Erik Bergström (militär)
| Erik Bergström | |
 | |
| Född | 5 april 1857[1][2] Linköping[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 februari 1937 (79 år) Djursholm[3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Krigshögskolan,  |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Stabschef (1900–1902) Regementschef (1904–1912) Divisionschef (1917–1919) Inspektör för infanteriet (1919–1922) | |
| Utmärkelser | |
| Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1919) | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Walter Bergström, född den 5 april 1857 i Linköpings S:t Lars församling, Östergötlands län, död den 5 februari 1937 i Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm), var en svensk militär (generallöjtnant).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bergström var son till hovrättsnotarie Svante Bergström och Anna Charlotta Juberg. Han avlade studentexamen 1877 och blev underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet (I 5) 1878.[4] Bergström tjänstgjorde vid Gotlands nationalbeväring (Gotlands infanteriregemente) 1879, blev löjtnant där 1884 och vid generalstaben 1886. Han blev kapten vid generalstaben 1891 och vid regementet 1896.[5] Bergström blev major vid generalstaben 1898, stabschef vid III. arméfördelningen 1900–1902, överstelöjtnant vid Kalmar regemente (I 21) 1902 och blev överste och chef för Västgöta regemente (I 6) 1904.[6] År 1912 blev han generalmajor och militärbefälhavare på Gotland och var chef för VI. arméfördelningen 1917–1919. Han utnämndes till generallöjtnant och var inspektör för infanteriet 1919–1922.[4] Han avgick från beställning på stat 1922.
Bergström var 1888–1895 lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan och 1898–1899 lärare vid Krigshögskolan. Bergström blev ledamot av andra klassen av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1900 och ledamot av första klassen 1912.[6][7] Förutom uppsatser i krigsvetenskapliga tidskrifter författade han en av akademien prisbelönad avhandling om svenska kavalleriets användning och stridssätt (i 1885 års handlingar). I Vårt försvar utgav han De finkalibriga gevärens och det röksvaga krutets inflytande på taktiken (1895) samt publicerade Infanteriet och fältartilleriet (1907).[8]
Erik Bergström är begraven på Gamla griftegården i Linköping.[9]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Svärdsorden, 1899.[10]- Kommendör av andra klassen av Svärdsorden, 6 juni 1907.[11]
- Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 6 juni 1912.[12]
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1919.[13]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Erik Walter Bergström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 1 A-B, vol. 1, Albert Bonniers Förlag, 1942, s. 271, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 1 A-B, vol. 1, Albert Bonniers Förlag, 1942, s. 272, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vem var det?: biografier över bortgångna svenska män och kvinnor samt kronologisk förteckning över skilda ämbetens och tjänsters innehavare. Stockholm: Norstedt. 1944. sid. 25. Libris 8079633. https://runeberg.org/vemvardet/0025.html
- ^ Hildebrand, Albin; Bergström, Otto, red (1896). Svenskt porträttgalleri. 7, Armén. H. 1, Generalitetet, de kungliga personernas staber, generalstaben och fortifikationen. Stockholm: Tullberg. sid. 31. Libris 384679. https://runeberg.org/spg/7-1/0043.html
- ^ [a b] Hildebrand, Albin; Odén, Klas, red (1904). Svenskt porträttgalleri. 14, Akademier samt vittra och lärda samfund. Stockholm: Tullberg. sid. 180. Libris 384704. https://runeberg.org/spg/14/0200.html
- ^ Kungl. Krigsvetenskapsakademien. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Westrin, Theodor, red (1922). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 34 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 578. Libris 8072220. https://runeberg.org/nfcn/0505.html
- ^ Bergström, Erik Valter på SvenskaGravar.se
- ^ Riddare af Kungl. Svärds-Orden i Sveriges statskalender 1905
- ^ Kommendörer af Kungl. Svärdsorden, 2:a kl. i Sveriges statskalender 1911
- ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kommendörer m. st. k. av Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1925
|