Hoppa till innehållet

Charles Evans Hughes

Från Wikipedia
Charles Evans Hughes
Född11 april 1862[1][2][3]
Glens Falls, USA
Död27 augusti 1948[1][2][3] (86 år)
Osterville, USA
BegravdWoodlawn begravningsplats[4]
Medborgare iUSA
Utbildad vidColgate University
Brown University
Columbia Law School
Grammar School No. 35
SysselsättningPolitiker[5], advokat, domare[5], jurist[5], diplomat
Befattning
New Yorks guvernör (1907–1910)
Domare i USA:s högsta domstol (1910–1916)
USA:s utrikesminister (1921–1925)
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1927–1930)
Chefsdomare i USA:s högsta domstol (1930–1941)
ArbetsgivareCornell University
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakaAntoinette Carter Hughes
BarnCharles Evans Hughes, Jr. (f. 1889)
Helen Hughes (f. 1892)
Catherine Hughes Waddell (f. 1898)
Elizabeth Hughes Gossett (f. 1907)
FöräldrarMary Catherine Hughes[6]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Charles Evans Hughes, född 11 april 1862 i Glens Falls, New York, USA, död 27 augusti 1948 i Osterville, Massachusetts, var en amerikansk politiker och jurist.

Hughes var under sin karriär New Yorks guvernör, domare i USA:s högsta domstol, Republikanernas presidentkandidat 1916, USA:s utrikesminister samt USA:s chefsdomare, alltså ordförande i Högsta domstolen, 1930-1941.

Fadern var en metodistpräst från Wales som konverterade till baptism när han anlände till USA. Också Charles Evans Hughes var baptist. Han tröttnade på skolan i sexårsåldern och gav sina föräldrar en plan för hemundervisning som blev accepterad. Strax innan han fyllde 12 år flyttade familjen till New York och han fick gå i skola igen.

Han studerade vid Madison College (numera Colgate University) och Brown University. Efter studierna undervisade han i ett år vid Delaware Academy i Delhi, New York för att tjäna pengar för juridikstudier. Han avlade juristexamen vid Columbia University 1884. Han gifte sig 1888 med Antoinette Carter. Paret fick en son och två döttrar.

1884–1891 verkade hans om praktiserande jurist i New York, var därefter universitetsprofessor 1891–93, innan han återgick till en verksamhet inom juridiken i den privata sektorn. Han hade som sådan ett stort anseende, och valdes 1906 till republikanernas guvernörskandidat.[7]

Han var New Yorks guvernör från 1907 till 1910 och därefter som domare i USA:s högsta domstol 1910–1916. Han lämnade högsta domstolen för att bli republikanska partiets presidentkandidat i 1916 års presidentval. Han förlorade knappt mot sittande presidenten Woodrow Wilson. Han tjänstgjorde som USA:s utrikesminister 19211925 under presidenterna Warren G. Harding och Calvin Coolidge och företrädde USA:s intressen under Washingtonkonferensen 1921–22.

President Herbert Hoover utnämnde honom 1930 till chefsdomare i USA:s högsta domstol. I domstolen ansåg han ofta tillsammans med Louis Brandeis, Harlan Fiske Stone och Benjamin N. Cardozo att Franklin D. Roosevelts New Deal-lagar inte stred mot grundlagen. Han motsatte sig dock Rooseveltadministrationens plan att utnämna fler domare än som var traditionellt föreskrivet. Detta var en strid som han gick segrade igenom. Han gick i pension 1941 och dog sju år senare i Massachusetts.

Han förestavade presidenteden för Franklin D. Roosevelt tre gånger (1933, 1937 och 1941) .

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Charles-Evans-Hughestopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6057f9m, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 520, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 2 juli 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  7. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 418.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Frank W. Higgins
New Yorks guvernör
1907–1910
Efterträdare:
Horace White
Företrädare:
Bainbridge Colby
USA:s utrikesminister
1921–1925
Efterträdare:
Frank Kellogg
Företrädare:
William Howard Taft
USA:s chefsdomare
1930–1941
Efterträdare:
Harlan Fiske Stone