Hoppa till innehållet

Elene Naveriani

Från Wikipedia
Elene Naveriani
Elene Navariani, 2024.
Född1985[1]
Tbilisi
Medborgare iGeorgien
SysselsättningFilmregissör[2]
Utmärkelser
Swiss Film Award for Best Fiction Film (2024)[3]
Swiss Film Award for Best Screenplay (2024)[3]
Redigera Wikidata

Elene Naveriani, född 1985[4] i Tbilisi, är en georgisk-schweizisk filmskapare. Hen är bland annat känd för långfilmerna Wet Sand och Smak av björnbär, filmer som tar upp livet av att leva i utkanten av samhället. Naveriani identifierar sig ickebinär och har sedan tidigt 2010-tal varit baserad i Schweiz.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och studier

[redigera | redigera wikitext]

Naveriani växte upp i i en stor familj, i Tbilisi-stadsdelen Tsereteli. Hen minns familjelivet som en trygg period men upplevde svårigheter att anpassa sig till den hårdare sociala miljön i skolan. Som tonåring uteblev Naveriani konstant från skolan under de tre sista skolåren.[5]

Intresset för film startade i tidiga år, och att gå på bio var för Naveriani ett sätt att fly undan den hårda verkligheten. Hen inspirerades bland annat av Vittorio De Sicas film Miraklet i Milano, en film om fattiga människor och deras ömsesidiga stöd och nätverkande.[5]

Naveriani studerade fram till 2003[6] måleri vid den statliga Konstakademin i Tbilisi,[4] och 2007 tog hen examen vid skolan. Under fem års tid under nollnolltalet arbetade hen på konstkollektivet LOTT.[7] 2011 avlade hen en masterexamen i kritisk teori och antropologi[5] vid Högskolan i konst och design i Genève (HEAD),[4] varefter följde studier i filmvetenskap som avslutades 2014[8] med filosofie kandidatexamen.[9][10][11] Examenfilmen Les Évangiles d'Anasyrma uppmärksammades för sitt distinkta uttryck och blev ett tidigt exempel för Naverianis filmskapande där osynliga historier synliggörs och berättelserna oftast handlar om människor i utkanten av samhället.[4]

Tidiga filmer

[redigera | redigera wikitext]

Hens första långfilm, I Am Truly of Drop of Sun on Earth, hade premiär 2017 på Rotterdams filmfestival. Historien kretsar kring människor "på marginalen" i Tbilisi, inklusive prostituerade/sexarbetare[12] och en manlig nigeriansk flykting som rest i tron att han skulle komma till amerikanska Georgia (både landet och delstaten heter Georgia på engelska).[13] Filmen är inspelad i Naverianis födelseland, ett Georgien som har en starkt homofobisk och HBTQ-negativ kultur.[14] Filmen vann under 2017 och 2018 priser på minst sju olika internationella filmfestivaler.[15] Kortfilmen Red Ants Bite, visad även den på Rotterdams filmfestival två år senare[10] och den nominerad till Prix du cinéma suisse,[16] kretsar kring två nigerianska invandrare i Tbilisi och deras försök att finna trygghet i en osäker miljö.[17]

Många av Naverianis ofta dialogfattiga[18] kortfilmer tar sin utgångspunkt olika HBTQ-miljöer. Detta är tydligt bland annat i Father Bless Us, Les Évangiles d'Anasyrma och Red Ants Bite, med historier kring lesbiska, bögar och/eller transpersoner.[18]

Naverianis andra långfilm blev Wet Sand. Den presenterades 2021 vid filmfestivalen i Locarno,[6] i sektionen Cineasti del Presente.[19] Filmen, en schweizisk-georgisk samproduktion om om bybor vid den georgiska svartahavskusten[20] som tror sig känna varann,[21] belönades bland annat med Prix de Soleure; detta schweiziska filmpris på 60 000 schweizerfrancs går till filmer med humanitära ambitioner. Filmen nominerades även till Prix du cinéma suisse, i klassen för fiktion.[22][23]

Smak av björnbär, mottagande

[redigera | redigera wikitext]

2023 kom Smak av björnbär (originaltitel: Shashvi shashvi maq’vali och med engelsk/internationell titel Blackbird Blackbird Blackberry[24]), Naverianis tredje långfilm. Den hade internationell premiär vid Quinzaine des Cinéastes, en del av filmfestivalen i Cannes.[25] Filmen tillhörde de nominerade till European Film Awards, och huvudrollsinnehavaren Eka Chavleishvili fick en egen nominering.[26] Filmen är baserad på Tamta Melashvilis roman från 2020 om "Etero", en medelålders ensamlevande kvinna i en liten by någonstans i Georgien. Tack vare en oväntad händelse förmår den 48-åriga "oskulden" sig till steg mot ett mer socialt liv, inklusive ett kärleksäventyr.[5] Huvudrollsinnehaverskan Eka Chavleishvili hade redan spelat en mindre roll i Wet Sand och var Naverianis förstahandsvall för rollen. För regissören är berättelsen en universell historia om att känna sig annorlunda, om personlig frihet och problemen att passa in,[24] och recensenter har sett den som en inre kamp mellan lust och längtan efter ensamhet.[27] Filmen vann Georgiens motsvarighet till Guldbaggen, för bästa film, manus och klippning.[28]

Filmen följer Naverianis modell att ge filmerna poetiskt naturklingande titlar, efter I Am Truly a Drop of Sun on Earth (2017) och Wet Sand (2021). Historien om "Etero" handlar också om en kvinna som älskar björnbär. Filmerna om enstöringarna och individerna i marginalen och deras utmaningar har en feministisk grundton där oväntade möten kan väcka nytt hopp.[12] Den avskalade scenografin och färgsättningen i Smak av björnbär har jämförts med filmer av Aki Kaurismäki och tavlor av Edward Hopper.[29]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Naveriani uppfostrades som flicka men identifierar sig numera som ickebinär[5] och använder det könsneutrala pronomen iel (motsvarande det svenska hen).[9] Hen bor sedan 00-talet i Schweiz men besöker ofta sitt födelseland i långa perioder[5] och har låtit producera alla sina filmer i Georgien där hen vuxit upp.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Kortfilmer[6]

[redigera | redigera wikitext]
  • 2011 : Breakfast with Melano
  • 2012 : Oranges
  • 2012 : Mess Up with Daddy
  • 2013 : Father Bless Us
  • 2014 : Les Évangiles d'Anasyrma / Gospel of Anasyrma[30]
  • 2018 : Le Bœuf volé de Papa Lantsky / Lantsky Papa’s Stolen Ox (samproduktion)
  • 2019 : Red Ants Bite

Långfilmer

[redigera | redigera wikitext]
  • 2017 : Me mzis skivi var dedamicaze / I Am Truly a Drop of Sun on Earth
  • 2021 : Wet Sand
  • 2023 : Smak av björnbär (Merle Merle Mure / Shashvi shashvi maq’vali / Blackbird Blackbird Blackberry)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, 4 maj 2024.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, iffr.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, seventh-row.com .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, outnow.ch .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] ”Elene Naveriani” (på brittisk engelska). iffr.com. https://iffr.com/en/person/elene-naveriani. Läst 27 juli 2024. 
  5. ^ [a b c d e f] ხატია ღოღობერიძე (17 november 2023). ”Cinema Made it Easier to Talk About My Identity – Elene Naveriani” (på georgiska). Aprili Media. https://aprili.media/cinema-made-it-easier-to-talk-about-my-identity-elene-naveriani/. Läst 27 juli 2024. 
  6. ^ [a b c] ”Elene Naveriani | IFFR”. iffr.com. https://iffr.com/en/persons/elene-naveriani. Läst 11 juni 2024. 
  7. ^ ”Elene Naveriani” (på amerikansk engelska). Film Republic. https://filmrepublic.biz/filmmakers/elene-naveriani/. Läst 27 juli 2024. 
  8. ^ ”Elene Naveriani” (på engelska). swissfilms. https://www.swissfilms.ch/en/person/Elene-Naveriani/905330B463AB4F04AF42BEBA9DD8B6CB. Läst 27 juli 2024. 
  9. ^ [a b] ”Elene Naveriani” (på franska). swissfilms. https://www.swissfilms.ch/fr/person/elene-naveriani/905330B463AB4F04AF42BEBA9DD8B6CB. Läst 11 juni 2024. 
  10. ^ [a b] ”Elene Naveriani | IFFR”. iffr.com. https://iffr.com/en/persons/elene-naveriani. Läst 20 juni 2024. 
  11. ^ ”Cinema Department | Elene Naveriani” (på engelska). Cinema Department. https://headcinema.ch/en/lecturers/elene-naveriani. Läst 20 juni 2024. 
  12. ^ [a b] Hainer, Caroline (10 april 2024). ”Recension: ”Smak Av björnbär” av Elene Navariani”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/recension-smak-av-bjornbar-av-elene-navariani. Läst 27 juli 2024. 
  13. ^ Giogria Del Don (23 januari 2017). ”I Am Truly a Drop of Sun on Earth: A film that “simply” needs to exist” (på engelska). Cineuropa - the best of european cinema. https://cineuropa.org/en/newsdetail/321870/. Läst 27 juli 2024. 
  14. ^ Williams, Sean (28 september 2017). ”Transgender Georgians are being left to die” (på engelska). medium.com. https://medium.com/@seanwilliams85/transgender-georgians-are-being-left-to-die-2322d7c0b62c. Läst 27 juli 2024. 
  15. ^ ”I Am Truly a Drop of Sun on Earth” (på amerikansk engelska). Alva Film. 29 maj 2020. https://alvafilm.ch/films/i-am-truly-a-drop-of-sun-on-earth. Läst 27 juli 2024. 
  16. ^ © Office fédéral de la culture. ”Red Ants Bite” (på franska). www.schweizerkulturpreise.ch. https://www.schweizerkulturpreise.ch/awards/fr/home/film/film-archiv/film-2021/sfp-2021/shortfilm-2021/red-ants-bite-von-elene-naveriani.html. Läst 11 juni 2024. 
  17. ^ ”Red Ants Bite” (på engelska). swissfilms. https://www.swissfilms.ch/en/movie/red-ants-bite/F58FF6AAF10243228FA4B60A7FCF6273. Läst 27 juli 2024. 
  18. ^ [a b] ”ELENE NAVERIANI SHORTS” (på engelska). pinkapple.ch. 2024. https://pinkapple.ch/2024/event/961/elene_naveriani_shorts. Läst 27 juli 2024. 
  19. ^ ”Wet Sand” (på engelska). Locarno Film Festival. http://www.locarnofestival.ch/en/LFF/program/archive/film?fid=1219010&eid=74. Läst 11 juni 2024. 
  20. ^ Chacon, Samuel (21 juli 2022). ”En liten by i skuggan av en krackelerande värld”. nytid.fi. https://www.nytid.fi/2022/07/en-liten-by-i-skuggan-av-en-krackelerande-varld/. Läst 27 juli 2024. 
  21. ^ ”XPOSED Summer Screenings in July” (på brittisk engelska). XPOSED Queer Film Festival Berlin. https://xposedfilmfestival.com/2024/films/xposed-summer-screenings-in-july/. Läst 27 juli 2024. 
  22. ^ ”Le Prix de Soleure remis à Elene Naveriani pour son film "Wet Sand"” (på franska). rts.ch. 27 januari 2022. https://www.rts.ch/info/culture/cinema/12819728-le-prix-de-soleure-remis-a-elene-naveriani-pour-son-film-wet-sand.html. Läst 11 juni 2024. 
  23. ^ © Office fédéral de la culture. ”Wet Sand” (på franska). www.schweizerkulturpreise.ch. https://www.schweizerkulturpreise.ch/awards/fr/home/film/film-archiv/film-2022/sfp-2022/fiction-2022/Wet-sand.html. Läst 11 juni 2024. 
  24. ^ [a b] Film Talk (16 januari 2024). ”INTERVIEWS WITH ACTORS AND FILMMAKERSINTERVIEWS WITH ACTORS AND FILMMAKERS” (på amerikansk engelska). FILM TALK. https://filmtalk.org/2024/01/16/elene-naveriani/. Läst 27 juli 2024. 
  25. ^ ”The Directors' Fortnight 2023 selection !” (på engelska). Quinzaine des cinéastes. https://www.quinzaine-cineastes.fr/en/news/selection-2023. Läst 11 juni 2024. 
  26. ^ ”BLACKBIRD BLACKBIRD BLACKBERRY” (på engelska). europeanfilmawards.eu. https://europeanfilmawards.eu/en_EN/film/https%3A%2F%2Feuropeanfilmawards.eu%2Fen_EN%2Ffilm%2Fblackbird-blackbird-blackberry.22432. Läst 11 juni 2024. 
  27. ^ ”Georgiska ”Smak av björnbär” pendlar mellan lust och längtan efter ensamheten”. DN.se. 11 april 2024. https://www.dn.se/kultur/georgiska-smak-av-bjornbar-pendlar-mellan-lust-och-langtan-efter-ensamheten/. Läst 27 juli 2024. 
  28. ^ Södergren, Rosmari (5 april 2024). ”Filmrecension: Smak av björnbär – överraskande fantastiskt bra”. kulturbloggen.com. https://kulturbloggen.com/?p=179737. Läst 27 juli 2024. 
  29. ^ Filip Hallbäck (14 april 2024). ”Den banbrytande konstnären Faith Ringgold är död”. Fempers Nyheter. https://fempers.se/2024/16/den-banbrytande-konstnaren-faith-ringgold-ar-dod/. Läst 27 juli 2024. 
  30. ^ ”Festival Scope”. pro.festivalscope.com. https://pro.festivalscope.com/director/elene-naveriani-1. Läst 27 juli 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elene_Naveriani&oldid=55467538”