Edward Witten

Edward Witten
	Edward Witten
	Edward Witten, 29 april 2008.
Född	26 augusti 1951 (73 år); Baltimore, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Princeton University, 1976; University of Wisconsin–Madison; Brandeis University; Park School of Baltimore
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, fysiker, teoretisk fysiker
Arbetsgivare	Princeton University; Institute for Advanced Study
Noterbara verk	M-teori
Maka	Chiara Nappi
Barn	Ilana Witten; Daniela Witten
Föräldrar	Louis Witten
Utmärkelser
	MacArthur Fellows Program (1982); Albert Einstein-medaljen (1985); Dirac-medaljen (ICTP) (1985); Alan T. Waterman Award (1986); Fieldsmedaljen (1990); James Madison Medal (1993); Golden Plate Award (1997); Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1998); Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1998); Oskar Klein-medaljen (1998); Utländsk ledamot av Royal Society (1999); Frederic Esser Nemmers Prize in Mathematics (2000); Clay Research Award (2001); Clarivate Citation Laureates (2002); National Medal of Science (2002); Hedersdoktor vid Harvard University (2005); Harvey-priset (2005); Henri Poincaré-priset (2006); Crafoordpriset i matematik (2008); Isaac Newton-medaljen (2010); Lorentzmedaljen (2010); Breakthrough-priset i grundläggande fysik (2012); Fellow of the American Mathematical Society (2013); Kyotopriset i grundforskning (2014); APS Medal for Exceptional Achievement in Research (2016); Hedersdoktor vid Kinas vetenskapsakademi (2016); Albert Einstein världsutmärkelse inom vetenskap (2016); AAAS Fellow (2019); Crafoordpriset; Fellow of the American Academy of Arts and Sciences; Medlem av American Physical Society
Webbplats	ias.edu/sns/witten
	Redigera Wikidata

Edward Witten, född 26 augusti 1951 Baltimore i Maryland, är en framstående amerikansk matematisk fysiker och strängteoretiker. Han blev 1990 den förste fysiker som tilldelades Fieldsmedaljen, ”matematikens Nobelpris”. Han är för tillfället verksam som professor vid IAS, Institute for Advanced Study, vid Princeton University.

Han är en av världens främsta forskare inom strängteori, där han är upphovsmannen till M-teori, ett par teorier som försöker sammanfoga kvantfysiken och den allmänna relativitetsteorin. Han kallas ibland för "vår tids Einstein",^[31] vars professur han också innehar vid Princeton.

I intervjuer har han bland annat sagt att matematiken och fysiken under 1800-talet var mycket nära förknippade, men under 1900-talet har matematiken blivit allt mer abstrakt och rört sig bort från fysiken. Men, menar Witten, med den pånyttfödda utvecklingen av strängteorin har det visat sig att mycket abstrakt matematik, till synes utan koppling till fysiken, är tillämpbar och har fått praktisk användning.^[32] För att beskriva de nya fysikaliska teorierna, som strängteorin, har det också visat sig att det nuvarande matematiska språket är förlegat. Witten har lämnat flera bidrag till såväl nytt matematiskt språk som framsteg inom kvantfältteori och kvantgravitation.

Utmärkelser

2008 tilldelades Witten Crafoordpriset.^[33]

Asteroiden 11349 Witten är uppkallad efter honom.^[34]

Källor

Noter

^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6fc7qrv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: witten-edward.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, alumni.princeton.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ias.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ictp.it .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, new.nsf.gov .^{[källa från Wikidata]}
^ www.pas.va, PAS medlems-ID: ordinary/witten, läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.achievement.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.aps.org , läst: 6 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www-history.mcs.st-and.ac.uk , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.okc.albanova.se .^{[källa från Wikidata]}
^ Fellows Directory, Fellow of the Royal Society-ID: 12549, läs online, läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.nsf.gov , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.harvard.edu , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.iamp.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.crafoordprize.se .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.iop.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.knaw.nl , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, breakthroughprize.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.kyotoprize.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.aps.org , läst: 19 januari 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.consejoculturalmundial.org .^{[källa från Wikidata]}
^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
^ Johan Wessman (21 april 2008). ”Pristagare bjöd på nya dimensioner”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2008-04-21/pristagare-bjod-pa-nya-dimensioner.
^ Christer Kiselman (1997). ”Matematiken i kulturen och kulturen i matematiken”. Annales Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis 31: sid. 41–50. Arkiverad från originalet den 13 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050513192033/http://www2.math.uu.se/~kiselman/kultur2.pdf.
^ ”Kungliga Vetenskapsakademien om Crafoordpriset och forskningen”. Arkiverad från originalet den 15 december 2010. https://web.archive.org/web/20101215005043/http://www.kva.se/Documents/Priser/Crafoord/2008/pop_sv_080115_FINAL_print.pdf. Läst 22 november 2011.
^ ”Minor Planet Center 11349 Witten” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11349. Läst 20 november 2021.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Edward Witten.
Bilder & media
Wittens hemsida på Institutet
Wittens vetenskapliga artiklar från ArXiv
Wittentema på arxiv.org

[49fdb5fe81b8355b0a67fc010bab1d0476734c67-1] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ca9f7c4b60fa5640809d2f9f7236d41f0ece7c96-2] SNAC, SNAC Ark-ID: w6fc7qrv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[0837e3ebdfcd813487b2c1203385a1a7771bc769-3] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: witten-edward.^{[källa från Wikidata]}

[4b4ebcecb2dabe91063d747d4d9556673d39601c-4] [a b] läs online, alumni.princeton.edu .^{[källa från Wikidata]}

[20f1a602e60b4fff72aa08a6735ca9cde18aac67-5] äs online, www.ias.edu .^{[källa från Wikidata]}

[67cb88a0617057550197d51f71cf5c6a61fe9f1c-6] äs online, www.ictp.it .^{[källa från Wikidata]}

[8c55c6fb3d49ed16837355ad2b0be9128f6987f3-7] äs online, new.nsf.gov .^{[källa från Wikidata]}

[92a26ee52484e07fc2465ee2cb13d22061f5f692-8] www.pas.va, PAS medlems-ID: ordinary/witten, läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[ae5d4424eccc68df7469760e27441012eedaff31-9] äs online, www.achievement.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[5ecfff191807496caacb5dcb23dbc8ab7dadedc6-10] äs online, www.aps.org , läst: 6 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}

[d6bdee6fce3c7622afd9bed7bfe6b33e09bc6588-11] äs online, www-history.mcs.st-and.ac.uk , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[61cb2ac3864ac74a13b62c37237550d287007783-12] äs online, www.okc.albanova.se .^{[källa från Wikidata]}

[ed77ea600fea5b1c685b15cad17c0a0795a21b04-13] Fellows Directory, Fellow of the Royal Society-ID: 12549, läs online, läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[bb740bf7ac1226bffc3f662d91c8e10a26726370-14] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ad4025f06bd20e14b3ea3f846a7e701d813ac063-15] äs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[11de02445a261e7bf42238780135fef3738d1199-16] äs online, www.nsf.gov , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[04eb13e9fe2ff2b567b30f2702a2159fb6d6e134-17] äs online, www.harvard.edu , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[51efaafec572900c79281c3a07f77dd587071f95-18] äs online, harveypz.net.technion.ac.il .^{[källa från Wikidata]}

[08d141a652d1c5007e703f029243e004f0214b0b-19] äs online, www.iamp.org .^{[källa från Wikidata]}

[b89dac3d141062a3f64656436ba8da44b5469491-20] äs online, www.crafoordprize.se .^{[källa från Wikidata]}

[f880e70c1ad1442bd227dac0378e6ef4dc89693e-21] äs online, www.iop.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[9a2ad1d80ecd3d0f856acfff1c1ec5f2211ded53-22] äs online, www.knaw.nl , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[3c951e7bca8f4172c937b042d11386e75e7faaeb-23] äs online, breakthroughprize.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[3ec331832ded164c01ffc9739635207f341ecdb5-24] äs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.^{[källa från Wikidata]}

[45c47b26de342d0a0c29a5f1561537ea0b9f64ba-25] äs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.^{[källa från Wikidata]}

[091d67b7996dcaba50f3d0c3e0baffc8a4094d4f-26] äs online, www.kyotoprize.org , läst: 17 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[7e420efb959c721b66cee84ad69ec8ccb0130222-27] äs online, www.aps.org , läst: 19 januari 2020.^{[källa från Wikidata]}

[33c6ab06aa489e79a6b6c2706ecc840acc01e9aa-28] Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.^{[källa från Wikidata]}

[972dc877ad0f7f7706efbf9557989645a54178bb-29] äs online, www.consejoculturalmundial.org .^{[källa från Wikidata]}

[3ebacade1ad97db5642adccdb5d91198075520c6-30] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

[31] Johan Wessman (21 april 2008). ”Pristagare bjöd på nya dimensioner”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2008-04-21/pristagare-bjod-pa-nya-dimensioner.

[32] Christer Kiselman (1997). ”Matematiken i kulturen och kulturen i matematiken”. Annales Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis 31: sid. 41–50. Arkiverad från originalet den 13 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050513192033/http://www2.math.uu.se/~kiselman/kultur2.pdf.

[33] ”Kungliga Vetenskapsakademien om Crafoordpriset och forskningen”. Arkiverad från originalet den 15 december 2010. https://web.archive.org/web/20101215005043/http://www.kva.se/Documents/Priser/Crafoord/2008/pop_sv_080115_FINAL_print.pdf. Läst 22 november 2011.

[34] ”Minor Planet Center 11349 Witten” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11349. Läst 20 november 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]