. 118
- Rudén, Jan Olof (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del B, Biografier s. 351-353 [Elektronisk resurs]. Läst 2 februari 2024
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 169-172, läst: 29 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 169-172. Libris 41148