Eduard Arnold Martin

Eduard Arnold Martin
	Eduard Arnold Martin
	Eduard Arnold Martin omkring 1870.
Född	1809; Heidelberg
Död	1875; Berlin
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg; Jenas universitet; Göttingens universitet
Sysselsättning	Läkare, gynekolog, universitetslärare, obstetriker
Befattning
	Rektor för Jenas universitet (1856–1856)
Arbetsgivare	Jenas universitet; Humboldt-Universität zu Berlin
	Redigera Wikidata

Eduard Arnold Martin, född 22 april 1809 i Heidelberg i Storhertigdömet Baden, död 5 december 1875 i Berlin i Kejsardömet Tyskland, var en tysk läkare, blev medicine doktor i Göttingen 1833, e.o. professor i obstetrik i Jena 1837, ordinarie professor där 1846 och i Berlin 1858. Han var en mycket framstående obstetriker och gynekolog och publicerade många arbeten inom sina ämnen.

Biografi

Martin var son till dåvarande heidelbergprofessorn Christoph Martin och hans hustru Caroline, född Wagemann, dotter till den lutherske teologen och generalintendenten Gottfried Wilhelm Wagemann. När hans far utnämndes till professor vid universitetet i Jena 1816 flyttade familjen dit. Han fick ursprungligen sin utbildning vid en privat utbildningsinstitution. Från 1823 till 1826 gick han i Friedrichgymnasium (Altenburg).

Vid påsk 1826 började han studera juridik vid universitetet i Jena, men bytte sedan till medicin. Hösten 1830 fortsatte han sina studier vid universitetet i Heidelberg där han deltog i Franz Naegeles föreläsningar. Under 1831 till 1833 genomgick han sin praktiska utbildning i Jena och blev assistent till Johann Christian Stark den yngre. Vid påsk 1833 fortsatte han sina studier vid universitet i Göttingen under handledning av Konrad Johann Martin Langenbeck och doktorerade där i medicin i oktober 1833.

Hans äktenskap med Marie Sophie Schmid, dotter till juristen Karl Ernst Schmid, producerade flera välkända barn, som gynekologen August Eduard Martin (professor vid universitetet i Greifswald), läkaren och naturalisten Carl Eduard Martin (Jena, 1838-Puerto Montt, Chile, 1907), den tyske studieprofessorn Ernst Eduard Martin och köpmannen Otto Eduard Martin.

Karriär och vetenskapligt arbete

Efter att ha tillbringat en tid i Naumburg för att lära homeopati med Johann Ernst Stapf reste Martin på den europeiska kontinenten under de följande åren. Han besökte Prag, Wien, Berlin, England och Frankrike och var habiliterad 1835 vid universitetet i Jena. Han utnämndes till docent 1837 och blev biträdande föreståndare för universitetets mödravårdssjukhus 1838. Under de följande åren ägnade han sig åt obstetrik. År 1843 grundades en poliklinik för obstetrik, där han 1846 blev fullvärdig hedersprofessor och därmed biträdande chef för universitetets barnbördshus. Den 25 juni 1850 blev han professor i medicin och 1855 utnämndes han till hovråd av Sachsen-Weimar-Eisenach. Martin deltog också i Jena-universitetets organisatoriska uppgifter och var rektor för alma mater under sommarterminen 1856.

År 1858 antog Martin ett erbjudande från universitetet i Berlin, där han efterträdde Dietrich Wilhelm Heinrich Busch som chef för BB vid Charitésjukhuset. Han grundade en gynekologisk avdelning och var medlem av kommissionen för bearbetning av en ny barnmorskebok. Han kvarstod i chefsbefattningen till sin död 1875 och hade då erhållit titeln medicinalråd. Bland hans obstetriska insatser var den inte obestridda födseln av den senare tyske kejsaren Wilhelm II.^[4]^[5]

Bland hans studenter fanns Robert von Olshausen och Adolf Ludwig Gusserow, liksom hans son August Eduard Martin.

Bibliografi (urval)

De lithogenesi praesertim urinaria. Frommann, Jena 1833 (Dissertation, Georg-August-Universität Göttingen, 1833; Digitalisat).
Über die künstliche Anästhesie bei Geburten durch Chloroformdämpfe. Frommann, Jena, 1848 (Digitalisat).
Zur Gynäkologie. 2 Hefte.
- Heft 1: Die Gebäranstalt und die geburtshülflichen Kliniken der Universität Jena. Frommann, Jena 1848 (Digitalisat).
- Heft 2: Ueber die äußere Wendung, die Lagerung zur inneren Wendung und ein geburtshülfliches Phantom. Frommann, Jena 1849 (Digitalisat).
Ueber Selbstamputation beim Fötus. Beobachtungen und Bemerkungen. Mauke, Jena 1850 (Digitalisat).
Duo sectionis caesareae in instituto policlinico obstetricio Jenensi peractae exempla. Mauke, Jena 1850.
Ueber die Eierstockswassersuchten insbesondere deren Erkenntniss und Heilung nebst einem neuen Regulativ für die Ovariotomie. Mauke, 1852 (Digitalisat in der Google-Buchsuche).
Lehrbuch der Geburtshülfe für Hebammen. Enke, Erlangen 1854 (Digitalisat); 2. Auflage 1867; 3. Auflage 1874 (Digitalisat).
Fragebuch zu dem Lehrbuch der Geburtshülfe für Hebammen. Enke, Erlangen 1856 (Digitalisat); 2. Auflage 1867 (Digitalisat).
Ueber die Transfusion bei Blutungen Neuentbundener. Hirschwald, Berlin 1859 (Digitalisat).
Hand-Atlas der Gynäkologie und Geburtshülfe. Hirschwald, Berlin 1862 (Digitalisat in der Google-Buchsuche).
Die Neigungen und Beugungen der Gebärmutter nach vorn und hinten. Hirschwald, Berlin 1866 (Digitalisat); 2. Auflage 1870.

Utmärkelser och hedersbetygelser

Det tyska sällskapet för gynekologi och obstetrik gav honom hedersmedlemskap.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Eduard Arnold Martin, 25 november 2020.

Martin, 1. Eduard Arnold i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Noter

^ [a b] Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL2408576A, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL6552591A, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Alvin, Uppsala Universitet Alvin-ID: alvin-person:14124.^{[källa från Wikidata]}
^ John C. G. Röhl: Wilhelm II. Beck, München 1993, ISBN 3-406-37668-1, S. 25 (eingeschränkte Vorschau in der Google-Buchsuche).
^ Matthias David: Zwischen Mythos und Wahrheit – Eduard Arnold Martin und die Geburt des späteren Kaisers Wilhelm II. In: Geburtshilfe und Frauenheilkunde. Bd. 70 (2010), S. 312–314 (PDF-Dokument; 173 kB).

Vidare läsning

Andreas D. Ebert, Matthias David: Eduard Arnold Martin (1809–1875) – Gründer der Berliner Gynäkologischen Gesellschaft. Ein Beitrag zur Geschichte der Berliner Gesellschaft für Geburtshilfe und Gynäkologie. II. In: Zentralblatt für Gynäkologie. Bd. 114 (1992), S. 143–148, PMID 1595310.
Matthias David, Andreas D. Ebert: Instrumente und ihre Namensgeber: Eduard Arnold Martin (1809–1875) und das hintere Spekulumblatt nach Martin. In: Geburtshilfe und Frauenheilkunde. Bd. 69 (2009), S. 305 f., DOI:10.1055/s-0029-1185553.
Franz von Winckel: Martin, Eduard Arnold. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 20, Duncker & Humblot, Leipzig 1884, S. 489 f.
Julius Pagel: Martin, Eduard Arnold. In: Biographisches Lexikon hervorragender Ärzte des neunzehnten Jahrhunderts. Berlin/Wien 1901, Sp. 1098 f. (online).
Heinrich Döring: Jenaischer Universitäts-Almanach 1845. Jena 1845, S. 107.
Johannes Günther: Lebensskizzen der Professoren der Universität Jena, seit 1558 bis 1858. Friedrich Mauke, Jena, 1858, S. 149.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Eduard Arnold Martin.
Bilder & media

[ac5adab0e4253200c9a6a318dc326bb38d0334ae-1] [a b] Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL2408576A, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[af3654bcada967b1b2a260bb858ceaa61f0bbb3d-2] [a b] Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL6552591A, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[5db256eace2b5a552f7f4d44a2b3778678302b6a-3] [a b] Alvin, Uppsala Universitet Alvin-ID: alvin-person:14124.^{[källa från Wikidata]}

[4] John C. G. Röhl: Wilhelm II. Beck, München 1993, ISBN 3-406-37668-1, S. 25 (eingeschränkte Vorschau in der Google-Buchsuche).

[5] Matthias David: Zwischen Mythos und Wahrheit – Eduard Arnold Martin und die Geburt des späteren Kaisers Wilhelm II. In: Geburtshilfe und Frauenheilkunde. Bd. 70 (2010), S. 312–314 (PDF-Dokument; 173 kB).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]