Naturen i området präglas av skogklädda moränområden, ibland med stora block och klippformationer. Den småkulliga terrängen visar oftast former i moräntäcket, då berggrunden under har slipats ner till en jämn yta. Lyckebyån följer en dalgång som är en av få isälvsavlagringar i området; en annan sådan finns söder om Vissefjärda, känd som Antamåla rör och bestående av stora block. I norra delen av kommunen finns även våtmarksområden. De större mossarna, som Algutsboda fly och Bullefly, utgjordes ursprungligen av sjöar som nu är igenvuxna. En annan typ av våtmark, maderna, uppstår i översvämningsområden längs åar och sjöar. Förr användes maderna för slåtter.[9]
I kommunen finns ett stort antal sjöar. Fler än 100 av dessa är större än en hektar.[10]Tomeshultagölen är klassad som ett Natura 2000-område.[11] Sjön ingår i Lyckebyåns huvudavrinningsområde och avvattnas av vattendraget Linneforsån.
Socialdemokraterna har sedan 1970 varit det största partiet i Emmaboda kommun och i valen 1982, 1994 och 2002 fick Socialdemokraterna egen majoritet.
1970-2010 var Centerpartiet det största partiet borgerliga partiet men från 2010 är det största borgerliga partiet Moderaterna. I valen 2002 och 2006 blev Kristdemokraterna det näst största borgerliga partiet som 1970-1994 hade varit det minsta partiet i fullmäktige och Moderaterna som det näst största borgerliga partiet, från 2010 är Centerpartiet däremot det näst största borgerliga partiet.
Alla riksdagspartier finns i Emmaboda kommunfullmäktige med undantaget för 2006 då Liberalerna åkte ur fullmäktige och 1991 då Ny demokrati saknades i Emmaboda.
I Emmaboda styr en mitten-högerkoalition bestående av Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Bästa Alternativet och Kristdemokraterna, i minoritet.
I samband med att en ny konferenslokal i kommunhuset i Emmaboda skulle inredas, beställdes ett nytt konferensbord som blev avsevärt dyrare än beräknat.[13][14]
En stor andel av befolkningen i Emmaboda kommun är sysselsatta inom industrin, totalt 43 procent enligt uppgifter från år 2020. De flesta inom tillverkande företag som inom metall, trä- och glasindustri. De största företagen är Xylem-bolagen (ca 1200 anställda), Södra Wood (ca 225 anställda), AMB Industri (ca 200 anställda) samt Emmaboda Glas (ca 45 anställda).[29]
Kommunen har en välutvecklad infrastruktur med flera viktiga väg- och järnvägsförbindelser. Riksväg 25 och 28, samt länsväg 120, är huvudvägarna som går genom kommunen.
Emmaboda flygplats ägs av Emmaboda kommun, i samarbete med det Karlskrona-baserade Förlags AB Albinsson & Sjöberg, Nordens största motorförlag. De driver ett motorcenter som är en knutpunkt för motorsportentusiaster och evenemang.[30]
Utvandrarleden sträcker sig genom den sydvästra delen av kommunen.[9]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 427, eller 15,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 009 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 985, eller 10,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 690 den 31 december 2002).[32]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Emmaboda kommun 9 009 personer. Av dessa var 1 244 personer (13,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[33]
Bland fornlämningarna i kommunen återfinns Rostocka holme strax öster om Emmaboda vid gården Rostock. Det är en borgruin som omfattar fyra husgrunder och en större källargrop.
I Allgunås by finns flera fornlämningar, däribland en rund stenhög med en diameter på 17 m. Denna lämning kallas Kungagraven och sägnen säger: "I Allgunnås Västergård påstås en kung vara begraven. Han lades enligt sägnen vid sin död i tre kistor; en av guld, en av silver och en av koppar, vilka sattes i varandra. Han fick även sina rikedomar med sig i graven. I samma gård finns ett stenrör (röse) där flera personer uppgivit sig ha sett ljus om nätterna, åtföljt av ett dån. En nu avliden person lät plocka om hela röset för att finna den skatt som han trodde måste finnas där. Men resultatet blev klent, ty ingen skatt blev funnen."[34]
Blasonering: I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Det fastställdes för Emmaboda köping den 6 november 1952 av Kungl Maj:t. Gaffelkorset syftar på Emmaboda som järnvägsknut. Armborsten kommer från Södra Möre härads 1500-talssigill som innehöll ett sådant. Att armborsten är ospända, liksom i yngre häradssigill men till skillnad från på 1500-talet, symboliserar att området efter Blekinges övergång till Sverige inte längre är en krigshärjad gränsbygd. Det registrerades för kommunen i PRV år 1974.
Även Algutsboda landskommun hade ett vapen (fastställt den 25 mars 1960) vars blasonering löd I fält av silver två korslagda uppåtriktade blå glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa, i nedre vinkeln åtföljda av ett rött topografiskt barrskogstecken. Glasblåsarpiporna syftar på glasblåsning och de fyra glasbruk som fanns i landskommunen, medan barrskogstecknet syftar på skogsbruk. Detta vapen förlorade dock sin giltighet i samband med att landskommunen lades samman med Emmaboda.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Tyskland
Europeiska unionen: Övriga länder
Bosnien och Hercegovina
Finland
Danmark
Polen
/
Afghanistan
Thailand
Syrien
Somalia
Norge
Iran
Kina
Irak
Island
Sovjetunionen
Turkiet
Algutsboda landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Emmaboda kommun.
