Charles Norris Cochrane
| Charles Norris Cochrane | |
| Född | 21 augusti 1889[1] Omemee, Ontario, Kanada |
|---|---|
| Död | 23 november 1945[1] (56 år) Toronto, Ontario, Kanada |
| Medborgare i | Kanada |
| Utbildad vid | Corpus Christi College, Oxford[1] University of Toronto, kandidatexamen, [1] Oxfords universitet  |
| Sysselsättning | Historiker, filosof, universitetslärare |
| Arbetsgivare | University of Toronto (1919–1945)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Charles Norris Cochrane, född 21 augusti 1889 i Omemee i Ontario, död 23 november 1945 i Toronto, var en kanadensisk historiker och filosof som undervisade vid universitetet i Toronto.[2][3]
Liv
[redigera | redigera wikitext]Norris Cochrane studerade själv vid universitetet i Toronto, samt Oxfords universitet. Under första världskriget deltog han i Canadian Officers Training Corps, och 1918 stred han i Europa med 1st Tank Battalion.[4]
Filosofi
[redigera | redigera wikitext]Hans Thucydides and the Science of History[5] gavs ut 1929, och hans mest kända verk, Christianity and Classical Culture, 1940.[6] Det senare verket väckte djup beundran hos W.H. Auden,[7] och Harold Innis beskrev verket som "det första större kanadensiska bidraget till västs intellektuella historia".[8] 2017 gavs en ny samlingsvolym med hans posthuma skrifter och samlade essäer ut: Augustine and the Problem of Power: The Essays and Lectures of Charles Norris Cochrane.[9] Titelessän i volymen gavs ursprungligen som föreläsning, "the 1945 Nathaniel W. Taylor Lectures", vid den religiösa fakulteten på Yale University.
I sin filosofi och historiografi påverkades Cochrane mycket av R.G. Collingwood. Den hegelianske filosofen James Doull var en av hans studenter.[10][11] Doulls vän George Grant var också en stor beundrare av Cochrane.[12]
Arthur Kroker har konstaterat att "Charles Norris Cochrane… som tänkare förstod på djupet och väl kristendomens generativa ursprung som ett gensvar på en större kulturell kris som den sekulära tanketraditionen, vare sig romersk eller grekisk, själv kunde lösa. Samtidigt förstod Cochrane i detalj den kommande krisen för kristendomen och nihilismen".[13] Kroker fortsätter med att konstatera att Norris Cochrane, trots att han inte fått mycket uppmärksamhet, måste anses vara "en av de ledande civilisationsfilosoferna från 1900-talet".[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] läs online, www.thecanadianencyclopedia.ca .[källa från Wikidata]
- ^ ”Obituaries: Charles Norris Cochrane, 1889-1945”. The Canadian Journal of Economics and Political Science 12: sid. 95–97. 1946.
- ^ ”Cochrane, Charles Norris”. The Canadian Encyclopedia. Arkiverad från originalet den 8 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110608132802/http://www.thecanadianencyclopedia.com/index.cfm?PgNm=TCE&Params=A1ARTA0001726. Läst 11 november 2010.
- ^ ”Charles Norris Cochrane fonds | UTARMS”. utarms.library.utoronto.ca. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303214133/https://utarms.library.utoronto.ca/charles-norris-cochrane-fonds. Läst 10 oktober 2017.
- ^ W. S. Ferguson (april 1930). ”Reviewed Work: Thucydides and the Science of History by Charles Norris Cochrane”. The American Historical Review (Oxford University Press on behalf of the American Historical Association) 35: sid. 584–585.
- ^ ”Three Books Whose Time Has Come Again”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110106181236/http://www.libertyfund.org/images/products/Amagi_finalMailer.pdf. Läst 11 november 2010.
- ^ Bowersock, Glen Warren. From Gibbon to Auden: Essays on the Classical Tradition. sid. 195. https://books.google.com/books?id=sT6nyXtpkXAC&pg=PA195
- ^ Cox, Robert W. The political economy of a plural world: critical reflections on power, morals and civilization. sid. 148. https://books.google.com/books?id=xpHj8h-lxe4C&pg=PA148
- ^ ”Augustine and the Problem of Power | WipfandStock.com” (på engelska). Wipfandstock.com. https://wipfandstock.com/augustine-and-the-problem-of-power.html. Läst 10 oktober 2017.
- ^ ”President's Report 2003 - Publishing”. Mun.ca. https://www.mun.ca/2003report/research/publishing/peddle.php. Läst 27 november 2017.
- ^ Duncan, John (24 mars 2005). ”Philosophy and Freedom: The Legacy of James Doull (review)”. University of Toronto Quarterly 74 (1): sid. 317–319. doi:. https://muse.jhu.edu/article/180541. Läst 27 november 2017.
- ^ Grant, George Parkin. Collected Works of George Grant: 1951-1959. sid. 110–115. https://books.google.com/books?id=klodTNXC3OgC&pg=PA110&lpg=PA110&dq=%22george+grant%22+%22charles+cochrane%22&source=bl&ots=KJohZ23wjg&sig=aULOVv_GDXmZRamJsnEFk_zASS8&hl=en&ei=rbLbTN_MKIuYnAfpttAW&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&sqi=2&ved=0CBcQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false
- ^ ”Interview with Arthur Kroker”. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100804063645/http://www.canadianinterviews.com/interviews/index.php?ID=138. Läst 11 november 2010., citat: "Charles Norris Cochrane...is the one thinker who understood deeply and well the generative origins of Christianity as a response to a larger cultural crisis that secular thought, whether Roman or Greek, could not solve for itself. At the same time, Cochrane understood in full detail the coming crisis of Christianity and nihilism"
- ^ Kroker, Arthur. ”Charles Norris Cochrane” (på engelska). The Canadian Encyclopedia. http://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/charles-norris-cochrane/. Läst 10 oktober 2017. ”An unappreciated thinker, especially in his native Canada, Cochrane must be considered among the leading 20th-century philosophers of civilization.”